Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa mama i ett bättre anpassat format?

Mobil Tablet Dator
En ny europeisk studie har identifierat brister i förlossningsvården under pandemin. Foto: Shutterstock

Så många har upplevt övergrepp under födandet – ny studie

De flesta svenska kvinnor har en positiv upplevelse av sin förlossning under pandemin. Men i en ny stor studie framkommer också brister. Sju procent uppger att de upplevt fysiskt, verbalt eller psykiskt övergrepp under tiden på förlossning och BB.

– Det är viktigt att vi tar dem på allvar, säger Karolina Lindén, biträdande universitetslektor på Göteborgs universitet som varit delaktig i studien.

Sverige är ett av de säkraste länderna att föda barn i och vår förlossningsvård håller hög klass jämfört med andra länder. Men även här finns brister – något som framkommer i en ny studie som genomförts i flera europeiska länder under pandemin.

Under mars 2020 till 2021 fyllde över 21 00 kvinnor, varav 4 800 i Sverige, i en anonym webbenkät om hur de upplevde sin förlossning och vårdtid. Nu har resultaten publicerats i den vetenskapliga tidskriften The Lancet Regional Health Europe. 

– Svenska kvinnor skattar vårdkvalitén över median-index för Europa. Bäst kvalitet rapporteras ifrån kvinnor som fött barn i Luxemburg och sämst utfall rapporteras ifrån Serbien, berättar barnmorskan Karolina Lindén, biträdande universitetslektor inom vårdvetenskap vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet där den svenska delen av studien letts.

"Sju procent av de svenska kvinnorna uppger att de upplevt något slags övergrepp under sin födsel eller tiden på BB”, berättar Karolina Lindén, biträdande universitetslektor inom vårdvetenskap vid Sahlgrenska akademin. Foto: Elin Lindström

Forskaren: ”Sju procent är en för hög siffra”

Sju procent av de svenska kvinnorna uppgav i studien att de utsatts för övergrepp – fysiskt, verbalt eller psykiskt – under tiden på förlossning och/eller BB. Forskarna hade inte möjlighet att ställa följdfrågor. Men det händer att kvinnor upplever trauman under sina förlossningar, säger Karolina Lindén.

– Sverige hade lägst frekvens av våra undersökta länder, men det förtar inte att sju procent är en för hög siffra. Trauman kan i värsta hand leda till post-traumatisk stress, förlossningsrädsla och att kvinnor undviker att bli gravida för att de är rädda för att nästa födsel ska sluta på liknande sätt. Kvinnor bär med sig upplevelserna av sina födslar genom livet. 

Av de kvinnor vars barn fått förlösas med hjälp av sugklocka uppgav en tredjedel att de inte gett sitt samtycke till det. 

– Vi vet inte riktigt vad det står för men det kan vara så att kommunikationen har brustit eller att den födande inte upplevt sig delaktig i sin vård. Delaktighet är grunden till högkvalitativ vård och det är väldigt viktigt att kommunikationen fungerar även i akuta situationer som kan uppstå, säger Lindén.

Från ditt perspektiv som forskare och barnmorska. Hur kan vi komma till rätta med bristerna som framkommit i den här studien?
– Vår vård håller överlag en mycket god kvalitet. Men studien framhävde även brister och det är viktigt att vi tar dem på allvar. Nyckeln till framgång tror jag är ökad delaktighet och öppen kommunikation mellan den som föder och bistående personal. För att det ska fungera optimalt behöves rätt förutsättningar så som en adekvat bemanning på förlossningsenheterna, men även att bistående personal ställer frågor och förvissar sig om att den som föder känner sig delaktig i beslut. 

Under pandemin har fler än vanligt fått föda utan sin partner. Foto: SHUTTERSTOCK

”Kvinnor kände sig ensamma och utlämnade när deras partner inte fick medverka”

I höstas publicerades en annan studie från Göteborgs universitet som lyfte fram upplevelsen av osäkerhet och ensamhet i att vara gravid under pandemin. Då beskrev många det som en graviditet ständigt överskuggad av det okända.

– Upplevelsen karakteriserades av att behöva hantera de osäkerheter som pandemin innebar och att ständigt behöva förhålla sig till ny information om covid-19 och graviditet. Kvinnor kände sig ensamma och utlämnade när deras partner inte fick medverka under vårdbesöken, speciellt i de fall när det uppstått komplikationer i graviditeten, sa Karolina Lindén i ett pressmeddelande då.

Den studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften Women and Birth och bygger på djupintervjuer med fjorton kvinnor i Sverige. Den är en del av COPE-studien som studerar covid-19 under graviditet och tidig barndom.

LÄS OCKSÅ: 19 mammors berättelser från en förlossningsvård i kris
LÄS OCKSÅ:
Linn, 34, födde sitt första barn – sjuk i covid-19: ”Det jobbigaste var att Mattias inte fick vara med”