Barnläkaren: Så skyddar du ditt barn mot RS-virus

RS-virus (Respiratory syncytial virus/RSV) är ett av våra vanligaste förkylningsvirus, och brukar ses mest under vintersäsongen, med högst förekomst någon eller några månader under november-april. Vissa år blir många barn sjuka, andra år färre. Förra veckan varnade Folkhälsomyndigheten att RS-viruset nu är på frammarsch.

– Epidemin startade för ett par veckor sen och där ser vi att det går uppåt vecka för vecka. Och då är det framförallt små barn som drabbas, sa Sara Byfors, avdelningschef vid Folkhälsomyndigheten, till Sveriges Radio Ekot. 

Nya RS-rekommendationer i Jönköping: Håll syskon hemma från förskola

I Jönköpings län införs från och med 6 december nya rekommendationer då smittspridningen har ökat kraftigt och många barn smittade av RS-virus har behövt vårdas på sjukhus för andningssvårigheter. För att minska smittspridningen går barnhälsovården, barnkliniken och smittskyddsenheten nu ut med gemensamma rekommendationer i Jönköpings län.

– Spädbarn smittas ofta av sina äldre syskon. För att minska risken att få in smittan i familjen rekommenderar vi nu familjer med spädbarn att låta syskon stanna hemma från förskolan, säger smittskyddsläkare Malin Bengnér i ett pressmeddelande från Region Jönköpings län, och betonar att detta är en tillfällig åtgärd under några veckor. 

Barnläkaren: Kommer få en hög topp även i år 

Barnläkaren Younis Khalid, som arbetar som verksamhetschef på Knodd, tror att vi kommer att se många sjuka barn i år. 

 – Exakt hur hög toppen blir och när den inträffar är olika från år till år; förra året var toppen till exempel hög och kom väldigt tidigt, i oktober-november. Anledningen till det tror man till stor del var att immuniteten i befolkningen var relativt låg, eftersom vi inte hade haft så mycket RS under pandemin. När restriktionerna sedan lättade och kontakterna ökade fick viruset större möjlighet att sprida sig, och eftersom det då fanns många barn som inte hade varit smittade med RSV tidigare så fanns det en låg immunitet, och viruset smittade därför lätt vidare.

Hur ser det ut inför årets RS-säsong?
– I år är det inte riktigt lika tidigt, men vi ser redan en relativt kraftig ökning och det ser ut som att vi kommer att få en hög topp även i år, som gissningsvis kan komma kring januari, även om det är för tidigt för att säga exakt. Vi ska nog dock i alla fall förbereda oss på att det kan bli mycket infektioner i år, både RSV och annat.

RSV är jobbigast för de minsta barnen

Vilka drabbas av RS?
– RSV smittar som en förkylning, och alla kan drabbas. Som med andra förkylningar så är det dock ofta jobbigast för de minsta barnen, upp till ½-1 år. I princip kan man säga att ju yngre man är, desto besvärligare kan det bli, dels för att man inte har hunnit träffa på RSV tidigare och därför inte har någon immunitet mot det, och dels för att små barn har små luftvägar och därför lättare blir täppta i dem. Hos små barn kan viruset också ha mer benägenhet att sätta sig i de mindre luftrören, och ge en så kallad bronkiolit, med knastrande eller pipande andning och tungandning. I år finns det även vissa tecken på att även något äldre barn blir sjukare än vanligt, kanske just för att de inte har så mycket immunitet från pandemitiden när RS var ovanligare.

Hur kan jag som förälder se skillnad på förkylning och RS?
– RSV är ett av våra vanligaste förkylningsvirus, och symtomen är lika de vid andra förkylningar. Det vanligaste är olika grad av snuva/nästäppa, hosta och jobbig (rosslig eller pipig) andning. Det finns vissa symtom som man ibland brukar säga är ”mer RS” men även andra virus kan ge samma bild – en så kallad bronkiolit med knastrande och/eller pipande andning – så det är svårt att avgöra av bara symtomen om det är RSV eller något annat virus.

Så kan du undvika RS-virus: Undvik onödig exponering och god handhygien

Vad kan jag som förälder göra för att undvika att mitt barn blir smittat av RS?
– Det viktigaste är att undvika onödig exponering och att hålla god handhygien. RSV smittar som andra förkylningar, genom droppsmitta. Det innebär att små vätskedroppar som innehåller virus från en smittad person sprids till en annan person, ofta via hostningar eller nysningar. Smittan kommer inte särskilt långt, så om man håller två meters avstånd så är risken för smitta väldigt låg.

