Var går gränsen för psykisk barnmisshandel? Kan ett inte så smart skämt på en födelsedagsbjudning skada ett barn? Barnpsykologen svarar. Foto: Milos Stankovic/iStock

Vad är psykisk barnmisshandel?

Att skoja på ett kanske olämpligt sätt – kan det vara barnmisshandel? Kan barn ta skada av sådant? Och var går gränsen? Barnpsykolog Malin Bergström svarar på pappans fråga.

Det här är en artikel från Vi Föräldrar.

Kan ett skämt vara psykisk barnmisshandel? 

För ett par veckor sedan var mina föräldrar hos mig och min familj. Jag hade fyllt år. Vi satt alla samlade vid bordet. Min äldsta son, Emil, 3 år, var väldigt sugen på tårtan. 

Min sambo säger: ”Varsågoda, då får alla ta utom Emil”. Kort därefter säger hon att hon skojade, han får ta. 

Jag tänkte inte ens på det här. Jag tror inte att jag hörde och uppfattade det. Men senare på kvällen ringer min pappa upp mig och säger att min sambo beteende var psykisk barnmisshandel. 

Jag kan absolut tycka att det var olämpligt sagt av min sambo, men att påstå att det är psykisk barnmisshandel är väl att ta i? Min son är väldigt tävlingsinriktad, det var därför min sambo ”skojade” med honom.

Men var drar man gränsen – bör det ske systematisk för att vara psykisk misshandel? Och kan mitt barn ha tagit skada av det här? Jag skulle vilja ha en barnpsykologs perspektiv på det.

Fredrik

Barnpsykolog Malin Bergström: ”Fundera på hur du själv upplever din sambos beteende mot barnen”

Barnpsykolog Malin Bergström. Foto: Stefan Tell

”När man idag pratar om våld mot barn ingår även psykiska kränkningar i våldsbegreppet. Att förlöjliga barn eller att göra sig rolig på deras bekostnad är exempel på sådant. Att vid ett enstaka tillfälle trampa snett och vara elak skulle jag inte definiera som misshandel. Det skadar inte ett barn. Däremot vittnar din sambos skämt om bristande inlevelse i Emil. 

Jag kan alltså förstå om din pappa uppfattade det som brist på omsorg. Och jag undrar om det kan vara så att detta var droppen för din pappa? Att han inte upplevde detta som en engångsföreteelse utan något som han känt av redan innan? I så fall är din sambos beteende skadligt för Emil. 

Jag skulle vilja be dig, Fredrik, att du tar ett steg tillbaka och funderar på hur du själv upplever hennes beteende mot barnen. Strunta i ställningskrig och etiketter och känn bara av i dig själv: Är hon genuint snäll eller inte? 

Du frågar var gränsen går och kan säkert gissa att den, för mig som barnpsykolog, går innan man säger nåt taskigt till en unge. Frågan är var din gräns går som pappa – hur får man skoja med dina barn? Om ditt svar är att din sambo passerar gränsen behöver du sätta gränser mot henne. Och det finns hjälp att få. 

De flesta kommuner har föräldrarådgivare och föräldrastödsprogram där man kan lära sig hur man ska vara mot barn. Jag hoppas också att du och din pappa kan ha ett bra samtal om detta. Kanske menar han väl och månar om sitt barnbarn. I så fall kan han kanske vara till hjälp för dig när du funderar över hur barnen egentligen har det med din sambo.

Varma hälsningar Malin”

Här hittar du fler läsarfrågor med svar från barnpsykolog Malin Bergström.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

5 nr av mama + trådlösa in-ear hörlurar för 199 kr. Köp nu!