Ellen Fredell: ”Jag blev överväldigad av den brutala smärtan”
Förlossningen blev inte alls som Ellen Fredell hoppats på och bara 1 av 3 önskemål i förlossningsbrevet blev verklighet.
Men nu är dottern Melissa äntligen här och Ellen mår bättre än någonsin. Här berättar mamas bloggare om sin förlossning och den första tiden som mamma.
– Jag mår så bra i min nya roll som mamma. Det är här jag ska vara!
PS. Ellen fick värkstormar under sin förlossning och säger själv att hon inte rekommenderar den som är förlossningsrädd eller snart ska föda att ta del av hennes förlossningsberättelse.
Ellen Fredell
Ålder: 25.
Bor: I Nacka.
Familj: Maken Jesper, dotter Melissa född 28 februari.
Gör: Arbetar heltid med sociala medier. Bloggar på mama.
Instagram: @ellenfredell
Hej Ellen! Det har gått en månad sedan Melissa kom till världen. Hur mår du just nu?
– Jag mår bättre än någonsin. Jag är så lycklig och mår så bra i min nya roll som mamma. Det är här jag ska vara!
I slutet på graviditeten drabbades du av hepatos. Hur var det?
– Jag fick extrem klåda på magen, fötterna, händerna, armarna och benen. Det kliade till nivån att jag kliade tills det blödde och jag kunde inte sova om nätterna. Som tur var så försvann klådan så fort som bebis var född.
Av den anledningen blev det igångsättning. Hur reagerade du när du fick det beskedet?
– Jag var inte alls beredd på att bli igångsatt. Jag visste inte ens att det fanns något som hette hepatos. På ett vanligt besök hos barnmorskan så berättade jag om min klåda och samma dag fick jag åka in till förlossningen för CTG och så gjorde vi även blodprov för att se om det var hepatos. På lördagskvällen fick vi provsvaren. Jag fick ett samtal från förlossningen klockan 20:00 där de sa att jag hade hepatos och frågade om jag kunde komma in på igångsättning 21:30 samma kväll. När jag hade lagt på luren blev jag jättenervös och illamående. Från att sitta i soffan och ha filmkväll helt ovetandes om igångsättning så var vi plötsligt inne och hade tagit första igångsättningspillret bara ett par timmar senare.
Vilken vänding på kvällen! Hur startade allt sedan?
– Jag blev igångsatt med pillret angusta som jag fick varannan timme under hela natten från lördag till söndag. Efter mitt sjunde piller så gick vattnet och förlossningen drog igång ordentligt direkt.
Hur tacklade du värkarna?
– Jag fick vad de på förlossningen kallar för ”stormvärkar”. När mitt vatten gick så var det som att mina värkar kom igång av sig själv samtidigt som jag precis innan fått ett piller för igångsättning som gjorde att jag fick ännu mer värkar. Detta resulterade i att jag fick värkar utan pauser emellan så jag hann inte andas innan nästa värk drog igång. Det var helt fruktansvärt och jag tacklade inte värkarna så som jag hade önskat och planerat. Jag fick fullständig panik och blev så överväldigad av den brutala smärtan som kom och det faktum att jag inte fick chansen att återhämta mig emellan värkarna.
Det låter hemskt. Hur länge pågick det här?
– 14:45 gick vattnet och kort därefter drog det igång. Sen fick jag inte epidural förrän tre timmar senare då de behövde ta blodprover och vänta in provsvar (på grund av hepatosen, reds. anm.).
Vad blev du mest överraskad av?
– Stormvärkarna och den brutala smärtan. Jag var inte alls beredd på att det skulle göra så ont. Tack och lov så var krystningsfasen mycket bättre och där kunde jag andas genom värkarna och arbeta tillsammans med kroppen.
Såhär i efterhand, blev förlossningen som du tänkt dig?
– Nej inte alls. Jag hade en helt annan bild av hur det skulle bli. I mitt förlossningsbrev så hade jag tre önskemål och endast ett blev uppfyllt. Jag hade önskat sen avnavling, att få upp bebis på bröstet och ha vår ”golden hour” samt att personalen skulle ha god kommunikation och hela tiden informera mig om vad som sker. Den sista punkten blev uppfylld, barnmorskorna som var med mig under förlossningen var fantastiska. Men de andra två blev inte det.
Hur var förlossningen för din man Jesper?
– Den stunden där jag hade stormvärkar och mådde så fruktansvärt dåligt så var det tufft för Jesper, även han grät här och han är ingen gråtare i vanliga fall. Men självklart är det tufft att stå bredvid den man älskar mest och se den personen i sådan smärta och inte kunna göra något. Dock så var Jesper ett fantastiskt stöd under hela förlossningen och hjälpte mig mer än han anar.
TA DEL AV ELLENS FÖRLOSSNINGSBERÄTTELSE I VIDEOFORM HÄR
Hur var första mötet med Melissa? <3
– Förlossningen var inte bara tuff mot mig utan den var även tuff för henne. När hon kom ut var hon så slut att hon inte orkade skrika. Hon gnydde till på mitt bröst men inget mer, så de klippte navelsträngen snabbt och tog både henne och Jesper med sig till neo där de fick hjälpa henne att komma igång med andningen och få lite kraft. En barnmorska sprang efter med min telefon och tog en bild på henne så att jag kunde få se. Jag var så rädd här och det gjorde ont att inte få ha henne hos mig direkt. Men hon var bara borta i några minuter och sen låg hon på mitt bröst igen. Det var kärlek direkt, hon är den finaste jag någonsin sett och jag är så, så, så kär i henne.
Det förstår vi! Hur var första natten tillsammans?
– Det gick bra. Melissa var så nöjd med att bara amma och sova. Jag hade räknat med att hon skulle skrika under natten så som många föräldrar beskriver men hon var så lugn. Vi låg hud mot hud större delen av tiden och bara myste.
Vad var det viktigaste och mest onödiga du tog med i BB-väskan?
– Förutom det uppenbara som kläder till både mig och bebis så var det mest hjälpsamma jag hade med mig den lilla intimduschen. Jag var väldigt öm i underlivet efter förlossningen och det var skönt att bara ”spola av” med vatten efter toalettbesök och sedan dutta torrt med papper än att torka direkt. Det mest onödiga var trosor, jag använde ju ändå bara trosorna som man får på förlossningen när jag var där.
Läs på Ellens blogg: Mina bästa produkter efter förlossningen
Vad var det första du gjorde när du kom hem?
– Det första vi gjorde var att presentera Melissa för vår hund Daisy. Vi hade Melissa i babyskyddet och bar in det i vardagsrummet och lät Daisy hälsa på henne. Hon var så nyfiken och ville direkt nosa på bebis. Det var ett fint första möte. Sen nu efteråt så ligger Daisy gärna nära Melissa, får hon bestämma så ska de båda ligga i mitt knä samtidigt som jag ammar.
Har du känt av den klassiska baby bluesen?
– Nej inte alls faktiskt. Jag har snarare levt i en lyckobubbla sen hon kom.
Avslutningsvis. Är du team FÖR kasslertrosor eller team EMOT kasslertrosor?
– Jag vill säga för men jag tror ändå att jag är emot. Jag använde dem självklart på förlossningen men hemma så använde jag engångstrosor från Frida Mom som jag älskade!
LÄS OCKSÅ: Ellen Fredell: ”Vi har varit överens om namn sedan flera år tillbaka”
LÄS OCKSÅ: Julia Wiberg om störtförlossningen: ”Det var ren och skär panik”