– En sjuk person har även ofta virus på sina händer eftersom man ofta tar sig i ansiktet och liknande, och kan då sprida det till en frisk persons händer direkt eller om man tar på samma ytor. Om den friska personen sedan petar sig i munnen, ögonen eller näsan så smittas den av viruset. God handhygien är därför viktigt både för den som är sjuk, som inte ska sprida viruset, och för den som är frisk, som inte ska få viruset på sina händer.

– Som synes så är det alltså samma tänk som för covid, eftersom dessa virus smittar på liknande sätt.

Om jag har en liten bebis och syskon som går i förskolan - hur ska jag tänka då?
– Det är svårt att ge exakta rekommendationer som kan gälla för alla; det behöver vara en avvägning utifrån varje familjs situation. Om man har ett barn som är någon-några månader gammalt mitt i vintern och det går att ha äldre syskon hemma från förskolan, så kan det vara bra för att undvika att föra in smitta till familjen. Ibland kan det dock vara ett så stort ingrepp i familjesituationen att hålla syskon hemma, och då kanske det är bättre för familjesituationen som helhet att syskon får gå i förskolan ändå. Det man kan göra då är att man hjälps åt att prata om handhygien och att hålla sjuka syskon hemma så man inte smittar andra. Om alla på förskolan gör likadant så minskar risken för smitta på förskolan.

– Generellt så är det svårt att helt undvika exponering när virusförekomsten är som högst; föräldrar behöver handla, jobba och annat. Men om man är noga med att hålla avstånd och god handhygien så minskar man risken.

Symptomen att ha koll på – då bör du kontakta vården  

När ska jag kontakta vården eller söka hjälp?
– Ett besök på en sjukvårdsmottagning innebär att man riskerar att träffa andra som också är sjuka, och därmed att smittas av något annat, samtidigt som man förstås inte ska låta bli att söka om man behöver det. 

– Barn som ”bara” är förkylda men relativt pigga, som äter och dricker någorlunda bra och som inte har andningsbesvär behöver inte söka sjukvård. Om barnet har feber som inte går ned med hjälp av febernedsättande, är slött trots febernedsättande eller har andningsbesvär, så kan det vara bra att ta kontakt med sjukvården. Ju yngre barnet är, desto mer frikostig bör man vara med att söka. 

Hur behandlas RS?
– Det finns ingen behandling som botar virusinfektionen, utan precis som vid andra förkylningar så behandlar man de symtom som barnet har besvär med. Vid snuva/nästäppa så kan man hjälpa till genom att spola näsan med koksalt (saltvatten), och till äldre barn med avsvällande nässpray/näsdroppar. Om barnet har feber som gör att barnet blir trött och hängigt så är det bra att ta ned febern med febernedsättande, men lite feber hos ett barn som är piggt måste man inte behandla.

– Beroende på hur svåra symtomen är så kan man i sjukvården ge extra syrgas om det behövs. Ibland ges även inhalationer av mediciner, men det är sällan de har någon omedelbar påtaglig effekt. Vissa små barn kan bli så trötta och andningspåverkade att de behöver läggas in på sjukhus, även om det är ovanligt sett till den stora befolkningen. Man kan då behöva ge mer hjälp för andningen för de barn som blir väldigt andningspåverkade, och spädbarn som har svårt att äta tillräckligt kan även få hjälp med till exempel mat via sond.

RS-virus: Så kan du underlätta för barnet hemma  

Hur kan jag underlätta hemma, vad kan man göra för att hjälpa barnet?
– Utöver ovanstående (koksalt i näsan och febernedsättande vid behov) så är det bra att underlätta så att barnet äter och dricker tillräckligt. Man kan behöva ge mat oftare och i mindre mängder, både till små barn som ammar eller får mat på flaska, och till större barn som äter mat. Till barn som har börjat äta mat kan man även behöva släppa lite på matregler, och nöja sig med att ge vad som helst som barnet tycker om. När barnet är sjukt är det viktigare att barnet får i sig någonting, än exakt vad det är för något de får i sig. Saft kan till exempel vara bättre än att barnet inte dricker något alls.

LÄS ÄVEN: Ellinor Bjurströms dotter fick RS-virus: ”En förälders mardröm”

LÄS ÄVEN: Oron för värre RS-smitta – har förändrats efter pandemin