Hilda i Kalifornien och Emma i Skottland.
Hilda i Kalifornien och Emma i Skottland. Foto: Privat

Förskola utomlands! 7 svenska mammor berättar

Förutsättningarna och kulturen kring förskolan skiljer sig en hel del åt mellan länder. Vi har pratat med svenska mammor som bor utomlands – och har fått en inblick i hur livet som småbarnsmamma kan vara i Frankrike, Nederländerna, Skottland, Irland, Skottland och USA.

När influencern Penny Parnevik berättade att hennes 1-åriga son skulle börja förskolan möttes hon av en våg av momshaming – något som mama berättade om nyligen

Efter mamas intervju med Penny hörde flera svenska mammor utomlands av sig och berättade hur de har det där de bor. Vi får en inblick i hur de löst vardagen med just sina förutsättningar. Häng med till Frankrike, Nederländerna, Skottland, Irland, Skottland och USA.

Zandra i Frankrike: ”Jag var tvungen att börja jobba när bebis var 3 månader”

Zandra med Anna, 2, och Victor, 4. Foto: Privat

Zandra Dohlmar flyttade till Frankrike för 13 år sedan för att förbättra sin franska – och blev ”kär i landet, kulturen, klimatet och en fransman”. Idag är hon mamma till Victor, 4, och Anna, 2.

Hur löste din familj det med förskola och hur var dina känslor kring det?
– Vi tog ut all ledighet vi kunde för båda våra barn. Här har mamman rätt till 16 veckors betald ledighet (6 veckor innan födseln och 10 veckor efter). Pappan får 3 obetalda dagar vid födseln och 11 betalda dagar som måste tas ut under barnets första månader.
– När jag var tvungen att börja jobba var vi inskrivna på sju olika daghems väntelistor och hade kontakt med ett 20-tal dagmammor utan resultat. Två veckor innan jag började fick vi en plats hos en dagmamma som visade sig vara superbra. Tur, eftersom vi inte hade något annat val än att betro henne med vår 3-månadersbebis 8-18 måndag till fredag. Många tårar i bilen till jobbet på morgonen och ont i mammahjärtat.
– Det kändes hemskt att lämna barnen så tidigt, men ekonomiskt fanns inget annat val. Om man tar föräldraledigt utöver de första 16 veckorna får man lite mindre än 400 euro (cirka 4 200 kronor) i månaden.

Vad är de stora skillnaderna med förskolekulturen i Sverige, tycker du?
– Det enda som säkert varit lättare med att lämna barnen så tidigt måste vara att inskolningen där svenska barn är gamla nog att inse att de lämnar föräldrarna och därmed har mer separationsångest. Mina barn vande sig med dagmamman lite som en familjemedlem från början och var aldrig riktigt ledsna.

Emma i Skottland: ”Den absolut största skillnaden är priset”

Emma med barnen Tor, 3, och Runa, 1. Foto: Privat

Emma Ahlqvist är grafisk formgivare och uppväxt utanför Växjö i Småland. I London träffade hon sin sambo och nu bor de tillsammans med barnen Tor, 3, och Runa, 1, utanför Edinburgh i Skottland. 

Hur löste din familj det med förskola och hur var dina känslor kring det?
– Båda mina barn började förskolan precis efter att de fyllt 1 år. Jag tyckte att det var jättejobbigt att de skulle börja så tidigt, de var ju så små! Samtidigt vet jag många andra här vars barn här börjat ännu tidigare.
– Tor vande sig snabbt vid förskolan. Jag tyckte mest synd om mig själv som var tvungen att jobba istället för att vara med honom.
– Runa började förskolan under sommaren och hon verkar sakna oss så mycket mer under dagarna när hon är där och det är jobbigt. Det är så mycket gråt vid lämning och hämtning.

Vad är de stora skillnaderna med förskolekulturen i Sverige, tycker du?
– Den absolut största skillnaden är priset! Det är otroligt dyrt eftersom man betalar hela kostnaden själv. När barnet är 3 år kan man få en del timmar betalda av kommunen. Detta gör att fler föräldrar (läs: mammor) är hemma med sina barn eller jobbar deltid. Det är helt enkelt inte lönsamt att jobba om man har ett lågbetalt jobb.
– Dessutom tycker jag att det verkar som om kvaliteten på förskolorna varierar. Jag är jättenöjd med vår förskola men många är trånga med minimal tillgång till att leka utomhus.
– Det som jag tycker är positivt här jämfört med Sverige är att de inte är så besatta av att lära små barn att använda paddor. Det hinner de nog lära sig även om de väntar några år tror jag!

