När Anna Bjelkefelt gör kapslar av moderkaka gör hon det i den nyblivna mammans eget kök. Foto: Privat

Anna, 33, jobbar med moderkakor: ”Kapslarna blir lite som en försäkring”

Efter att ha fått barn drabbades Anna Bjelkefelt av förlossningsdepression. När hon läste på ångrade hon att hon inte tog tillvara på sin moderkaka efter förlossningen. Kanske kunde den ha hjälpt henne att må bättre? I dag gör hon kapslar av andras moderkakor och drivs av att ge nyblivna mammor en bra start.

”Hej, jag ska hämta en moderkaka”, säger Anna Bjelkefelt när hon kommer till förlossningen med sin kylväska. 

Det är gissningsvis en ganska ovanlig anledning till besök på landets sjukhus, men det är precis så det går till när inkapslingsspecialisten Anna Bjelkefelt är i tjänst – om hon inte varit med som doula under födseln vill säga. Moderkakan levereras insvept i dubbla plastpåsar i en hink och Anna stoppar alltihop i sin kylväska för transport från sjukhuset.

– Även om man tycker att det verkar lite äckligt uppmanar jag alltid till att spara moderkakan. Man kan spara den i frysen. Den är inte riktigt lika potent när den varit fryst, den förlorar en del av näringsvärdet, men då har man i alla fall kvar den ifall man vill använda den senare, säger Anna Bjelkefelt.

Vid en sjukhusförlossning brukar personalen fråga om föräldern eller föräldrarna vill se moderkakan. Om du vill ta tillvara på den behöver du säga till så att den kan stoppas in i kylskåp inom två timmar från att den fötts fram. Och inom två dygn behöver tillagningen och inkapslingsprocessen påbörjas. 

I de flesta fall stoppas den i en plastpåse och förvaras sedan i kyl på sjukhuset i något dygn, innan den slussas vidare som biologisk avfall och förbränns. 

Tar hem moderkakan till nyblivna mamman

Men i de fall där Anna anlitats får moderkakan leva vidare. Sedan hon utbildade sig till inkapslingsspecialist 2018 har hon hanterat runt 50 moderkakor. Utbildningen var på distans under två heldagar och något som Anna fick upp ögonen för efter sin egen förlossningsdepression, som hon fick när hennes son var 8 månader. 

– När jag började läsa på om vad man kan göra för att minska risken att hamna i en förlossningsdepression kom jag i kontakt med moderkaksinkapsling. Jag arbetar som doula och inom den världen är det inte speciellt konstigt att ta tillvara på moderkakan. Jag tyckte först att det verkade väldigt äckligt och det är också reaktionen från de allra flesta. Eftersom jag själv inte äter kött kändes det väldigt märkligt att hantera kött och äta det. Men när jag började höra om alla fördelar och upplevda effekter gick jag in i det med ett öppet sinne. 

”Även om man tycker att det verkar lite äckligt uppmanar jag alltid till att spara moderkakan.” säger Anna. Foto: Privat

Anna Bjelkefelt och andra som erbjuder moderskapsinkapsling hävdar att förtäring av placentan bland annat bidrar till minskad risk för tredagarsgråt och förlossningsdepression, förbättrade hormon- och järnnivåer i kroppen, ökad bröstmjölksproduktion och högre energinivåer hos den nyblivna mamman. 

Arbetet med att förvandla organet till kapslar gör Anna i den nyblivna mammans eget hem, på så vis är bakteriefloran densamma som mamman är van vid. Anna börjar alltid med att inspektera och lukta på moderkakan för att säkerställa att den är i bra skick. Hanteringen och tillagningen skiljer sig egentligen inte så mycket från hur man bör handskas med färskt kött i andra sammanhang. Bara en gång har Anna fått kassera en moderkaka.

– Det var ett par som ringde mig och sa ”vi har en moderkaka i kylen, vi vet inte om den går att använda”. De hade alltså inte hört av sig innan och nu hade den legat i 4–5 dagar. Men den luktade inte fräscht. Den luktade som gammalt kött. 

80–120 kapslar per placenta

Om placentan klarar Annas kvalitetskontroll väntar nästa steg: förberedelse och tillagning:

– Först rengör och desinficerar jag allt, diskbänk, diskho, spisplattor.... Sedan plastar jag in hela köket i plastfolie. Därefter tvättar jag bort överflödigt blod från moderkakan i kallt vatten, tömmer blodkärl och skär bort navelsträngen. Sedan ångkokar jag moderkakan till 72 grader.

