Läraren Alexandra Garle, 42, har två tonårsbarn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och i sitt jobb som lärare har hon genom åren mött många barn med särskilda behov.
– Det finns fortfarande mycket okunskap i samhället och jag arbetar ständigt med att försöka öka den förståelsen. Det skulle gynna både barnen och alla föräldrar som kämpar.
Varför får Liam ett utbrott när jeansen är nytvättade? Ska man låta åttaåringen äta glass till frukost varje dag? När Alexandra själv inte kunde hitta praktiska tips för att bemöta barn som fungerar annorlunda bestämde hon sig för att själv skriva en bok om just det. Nu har ”Jobbiga underbara ungar” precis släppts och lite längre ner i den här artikeln delar hon med sig av handfasta råd utifrån verkliga vardagssituationer.
– Då jag både har barn med adhd och autism och har varit lärare för barn med olika svårigheter har jag med båda delarna. Det är viktigt att hemmet och skolan får en förståelse för varandra och ser sig som ett team kring barnet.
Hur sticker din bok ut jämfört med andra böcker om NPF?
– Det finns mycket litteratur om ämnet men jag upplevde att det mest var faktaböcker med mycket text. Jag sökte en bok som vara lätt att läsa, gav praktiska tips och igenkänning, där man också kunde få tips på vad man har rätt till samt öka sin förståelse. Oavsett om man har en diagnos eller inte så fungerar vi alla olika och behöver olika stöd för att fungera och må bra.
”Det är ett dagligt arbete med att förbereda och parera”
Alexandra har sina två tonårsbarn boende hos sig varannan vecka. I familjen ingår också sambon Philip och en liten bebis. Även om hon som förälder till barn med NPF, i jobbet med boken och i sitt jobb som lärare har lärt sig mycket så är det fortfarande en daglig kamp för att få vardagen att fungera.
– Bara för att man besitter kunskaperna så försvinner inte arbetet utan det är ett dagligt arbete med att förbereda och parera. Något som vi har infört nu är att ha en matlista där det står vilken rätt vi kommer att äta till middag, vilket har underlättat mycket för oss. Sen att få barnens skolgång att fungera är en av sakerna vi lägger mycket tid och energi på. Tyvärr är inte skolan alltid anpassad att passa alla elever. För många är det svårt att förstå att barn och ungdomar fungerar olika och behöver olika stöd och anpassningar.
I begreppet NPF ryms diagnoserna adhd, add, autismspektrumstörning, språkstörning och Tourettes syndrom och i dag har ungefär tio procent av alla barn i Sverige dessa diagnoser. Bakom den siffran finns också många föräldrar som drar ett tungt lass för att få det berömda vardagspusslet att gå ihop.
– Att ha barn med diagnoserna adhd och autism är en utmaning. Min energi tar slut i omgångar och att få till vila kan vara svårt. Därför har jag med ett kapitel i boken om att orka som förälder där jag ger tips på saker som kan underlätta. Dock har jag ännu inte hittat den ultimata lösningen för att inte bränna ut sig själv, men jag jobbar på det, säger Alexandra Garle.
5 vardagssituationer - och hur du som vuxen kan underlätta
För mama delar Alexandra Garle med sig av 5 vardagssituationer – och praktiska tips.
1. Ingen energi för läxor
När Ville, 8, kommer hem från skolan är det dags för läxläsning. Föräldrarna mutar och lockar honom att göra läxorna men det slutar som så många gånger förr i ett utbrott.
Vad hände?
För många barn och ungdomar tar skolan väldigt mycket energi. Att kräva att de ska göra läxor när de kommer hem slutar ofta i ett misslyckande, eftersom energin inte finns.
Alexandras tips:
Ha en dialog med skolan och kom överens om vad som blir bäst för barnet. Vissa barn har energi till att göra läxor hemma, andra inte. Utgå alltid från den enskilda individen. Tänk på att kunskap går att ta igen, men mående är färskvara.
2. ”Strutglass i stället för glassbåt”
Pappa ger Mimmi en strutglass efter maten. Hon blir helt hysterisk och börjar skrika och kasta saker.
Vad hände?
Mimmi får en strutglass i stället för den sedvanliga glassbåten som hon alltid brukar få efter maten på fredagar.
Alexandras råd:
Det är viktigt att inte ändra på det som brukar vara på ett visst sätt. Har ni skapat en vana så förväntar sig och förbereder sig barnet på att det ska vara så. Många barn har svårt att ställa om sig när något plötsligt förändras.
3. ”Jeansen är för hårda”
Mamma Karin tar fram ett par jeans till Liam som ska gå på kalas. Liam vägrar sätta på sig dem, han gråter och är helt förtvivlad.
Vad hände?
Liam har svårigheter med kläder som ”känns” på fel sätt.
Alexandras råd:
Om barnet är känsligt för hur vissa kläder känns mot huden, försök att förutse vad som kan kännas obehagligt. I detta fall var jeansen för hårda. Många barn med sensomotoriska svårigheter kan ha svårigheter med att ha kläder som känns fel. Det kan vara en tvättlapp som skaver eller en söm i strumpan som känns fel.
4. ”Glass till frukost varje dag”
Simon åt glass till frukost i perioder under sin uppväxt, efter att hans föräldrar testat med alla olika varianter av frukostmat utan att lyckas.
Vad hände?
Många barn har svårt med maten. Simons föräldrar insåg att glass var bättre än att Simon inte åt något alls till frukost.
Alexandras råd:
Gör ingen stor grej av en sådan sak, du som förälder vet ju vad som är bäst för ditt barn. Lägg ingen skuld på dig själv för att du är en dålig förälder utan du är en förälder som faktiskt hittar lösningar för att ditt barn skall fungera. Många av dessa barn har svårt med maten likt det kan ha med kläder.
5. ”Hoppa in i duschen nu”
”Hoppa in i duschen”, säger mamma till Kalle.
Kalle börjar hoppa mot badrummet och mamma blir irriterad över att han inte bara går in i duschen.
Vad hände?
Kalle tolkar ordagrant. Mamma sa ”hoppa in i duschen” och det är precis det som Kalle gör.
Alexandras råd:
Tänk på hur du utrycker dig, använder du ett uttryck som ovan förklara i så fall vad det innebär. Många barn tolkar det vi säger ordagrant. Bli då inte arg för att barnet gjort fel utan tänk att hen ju gjorde precis som du sa.
