Angelica, 34, är gravid med sin femte dotter
Angelica Sandberg fick sitt första barn som 23-åring. 11 år senare väntar hon nu sitt femte barn. Precis som de fyra första barnen är även denna bebis en flicka.
Att det skulle bli många barn hemma i villan i Motala var ingen överraskning. ”Minst tre barn” hade Angelica Sandberg, 34, tänkt sig som ung.
– Sen har den drömmen utvecklats till några fler helt enkelt, säger hon med ett skratt.
Sedan dottern Leia föddes för elva år sedan har familjen utökats med Lowa, 9, Leona, 4, och Lucie, 2. Därför var det inte så många i familjens närhet som blev förvånade när Angelica och sambon Rickard berättade att de väntar ett femte barn till sommaren. De möttes av mycket kärlek och en och annan som frågade ”hur orkar ni?”.
Angelica Sandberg
Ålder: 34.
Bor: Motala.
Familj: Sambo Rickard, 36, Leia, 11 , Lowa, 9, Leona, 4, Lucie, 2, och katten Zira.
Gör: Arbetar som barnsköterska på Neonatal-IVA samt med sociala medier.
Instagram: @angelicasandberg.se
BF: 1 juni 2022.
Med ett stort konto på Instagram och även i vardagen möts Angelica av många reaktioner när folk får klart för sig att hon har fyra, snart fem döttrar.
– Många tycker det är häftigt och undrar om de har samma pappa. Men man kan också få nedlåtande blickar och toner som att ”aha ingen pojke” och i nästa andetag ”ska ni försöka tills ni får en pojke?”.
Hur reagerar du när du får de kommentarerna?
– Minns så väl när vi väntade vår fjärde och fick reda på att de var en tjej, vi var överlyckliga, men det kändes som att folk runtomkring inte trodde på oss. De tog för givet att vi var ledsna över att det inte var en pojke, säger Angelica och fortsätter:
– Folk tror att man skaffar barn på grund av ett kön. Vilket är omöjligt för det blir bra vad det än är. Vi skaffar inte barn för ett visst kön. Det är så tabubelagt åt båda håll detta ämne. Man kan/får inte önska, samtidigt som folk tar för givet att man gör det.
På rutinultraljudet kunde barnmorskan se att det var ytterligare en liten tjej där inne – något som statistiskt sett är väldigt ovanligt. Enligt SCB är chansen så liten som tre ynka procent.
– Det känns SÅ himla häftigt och unikt, tydligen är det bara tre procents chans att det blir samma kön när man har fem barn.
Du var 23 när du fick din första dotter. Berätta, hur var det?
– Det var helt fantastiskt och väldigt nytt, även om jag var van vid småbarn, eftersom jag har två yngre systrar, så var detta något helt annat. Jag kan se tillbaka på mig själv idag när jag är äldre att jag var nog ganska så osäker trots allt. Vilket jag inte tyckte då.
Är det någon skillnad att vara gravid som 23-åring och 34-åring?
– När jag var yngre så var jag inte lika medveten om vad för risker det finns med att vara gravid. Jag har mer erfarenhet i och med mitt jobb med för tidigt födda barn och har sett mycket mer än vad jag hade gjort då, vilket leder till att jag är mer nojig.
Vad har du lärt dig sedan du fick ditt första barn?
– Har lärt mig så mycket, jag har blivit mer trygg i min roll som mamma. Jag försöker att inte bli stressad i onödan, saker och ting löser sig ändå liksom.
Fasta rutiner och förberedelse förenklar vardagen
Med två barn i skolan, två barn i förskolan och två arbetande föräldrar är det alltid full fart hemma hos familjen.
Vilka är dina bästa knep för att få vardagen att fungera med många barn?
– Fasta rutiner, tider där barnen ska gå och lägga sig till exempel. Även mycket förberedelser. De dagar jag åker iväg till jobbet tidigt på morgonen och Rickard är själv med alla barn, förbereder vi så mycket vi bara kan kvällen innan, allt från klädhögar till barnen till att kaffebryggaren är laddad. Sen det här med tvätt som tar mycket tid... Vi har köpt tre tvättkorgar, en för svart, en för vit, och en för färg, så slipper vi sortera tvätten varenda gång, vilket gör att tiden att sätta på en maskin tvätt otroligt mycket snabbare.
Hur gör ni med de här praktiska grejerna som bil?
– När vi blev gravida hade vi en sjusitsig Kia Sorento. Alla skulle få plats i den när lilla bebis kom men vi insåg ganska snart är bagageutrymmet nästan blev obefintligt då. Även om vi älskade den bilen, så valde vi att köpa en ny. Så för ett tag sen bytte vi till en 9-sitsig Peugeot expert traveller. Supernöjda med den. Och bland det bästa, tjafset om vart alla barn skulle sitta har försvunnit, nu kan två barn sitta längst fram dessutom. Och vi får plats med både packning och barnvagn.
Och sängplatser?
– Just nu har alla egna sängar och sover i eget rum, de två minsta Leona och Lucie har tills i somras delat rum, på nedervåningen bredvid oss vilket har funkat bra. Men sen byggde vi till ett rum på övervåningen som gjorde att Leona kunde sova däruppe med de andra två äldsta, funkar jättebra. Samtidigt som vi byggde det rummet, finns det även möjlighet att bygga ett litet rum till, för framtiden. Men skulle det rätta huset dyka upp skulle vi inte ha problem att flytta. Har en dröm om ett större hus.
Hur skiljer sig den här graviditeten från dina förra?
– Denna graviditet skiljer sig att jag i början mådde otroligt illa och kräktes, redan i vecka 6. Har dessutom kräkts så mycket att jag blev inlagd en dag med dropp. Det har jag inte fått tidigare, dock har jag alltid ätit medicin mot illamående. Men den största skillnaden är att jag ungefär från vecka 13 mår så himla mycket bättre, som att vända på en hand.
Om du skulle ge barnet i magen ett namn baserat på din största craving, vad skulle hen heta?
– IS, Isolde, har haft is som craving flera graviditeter, mina senaste tre. Att knapra sönder is. SÅ gott.
Hur har du upplevt dina tidigare förlossningar?
– Alla mina fyra förlossningar har varit oförskämt bra och enkla, snabba, lite för snabba ibland, så jag är rädd att inte hinna in. Jag är envis som synden när det kommer till detta och vägrar åka in i tid, men sist såg Rickard till att vi åkte. Måste säga att de varit lika varandra ändå. Första var väl jobbigast att hantera det onda. Men har fött alla fyra med endast lustgas som smärtlindring.
Har du några tankar kring hur du vill föda den här gången?
– Jag vill föda vaginalt som de andra gångerna, förhoppningsvis lugnt och harmoniskt, och vill nog som med förra förlossningen, ta emot bebis själv, det var HELT magiskt!
Hur tänker du kring amning/flaskmatning?
– När jag var ung, så gjorde jag en bröstförminskning, vilket har gjort att jag inte har kunnat amma barnen. Jag försökte med vår första men mjölken räckte inte till. Så vi har flaskat alla, vilket har funkat bra. Men barnen får alltid komma upp och ligga vid mitt bröst efter förlossningen och få i sig råmjölken, den stunden är helig och så mysig.
LÄS OCKSÅ: Tiobarnsmamman Satu, 37: ”Min nionde förlossning var värst”