Ny studie: IVF-barn har bättre livskvalitet än andra
Har dina barn kommit till världen med hjälp av IVF? Då är det större sannolikhet att de får bättre livskvalitet som vuxna jämfört med andra, enligt en ny stor studie som DN skriver om.
Varje år föds runt 5000 barn med hjälp av assisterad befruktning. Men medan graviditeter och IVF-barns första tid har varit väl forskade på (tidigare studier har bland annat förknippat IVF med en ökad risk för fosterskador, prematur födsel och låg födelsevikt) har det funnits få studier som följt barnens utveckling på lång sikt.
Nu har resultatet från en större australisk studie släppts - och det visar sig att det till och med med kan vara en fördel att ha blivit till med hjälp av IVF, åtminstone senare, i vuxen ålder.
I studien har forskarna följt 193 personer som fötts efter IVF och 86 som blivit till utan medicinsk hjälp – upp till 35 års ålder. Vid två tillfällen som vuxna har deltagarna fått svara på frågor om hur de upplever sin livskvalitet, till exempel hur de mår fysiskt och psykiskt och hur de upplever sin livsmiljö. Forskarna har även vägt in yttre faktorer som hur gammal mamman var när barnet föddes, hur ekonomin hos familjen såg ut, barnets antal vänner och relationen till föräldrarna.
– Det här är betryggande resultat både för de som har kommit till med hjälp av assisterad befruktning, och för de föräldrar som har gjort IVF för att få barn, säger forskaren Karin Hammarberg till Dagens nyheter och fortsätter:
– När vi jämförde vuxna IVF-barn och vuxna som kommit till på naturlig väg, som alla hade jämförbar socioekonomisk situation, såg vi att de vuxna IVF-barnen fortfarande upplevde sin livskvalitet som högre än andra.
Hon tror att förklaringen till att barnen tycks ha högre livskvalitet som vuxna delvis kan ligga hos föräldrarna:
– Föräldrarna har fått kämpa för att få sitt barn, och de kan ha extra stark drivkraft att bli bra föräldrar. De har sannolikt en tydlig föräldraroll som innebär att de har höga förväntningar på sitt barn, kombinerat med att de ger sitt barn både värme och stöd, säger Karin Hammarberg om studien som nyligen publicerades i tidskriften Human Fertility.
”I slutänden fann vi ingen anledning till oro”
Tidigare har svenska forskare från Karolinska institutet i Stockholm tittat på psykisk hälsa hos tonåringar och yngre vuxna (upp till 25 år) som blivit till med assisterad befruktning. Mellan åren 1994 och 2006 följde de upp den psykiska hälsan hos 1,2 miljoner personer varav 31 565 blivit till med assisterad befruktning.
– I slutänden fann vi ingen anledning till oro att assisterad befruktning i sig skulle ha en negativ inverkan på barnens psykiska hälsa senare i livet. Personer som blivit till med ART (assisterad befruktning, reds. anm.) hade en något förhöjd risk för tvångssyndrom jämfört med den allmänna befolkningen men detta förklarades av skillnader hos föräldrarna, då denna koppling försvann helt efter vi justerat för diverse bakgrundsfaktorer, sa Sara Öberg, docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet, då.
LÄS OCKSÅ: Annica Englund pausar IVF-resan: ”Nu måste jag få leva livet ett tag”
