För att förstå mer om barns utbrott är det viktigt att ta reda på när och varför de brukar komma. Foto: Lisa5201 / E+

Hur ska jag hantera 6-åringens utbrott?

Om dottern inte får som hon vill blir hon arg, skriker högt och kastar saker. Mamman vet inte hur hon ska hantera dotterns utbrott på ett bra sätt. Barnpsykolog Malin Bergström ger råd och strategier att ta till. 

Malin Bergström

Detta är en artikel från Vi Föräldrar.

Vill du ställa en fråga vår barnpsykolog?

Mejla till: fragamalin@vf.bonnier.se

När du ställer din fråga är du medveten om att publicering kan ske i tidningarna Vi Föräldrar och mama, samt på mama.nu och expressen.se. Du är också medveten om att din fråga kan komma att bearbetas (till exempel kortas). Glöm inte att ange den signatur du vill ha under din fråga om den publiceras.

”Min dotter har ett hemskt humör – vad ska jag göra?”

Hej, jag har en fråga angående min 6,5-åriga dotter. Hon har ett hemskt humör där hon ibland skriker högt (hon gråter lite men skriker mest) särskilt om hon inte får som hon vill. Det kan vara allt ifrån att hon inte får sitta med skärm/padda, att det är fel middagsmat eller att hon inte vill fara i väg när vi ska bort eller när hon ska till skolan. Hon är väldigt arg och kan kasta saker och slå mig. Jag vet inte hur jag ska hantera henne när hon får sina utbrott. Jag är rädd att grannarna kommer klaga eller göra en orosanmälan.

De här utbrotten och bråken är jobbiga för hela familjen och man är väldigt trött efteråt. Det kan gå flera dagar mellan de här utbrotten, då är hon världens raraste och goaste tjej, men så kommer dagar då allt är kaos. Jag behöver råd om hur man löser det här på ett på bra sätt.

Hälsningar Mallan

Barnpsykolog Malin Bergström. Foto: STEFAN TELL / STEFAN@STEFANTELL.SE

 

Barnpsykolog Malin Bergström: ”Försök att hitta sätt att förekomma utbrotten”

Hej Mallan! Det låter slitigt med de här utbrotten! För att komma till rätta med dem råder jag dig att bli en detektiv kring att förstå mer om dem. Att få koll på när, i vilka situationer och i vilka tillstånd utbrotten brukar komma brukar nämligen ge en chans att förekomma dem. Precis som vi vuxna är barn känsliga för olika saker och att få syn på vad som bidrar till att din dotter inte håller ihop, ger en ökad känsla av kontroll. 

Du nämner några saker som kan utlösa utbrott och jag tror alla föräldrar känner igen dem. Övergångar mellan aktiviteter är en sådan typisk situation, som att komma iväg på morgonen, göra sig i ordning på kvällen eller till och med gå iväg på roliga saker som till parken. Barn lever här och nu och kan uppleva alla förflyttningar och avbrott som störningar av det de för stunden är upptagna av. De kan helt enkelt inte tänka framåt. Att förbereda dem brukar därför bidra till att minska risken för utbrott. Kanske påminner du en första gång tio minuter innan något ska hända och en andra gång fem minuter innan. Ett annat sätt är att ”prata” henne igenom sådana övergångar. Eftersom hon inte kan se framåt så kan det hjälpa att babbla på om vad som kommer hända i skolan, vem hon ska få leka med osv medan hon klär på sig. Rutiner är en annan grej som kan hjälpa som förberedelse. Om saker och ting är sig lika på morgnarna så funkar det som en påminnelse om att ni för varje steg i morgonrutinerna närmar er ytterdörren. 

Ett annat tips är att hjälpa din flicka att sätta ord på hennes känslor

När det gäller skärmar så brukar också rutiner vara hjälpsamt. Bestäm dig för vilka regler som ska gälla för hennes skärmande. Är det okej att hon har skärmen en stund på eftermiddagarna, eller hellre på kvällen? Vad ska gälla på helgerna? Håll dig sedan till de rutinerna och påminn henne ett par gånger när det börjar bli dags att avsluta. 

Risken för utbrott påverkas också av graden av hunger och trötthet. Och här kommer detektivarbetet in igen. Är det så att hon bråkar om middagsmaten just när hon är särskilt hungrig? I så fall kan förberedelsen bestå av grönsaksstavar (eller vad hon nu gillar) som förrätt inför middagen. 

Läs också: Barnstyrd tid – metoden som minskar, bråk, tjat och gnäll 

En annan sak som du kan skaffa dig lite koll på är om det finns något samband mellan utbrotten och hur hon haft det i skolan. Precis som vi vuxna kan komma hem som åskmoln, sparka på katten och skälla på våra barn, efter en pissig dag på jobbet, kan barns reaktioner på något som hänt i skolan komma först senare. Genom att stämma av med pedagogerna eller din dotter kan du få en liten känsla av om hennes dag varit bra eller jobbig. 

Ett annat tips, när utbrottet väl är ett faktum, är att hjälpa din flicka att sätta ord på hennes känslor. ”Jag märker att du blir jättearg och besviken när du inte fick din favoritmat. Men nu är det pannbiff som gäller”. Ofta vill vi spontant tillrättavisa barn som bråkar. Vi ber dem sluta vara arga och skrikiga, råkar säga åt dem att de minsann borde vara tacksamma för att vi faktiskt lagat mat eller skäller tillbaka för att vi blir så irriterade. Det är förstås mänskligt att reagera så men det hjälper inte barn att lugna sig. Och hjälp att lugna sig är faktiskt det viktigaste vi kan ge upprörda barn. På sikt bidrar det nämligen till mindre utbrott. Dessutom är alla våra förmaningar bortkastade när barn är upprörda. Den tänkande hjärnan stänger helt enkelt ner när känslorna tar över och de hör inte vad vi säger. Efteråt, när allt är lugnt igen, kan du däremot prata med din 6-åring. Kanske har hon ledtrådar till vad som kan förebygga utbrotten. 

Avslutningsvis ytterligare ett tips. Det finns ett föräldrastödsprogram som heter ABC eller Alla Barn i Centrum. Det är föräldragrupper som handlar just om utbrott och som erbjuds kostnadsfritt på en massa håll i landet. Kanske kunde det vara något för dig?

Hälsningar Malin

Här hittar du fler läsarfrågor med svar från barnpsykolog Malin Bergström.