Sofia på Irland: ”Pappaledigheten här är två dagar”

Sofia med sonen Theo, 3. Foto: Privat

Sofia Ljunggren Veale från Kårestad utanför Växjö bor med sin irländska make Barry och sonen Theo, 3, i Celbridge utanför Dublin på Irland. I april i år föddes dottern Freja stilla (”hon somnade in i min mage när jag var i vecka 30 och lämnade oss lite för tidigt”).

Hur löste din familj det med förskola och hur var dina känslor kring det?
– Min son började förskolan när han var 10 månader gammal. På mitt företag får man 26 veckors betald och 16 veckor obetald föräldraledighet, så med lite pyssel med semesterdagar hade jag 11 månaders mammaledighet. Pappaledigheten här var två dagar, så lite skillnad från Sverige...
– Det kändes helt okej och jag kände mig redo att börja jobba igen. Min son anpassade sig otroligt snabbt och utvecklades jättemycket. Han verkligen älskar sin förskola och de får frukost, förmiddagsmellis, lunch, eftermiddagsmellis och tidig middag vid halv 4-tiden.

Vad är de stora skillnaderna med förskolekulturen i Sverige, tycker du?
– Det som skiljer sig mest från Sverige är framför allt vad det kostar. Många betalar 10 000 kronor per barn i månaden, det skiljer sig lite från förskola till förskola. På grund av att det är så dyrt väljer många mammor att stanna hemma under småbarnsåren. När ens barn fyller 3 får man tre timmar fri förskola om dagen.
– På vår förskola verkar man ha man färre barn per vuxen än i Sverige, i min sons grupp är de nio barn och alltid två vuxna. De flesta förskolor har också en app där man kan se vad de har gjort under dagen. De laddar upp vilka aktiviteter de gör, vad de äter och bilder på ens barn.
– Det har ingen betydelse hur mycket eller lite man jobbar, utan man betalar en avgift och får då ha sitt barn på förskolan hur mycket man vill under deras öppettider.
– På grund av priset och hur lite föräldraledighet vissa företag har, så känner jag aldrig att mammor dömer varandra när det gäller det här ämnet. Vi är liksom alla i samma båt. Om man träffar en mamma vars barn börjar förskolan vid 4 månaders ålder tänker man aldrig ”men herregud vad är du för mamma som lämnar bort ditt barn vid 4 månaders ålder?!”. Jag skulle nog säga att man känner mer sympati för mamman, för man vet hur jobbigt man själv hade tyckt att det var.

Zlata i Nederländerna: ”Här börjar många barn förskolan vid tre månader”

Zlata med sönerna Ale och Isa. Foto: Privat

Zlata Jesic från Göteborg bor med sin man och sönerna Isa, 8, och Ale, 5, i Haag i Nederländerna där hon jobbar som inköpare på ett nederländskt företag. I april väntar familjen tredje barnet.

Hur löste din familj det med förskola och hur var dina känslor kring det?
– När jag flyttade ner hit tänkte jag inte så mycket på mammaledigheten (16 veckor totalt, reds anm) och förskolan. Tyckte bara det lät sjukt kort och vad gör man av bebisen på 3 månader?
– När min första son var 5 veckor började jag ge honom flaskan några gånger i veckan så att han skulle vänja sig vid den inför förskolan. Han började sedan vid 3,5 månader. Jag hade sån ångest inför den dagen och på jobbet kunde jag inte helt fokusera. Satt bara och tänkte ”tar de verkligen hand om honom, tänk så ligger han och gråter hela dagen utan att någon tar upp honom”. Eftersom jag fortfarande ammade hade jag rätt att pumpa under arbetstid. Så jag pumpade mjölk som jag sparade för dagen efter till förskolan. Efter första arbetsdagen skyndade jag mig för att hämta honom men det hade gått hur bra som helst för honom. Och efter en vecka var jag van vid att lämna honom och tyckte inte längre att det var så jobbigt. Så vi överlevde det båda två. Han gick 2 dagar i veckan, farmor tog hand om honom en dag. Sedan jobbade jag och min man 4 dagar var.
– Med tvåan var det mycket lättare att lämna, åtminstone för mig som hade gjort det en gång tidigare. Han började gå vid 8 månader (min svärmor tog hand om honom innan dess när jag började jobba när han var 4 månader). Det var bara jobbigare för honom för att han var van vid mig. Så en del tårar varje gång man lämnade. Inskolningen var också endast två halva dagar och så stannar man inte kvar som förälder.   

