”Min man vill inte ha fler barn, vad ska jag göra?”
”Jag vill ha fler barn, men inte min man. Hur går vi vidare?”, undrar brevskrivaren Jessica. mamas barnpsykolog Malin Bergström ger råd.
”Vi har alltid pratat om flera barn, men nu har min man ångrat sig! Jag har alltid drömt om en stor familj med många barn. Jag har själv två syskon och min man har tre syskon på sin sida. När vi började prata om att bilda familj ville vi båda ha flera barn, vi sa väl inte exakt, men minst två i alla fall. Jag fick två missfall innan vi äntligen fick en dotter, och snart fyller hon 2 år. Hon hade kolik som bebis och har alltid sovit dåligt. Det har varit upphackad sömn och tidiga morgnar från start. Och sedan förskolan drog igång har vi vabbat mer än vi har jobbat. Men de senaste månaderna har hon och vi sovit bättre, och jag känner att energin och livet återvänder.
”Min bild av en storfamilj är förstörd, det jag trodde var vår gemensamma framtid är borta!”
När jag tog upp att det kanske var dags att börja försöka igen så släpper han bomben: han vill inte ha fler barn längre. Han vill inte gå igenom missfall eller bebistid igen. Jag försöker säga att det inte är säkert att det blir samma sak, men det lyssnar han inte på. Jag känner mig helt förkrossad! Min bild av en storfamilj är förstörd, det jag trodde var vår gemensamma framtid är borta! Jag vill verkligen ha fler barn, jag vill att vår dotter ska få syskon! Det är min dröm! Jag känner mig så sviken och lurad. Jag vet inte vad jag ska göra.” /Jessika
Psykologen Malin Bergström: ”Ni behöver ha ett annat fokus än barn i era samtal”
Hej Jessika, jag fattar verkligen att din mans ord var en dolkstöt i hjärtat. När du känner energin och livet återvända befinner han sig någon annanstans. De kämpiga åren, med missfall, kolik och vab, har tagit på er. Och när det nu lugnat sig har ni, på varsitt håll, börjat tänka framåt. Vid en första anblick verkar det som ni landat på olika planeter kring ert framtida livsscenario. Men jag undrar om era ståndpunkter verkligen är skrivna i sten. Kanske är nyckeln att ni inte orkat dela era tankar och känslor med varandra under de intensiva åren? Min erfarenhet är att vår inställning till livets stora frågor, som att skaffa barn, böljar beroende på var vi befinner oss i livet. Hade din man föreslagit att ni skulle skaffa ett syskon för något år sedan hade kanske du varit motsträvig? Det är ju faktiskt möjligt att ni nu är i otakt snarare än på olika planeter.
”Någonting har hänt under de här åren, något som har varit olika för er båda.”
Och oavsett om det är otakt eller om era livsvisioner verkligen skiljer sig åt ser jag en enda väg framåt. Nämligen att ni pratar med varandra. Ofta, återkommande och över tid. Genom att komma nära varandra igen och lägga krut på er relation, så skapar ni förutsättningar för att fatta gemensamma beslut. Och jag hör din invändning. Om han sviker dig på det här sättet är krut på er relation kanske det sista du har lust till. Men att lyssna på varandra tror jag är enda vägen mot att faktiskt förstå varandra igen. För någonting har hänt under de här åren. Något som varit olika för er båda. Och innan ni tar ställning till flera barn tror jag ni behöver landa, inte bara var och en för sig utan också tillsammans. Hur har de här åren varit för er? Vilka tankar, känslor och livsperspektiv har öppnats? Vad är ni sugna på i dag, är det vardag eller äventyr som lockar?
Eftersom det kan bli infekterat eller ett ställningskrig om ni går direkt på syskonfrågan föreslår jag att ni närmar er den stegvis. För att vara öppna och verkligen lyssna på den vi pratar med behöver vi vara närvarande. Så fort vi liksom vill någonstans med våra samtal, har en riktning som vi styr emot eller vill förändra den vi pratar med, så tappar vi den förmågan. Därför tror jag att ni behöver ha ett annat fokus än barn i era samtal. Och även om det känns avigt att prata om annat än det du egentligen tänker på så tror jag det är vägen framåt. Att ni ger varandra det utrymmet och faktiskt försöker förstå varandra behöver vara utgångspunkten för att ni ska kunna fatta gemensamma beslut.
Varma hälsningar Malin
Vill du också ställa en fråga till barnpsykologen?
Barnpsykolog Malin Bergström svarar på frågor som rör föräldraskap och barn, med särskilt fokus på de allra minsta. Malin har lång erfarenhet från barnhälsovården (bvc) och barn- och ungdomspsykiatrin (bup). Har du en fråga du vill ställa till Malin Bergström? Mejla din fråga till mama@mag.bonnier.se.
När du ställer din fråga är du medveten om att publicering kan ske hos Mama och Expressen. Du är också medveten om att din fråga kan komma att bearbetas (till exempel kortas). Glöm inte att ange den signatur du vill ha under din fråga.
LÄS OCKSÅ: ”Min mamma tjatar om fler barnbarn – vad ska jag säga till henne?”
LÄS OCKSÅ: ”Min man vill skiljas – hur pratar vi med barnen?”