Efter 10–15 minuter brukar köttermometern tala om att rätt temperatur nåtts. Då har placentan blivit brun och liknar en stek. Efter ångkokningen skär Anna upp moderkakan i tunna skivor. Även navelsträngen skivas och används vid inkapslingen, men den behöver inte ångkokas när den är tömd på blod.

– Det brukar bli 20–30 skivor som jag lägger på bakplåtspapper och torkar i en svampugn. Ju tunnare skivor desto troligare är det att alla bitar är torra när jag kommer tillbaka, säger Anna.

Arbetet med att förvandla moderkakan till kapslar, som den nyblivna mamman kan äta inom det första året efter förlossningen, tar ungefär en arbetsdag för Anna.

Alla redskap hon använder är antingen engångsartiklar eller sådana hon endast använder till inkapslingsproceduren. 24 timmar efter att moderkakan stoppats in i torkugnen återvänder Anna för att fortsätta arbetet.

– Jag tar några bitar i taget och mixar till ett pulver, det ser ungefär ut som sand. Sedan fyller jag min kapselmaskin med tomma kapslar, häller i pulvret och trycker igen kapslarna. Det brukar bli mellan 80 och 120 kapslar, beroende på hur stor moderkakan var. 

En placenta kan väga upp till ett kilo och Anna brukar kunna gissa hur stor bebisen var vid födseln, genom att se på moderkakan. Är det ett större barn på 4,5–5 kg är moderkakan ofta större än en moderkaka som närt en mindre bebis. 

Förutom kapslar som ska förtäras inom det första året efter förlossningen, gör Anna Bjelkefelt också placentaextrakt av rå moderkaka och stark sprit. Ett sådant extrakt håller hela livet och ska också hjälpa till med hormonbalansen, enligt Anna.

Hon gör också moderkaksavtryck – alltså ett tryck som görs på papper, antingen i blod eller i färg, och som sedan ser ut som ett träd där navelsträngen är stammen, och smoothies.

”Tar bort järniga smaken av moderkakan”

– Det gäller ju att göra en smoothie där man inte känner smaken av rå moderkaka. Jag tar ungefär storleken av en liten iskub och blandar med det man gillar att ha i smoothie. Till exempel ingefära tar bort den järniga smaken. Färskpressad äppeljuice, banan, äpple, citron och apelsin funkar bra. Har man i bär och banan blir det lite mer sött. Med en sådan smoothie får man en väldig skjuts av hormoner och järn direkt. 

Arbetet med att kapsla in en moderkaka, inklusive bilresor och inköp av nya artiklar, blir ungefär en hel arbetsdag för Anna. För arbetet tar hon 3500 kronor – vilket är samma prisnivå som hos andra inkapslingsspecialister i Sverige. 

Moderkakan skivad i bitar och upplagd för torkning i svamptorken, samt färdiga placentakapslar. Foto: Privat

I de få vetenskapliga studier som gjorts har man kunnat konstatera att just mammor med en historia av depression och ångest är de som är mest troliga att förtära sin moderkaka efter förlossning, för att minska risken för förlossningsdepression. Och det är samma grupp kvinnor som kontaktar Anna Bjelkefelt.

– De flesta mammor jag kapslar in till har mått dåligt efter sin första födsel och sedan googlat för att hitta sätt att inte må så nästa gång. Och alla har meddelat mig att de mått bra efter förlossningen med kapslarna. Men det är ju svårt att veta om kvinnan sedan mår bättre på grund av kapslarna, det kan ju också vara att det var andra eller tredje barnet och man fick en annan upplevelse av förlossningen. 

Anna poängterar också att det inte bara är mamman själv som påverkas av till exempel förlossningsdepression. Alla i familjen och i mammans närhet drabbas också. Med det i åtanke anser Anna att det kan vara värt att testa allt som kan få en att må bättre efter en förlossning, om man nu är orolig för sin psykiska hälsa.

– Jag är jättemycket för forskning och evidens. Men när det kommer till förtäring av moderkaka är det ju likadant med många huskurer som många upplever fungerar. Så länge det inte är något farligt och så länge det kan hjälpa mammor eller människor överlag är det bara positivt, tycker jag. Jag ser det som att då har man i alla fall gjort allt man kan för att må så bra som möjligt. Kapslarna blir lite som en försäkring, säger Anna Bjelkefelt. 

 

Vad säger forskningen? Forskaren svarar

Vi ställde några frågor till Sophia Johnson, läkare som forskat på placentofagi tillsammans med sina kolleger på ”The Placenta Lab” på Jena Universitet i Tyskland.

