Hur funkar det med doula? 5 frågor och svar

5 frågor och svar om doulor:

Hur jobbar en doula?

Doulans uppgift är att vara ett känslomässigt stöd för den födande och eventuell partner. En doula har, till skillnad från en barnmorska, ingen medicinsk utbildning (om hon inte har en annan utbildning i ryggen) eller medicinskt ansvar. Doulan jobbar inte heller på sjukhus och har därmed inga PM och riktlinjer att förhålla sig till. Som doula jobbar man med en födande kvinna i taget och kan därför ge ett kontinuerligt stöd, från graviditet, under förlossning och under den första bebistiden.

Hur funkar det med doula?

Du som gravid kan kontakta en doula när som helst under graviditeten. Ofta ses man på ett förutsättningslöst möte och om man vill gå vidare efter det har man en eller två träffar innan förlossning. Doulan har sedan dygnet-runt-jour från 1–2 veckor innan beräknad födsel. Många doulor erbjuder sista-minuten-tjänst för den som plötsligt kommit på att den behöver eller vill ha en doula under förlossningen

Vem kan kalla sig doula?

Egentligen vem som helst som ger stöd under en förlossning. Doula är ingen yrkesskyddad titel men Odis (Organisationen för doulor och förlossningspedagoger i Sverige) har tagit fram sin egen kursplan och certifiering för doulor. Efter avklarad utbildning blir man så kallad ”Odis-doula”. För att bli certifierad krävs även att man varit med under tre förlossningar, läst ytterligare litteratur och klarat av ett prov. Det finns en handfull doulautbildningar som är Odis-certifierade. Det finns även doulautbildningar i Sverige som inte är kopplade till Odis.

Pris: Hur mycket kostar en doula?

Odis rekommenderar sina nyutbildade doulor att ta 5000–10000 kronor och mer erfarna 10000–15000 kronor per uppdrag.

Om man inte pratar svenska?

Sedan några år finns projektet ”Doula och kulturtolk” både i Stockholm och Göteborg (och i varierande grad även på andra håll i landet) och syftar till att ge jämlik vård till denna grupp kvinnor. Studier har visat att utlandsfödda (särskilt utomeuropeiskt födda) har större risk att drabbas av komplikationer under graviditet, förlossning och första tiden efteråt. I Stockholm finns 35 doulor som pratar 25 olika språk. Förutom att tolka är doulans uppgift också att ge kunskap om hur förlossnings- och mödravård fungerar i Sverige. Förra året fick över 500 födande stöd av en doula och kulturtolk bara i Stockholm.

Barnmorskan: ”Sorgligt att vi barnmorskor inte kan få samma möjligheter att ge närvaron”

Att inte veta om barnmorskorna kommer ha tid att ge tillräckligt med stöd, är troligtvis en anledning till att det blivit vanligare att anlita en doula. Det tror Elin Hallgren, ordförande i Barnmorskeförbundets lokalförening Stockholm.

Precis som att en kirurg inte opererar flera patienter samtidigt, strider Barnmorskeförbundet för att det ska vara en födande per barnmorska. Men i dagsläget ser förlossningsvården annorlunda ut. 

– Man hör fler och fler röster som säger ”Jag fick inte det stöd jag behövde, barnmorskan sprang bara ut och in genom dörren hela tiden”. Vi vill ju kunna erbjuda 100 procent kontinuerlig närvaro till de som behöver det, vilket är de flesta. Men ibland behöver vi bortprioritera det emotionella stödet för att vi har två andra i förlossningsarbete, säger Elin Hallgren.

Hon är generellt positiv till doulor i förlossningssalarna och säger att det hör till barnmorskans uppgifter att kunna hantera ytterligare en person på rummet, oavsett om det är en partner eller en doula. 

– Doulor är ofta väldigt kunniga inom det som är deras område, vilket också är barnmorskans område – det emotionella stödet och kontinuerlig närvaro. Och i regel är samarbetet väldigt bra.  Det är bara sorgligt att vi barnmorskor inte kan få samma möjligheter att ge närvaron. 

”Vi betalar ju skatt för att få all vård som ska ingå i förlossningsprocessen. Stöd och närvaro är basvård som ska ingå, man ska inte behöva betala flera tusenlappar för att få det”

Elin Hallgren minns en förlossning på BB Sophia, som fanns mellan 2014 och 2016:

– Där gav vi kontinuerlig närvaro och sprang inte mellan rummen. Då var det ett födande par som sa ”hade vi vetat att det var så här hade vi inte behövt ha en doula”. Men vi betalar ju skatt för att få all vård som ska ingå i förlossningsprocessen. Stöd och närvaro är basvård som ska ingå, man ska inte behöva betala flera tusenlappar för att få det.

”Väldigt många av våra medlemmar har ganska högt tryck”

Både Elin Hallgren och Helena Dacker, ordförande för Organisationen för doulor och förlossningspedagoger i Sverige (Odis), tycker att det blivit mer etablerat med doulor på förlossningsavdelningarna. I och med pandemin har det givetvis skett en nedgång – men inte nödvändigtvis av efterfrågan. 

Helena Dacker har varit doula sedan 2011 och ordförande i Odis i totalt tre år. Under hennes tid som aktiv har hon sett ett ständigt ökande intresse för doulor.

– Väldigt många av våra medlemmar har ganska högt tryck generellt och får många förfrågningar, framför allt våra erfarna doulor. Ofta är det andragångs- eller tredjegångsföderskor som insett att stödet inte var så gott som man önskat under den tidigare förlossningen. Men det är också många pålästa förstföderskor som vill ha en doula.

Finns det inte en risk att det blir en klassfråga, att bara de som har råd kan köpa sig trygghet vid en förlossning?
– Det är absolut tråkligt att inte alla har möjlighet. Men det finns lite olika vägar att gå. Det finns till exempel ensamstående som lyckats få doula genom soc och det finns de som är beredda att ta pro bono-uppdrag. Men i en optimal förlossningsvård hade doulor inte behövts, för då hade det stödet funnits från början. Men det handlar ju om finanser, säger Helena Dacker.