Vad är de stora skillnaderna med förskolekulturen i Sverige, tycker du?
– Förskola i Nederländerna kostar en mindre förmögenhet! Min son gick två dagar i veckan och det kostade oss 300 euro (cirka 3 200 kronor) i månaden i början och för varje år gick priset upp (kostnaden styrs av familjens inkomst reds. anm.). Vi behövde inte ta med blöjor, det ingick i priset och samma sak med maten. Min syster hade tre barn på förskolan i Sverige, heltid, och jag tror att min månadskostnad var högre för ett barn och enbart två dagar.
– Många föräldrar har far- och morföräldrar som kan hjälpa till och passa men tyvärr har inte alla det. Om mamman jobbar är det väldigt vanligt att barnet börjar där vid 3-4 månader. Många mammor jag känner tar ut sina 4 veckors semester så bebisen börjar vid 4 månader. Få som arbetar stannar hemma längre. Det går men är då 100 procent obetalt och max 6 månader. Så vid 9 månader måste man tillbaka till jobbet eller säga upp sig och stanna hemma. Men ja då gäller det att den som jobbar tjänar tillräckligt för att försörja familjen på en inkomst.
– Jag upplever ingen momshaming här när det kommer till förskolan och när ens barn börjar. Inte heller med amningen. Man kan säga till redan på sjukhuset att man inte vill amma och så är det ingen diskussion.
– De är absolut inte strikta med saft och godis här. När Isa gick på förskolan så serverades saft vid lunch och eftermiddagen. Om någon fyllde år så fick man absolut bjuda på kakor, godis, glass och så vidare. Lunch består av mackor med pålägg då holländare inte äter varm mat till lunch.  
– För övrigt skriver de upp precis ALLT bebisen gör, som en dagbok för varje gång han har varit där. När de får flaskan, hur många milliliter de har druckit, hur många gånger de kissat och bajsat, sovtider och så vidare. Det kändes tryggt på något sätt att få läsa varje gång hur det gått.

Hilda i Kalifornien: ”För oss blev det mer värt att ha mig hemma”

Hilda med lilla Millie. Foto: Privat

Hilda Skvagerson från Kullavik, söder om Göteborg, bor i San Luis Obispo, Kalifornien, USA med fästmannen Michael och dottern Millie, 1. Pappa Michael är från Mexiko och hemma pratas det därför tre olika språk. Hilda är nu hemma med Millie.

Hur löste din familj det med förskola och hur var dina känslor kring det?
– När jag blev gravid med Millie hade jag ett tillfälligt jobb som ”celebrity nanny”. Jag har alltid vetat att man får ungefär ett år med sin bebis i Sverige och jag ville få den tiden med mitt barn. Här, beroende på arbetsplats, är det vanligt att man går tillbaka till jobbet 6-12 veckor efter förlossning. 6 för vaginal, 8 för kejsarsnitt. En bekant gick tillbaka så tidigt som 4 veckor, och mina klasskamrater gick tillbaka efter 7 dagar respektive 3 dagar. Om dom inte gjorde det skulle dom inte få behålla sin plats på utbildningen. Man får helt enkelt inte betalt eller stöd för att vara hemma med sin bebis här.
– Vi kunde hyra en del av mina föräldrars hus för en minskad hyra så Michael kunde jobba och täcka våra kostnader medan jag är hemma med Millie. Det har funkat jättebra för oss. För oss blev det helt enkelt mer värt att ha mig hemma. En dröm för mig är att bli dagmamma eller öppna dagis - då kommer jag kunna jobba och vara med mina barn varje dag.

Vad är de stora skillnaderna med förskolekulturen i Sverige, tycker du?
– ”Day care” här kostar helt sjukt mycket. Jag var nanny för tre olika familjer innan jag fick barn, där alla hade 2-3 åringar på day care/preschool med månadsräkningar på mellan 8 000 och 30 000 kronor, per barn. Och detta är utan ”after-care” vilket innebär att det de går till 14:00-15:00 och efter det betalade dom en nanny (mig) i timmen tills dom slutade jobba.
– Det är svårt att vara en ”vanlig Svensson” med vanligt normalt jobb här och rimligt kunna ha råd med barn på dagis. Förstår inte hur folk får ihop det. Skulle jag jobba skulle nästan hela min lön gå till dagiskostnader. 