Sophia Johnson. Foto: Pressbild

Vad vet vi om hälsofördelar av att äta sin moderkaka i någon form?
– Om man vill fokusera på evidens så kommer den informationen från djurriket, där placentan äts rå. Men där har man kunnat se flera hälsofördelar, till exempel förbättrad kontakt med ungar, förbättrad amningsstart och minskad smärta efter förlossning. Om man vill veta något om fördelar hos människor, måste man göra en klinisk prövning med rå moderkaka. Men det vi vet om människor som förtär moderkaka är till exempel att två placentakapslar per dag inte kan fylla på tillräckligt med järn hos kvinnor med järnbristanemi. Vi vet också att nivån av utmattning, nivån av hormoner i kroppen och anknytning mellan mamma och bebis inte förändras efter förtäring av placentakapslar. De här studierna är gjorda med kapslar av moderkaka som först ångats och sedan torkats.
– Vad kvinnor däremot svarar i frågeformulär från studier i både USA och Tyskland, är att man upplever sig ha mer energi, ökad mjölkproduktion, mindre utmattning och snabbare återhämtning efter förlossningen. Alla de här subjektiva fördelarna är dokumenterade och publicerade. Men från ett medicinskt perspektiv kan man inte lita på en mammas subjektiva upplevelse. Då behöver man objektiva prövningar.

Berätta vad du och dina kolleger kunde se, när det kommer till hormoner i färdiga kapslar?
– Vi kunde visa att upp till 99,5 procent av hormonerna försvinner när man först ångar och sedan torkar moderkakan. Endast torkning bevarar en del hormoner eftersom de klarar upphettning till 54 grader. Att studien jag nämnde ovan gjordes med moderkaka som både ångats och torkats, skulle alltså kunna vara en anledning till att man inte såg någon effekt av att förtära moderkakan. 

I en studie som du och dina kolleger har gjort kunde ni se att progesteronet, alltså det kvinnliga könshormonet som också kallas ”gulkroppshormon” och som finns i moderkakan, förändras vid tillagning. Vad hände?
– Något som är intressant är att progesteron, som har diskuterats som en behandling vid förlossningsdepression, har uppmätts i högre nivåer i torkad moderkaka. På grund av förlusten av vätska under tillagningen blir koncentrationen av progesteron högre efter tillagningen. Så vi vet att moderkaka som endast torkats, men inte den som både ångats och torkats, har högre nivåer av progesteron än en rå moderkaka. Men alla andra hormoner är väldigt värmekänsliga och de minskar av endast torkning. 

Är det riskfritt för bebis och mamma att mamman äter sin moderkaka, antingen rå eller tillagad på något vis?
– Ja, om man vet att man kan utesluta infektionsrisker som Cytomegalovirus (CMV), Epstein-Barrvirus (EBV), Hepatit, HIV och Grupp B-streptokocker (GBS) samt om kvinnan inte har druckit massa alkohol, rökt eller tagit droger under graviditeten, då är risken väldigt liten. 2018 publicerades en analys av 23 000 födslar i USA, där en tredjedel av mammorna åt sin placenta efteråt. Det fanns inga negativa effekter varken hos de nyfödda eller hos mammorna. Vi vet också att till exempel GBS och E-coli-bakterier är känsliga för upphettning, så även om en kvinna skulle testa positivt för GBS kan hon förtära moderkaka som upphettats. I vår studie kunde vi visa att de sjukdomsframkallande ämnena minskar avsevärt vid upphettning. Men bara att skölja moderkakan i kallt vatten har en effekt på bakterier. Vi kunde också visa att om man injicerar höga nivåer av E-coli eller GBS i moderkaka så försvinner bakterierna vid ångning och torkning , men då får man förstås också problemet med hormonbortfall... 

Vad behövs det mer forskning på?
– En klinisk prövning där en grupp på åtminstone 150–200 kvinnor får äta rå placenta i kapslar och en lika stor grupp får äta placebokapslar. Men problemet är att kapslarna inte tål vätska och skulle bli mjuka och blöta om man fyllde de med rå moderkaka... Och dessutom skulle man behöva analysera varje liten bit moderkaka innan för att veta säkert vad den innehåller. Det är här det blir svårt. Vi vet inte riktigt hur man skulle göra det och därför har vi inte kunnat göra det hittills. Dessutom behövs mycket pengar till en sådan studie, men det finns ingen som pushar för forskning eller som vill finansiera forskning inom det här området. 

LÄS OCKSÅ: Opokua Britton: ”Min dotter vill vara med under förlossningen”
LÄS OCKSÅ:
Luba, 49, hjälper gravida kvinnor som inte pratar svenska

Aktuellt just nu