Angelica på Irland: ”Vi skickar med lunchlåda varje dag”

Angelica med barnen Chloe, 5, och Nathan, 3. Foto: Privat

Angelica Renhuvud-Keane från Idre i Dalarna bor med sin irländska man och barnen Chloe, 5, och Nathan, 3, i Shannon på Irland. Hon är hemma med barnen på heltid.

Hur löste din familj det med förskola och hur var dina känslor kring det?
– Båda mina barn har börjat förskolan, som här kallas preschool, hösten de hade fyllt 3. Här får man 15 timmar per vecka gratis två år innan de börjar skolan, vilket de oftast gör det år de fyller 5. Eftersom det bara är 3 timmar per dag så kändes det jättebra när de väl började förskolan, båda två var redo. Jag får ju fortfarande ha dem hemma största delen av dagen, vilket jag tycker är riktigt lyxigt!

Vad är de stora skillnaderna med förskolekulturen i Sverige, tycker du?
– Här kan man börja från allt från 6 månader till inte alls utan att någon höjer på ögonbrynen. Alla tar för givet att familjerna gör det som är bäst för just dem.
– Det är heller inte lika lång inskolning som i Sverige, i alla fall inte där vi bor.
– Man måste skicka med lunchlåda varje dag!
– Utöver de 15 timmar man får gratis när de fyllt 3 är det otroligt dyrt med förskola i Irland. Priset varierar mellan städerna men det är relativt normalt att betala cirka 9000 kronor och uppåt i månaden.

Linda i New York: ”I min dotters skola har de skoluniform”

Linda med dottern Freja-Bo och bonussonen Warren. I New York har de krav på munskydd på grund av corona-pandemin.

Makeup-artisten Linda Gradin bor i New York tillsammans med sambon Jakob, dottern Freja-Bo, 5, och bonussonen Warren, 14.

Hur löste din familj det med förskola och hur var dina känslor kring det?
– Jag hade nog inte riktigt förstått hur svårt det är att ha barn och vara en frilansande familj i New York. Men jag upptäckte rätt snabbt hur tufft det är – bara att hitta en passande förskola och hur dyrt det är jämfört med hemma. Det blev ett brutalt uppvaknande för mig. Systemet här är designat för att en förälder jobbar och den andra är hemma med barnen, och tyvärr är det absolut oftast kvinnor som har den senare rollen. Det är också vanligt att anställa en nanny tills barnen börjar skolan.
–Jag minns hela sökandet efter ”rätt” förskola för Freja-Bo, när hon fyllt 2. Vi ville verkligen försöka likna den svenska modellen och hade tur som hittade ett nyöppnat dagis i Williamsburg med en modell som funkade för oss, 3 dagar mellan kl 8.30-15.00. Resterande tider skulle jag och Jakob dela på, och ås hade vi reservnanny när vi inte kunde. Vid den här tiden var vi också tvungna att hämta hennes bror från en annan skola när han slutade kl 14.45. Det blev extremt mycket roddande de åren, men vi lyckades ändå pussla ihop det vecka efter vecka.
– Jag vet inte om det ser ut på samma sätt hemma i Sverige, men det verkar som att man kan lita lite mer på systemet där. Att oavsett om du frilansar eller har fast arbete så är det ett system som gör det enklare för dig som förälder. 

Vad är de stora skillnaderna med förskolekulturen i Sverige, tycker du?
– En sak jag tyckte var konstigt var att de yngsta barnen enligt lag måste ha skor på sig inomhus och man får inte värma upp mat i lokalerna, så man måste packa matsäck varje dag. När dom fyller 4 kan man välja att skicka barnen till Public School Pre K, som är gratis. Då går barnen till skolan och sitter i klassrum med bänkar och äter lunch i klassrummet. Jag upptäckte redan under Warrens tid på förskolan hur stora skillnader det är mellan olika skolor.
– Det är extrem konkurrens om de bästa skolorna, och vissa familjer väljer att flytta till de distrikt som har bättre, mer välfinansierade skolor.
– Det året barnen fyller 5 har barnen skolplikt och då börjar man oftast det som kallas Kindergarten, det verkar vara motsvarande förskoleklass i Sverige. Vi valde att skicka Freja-Bo till samma skola som året innan, vi gillar värmen och lärarna där. Läxorna är många och redan när de börjar Kindergarten så får de läxa och glosor.
– Det absolut bästa med skolan här (innan covid) är att barnen har så många kompisar med olika ursprung och som pratar fler språk än bara engelska. Jag älskar också att barnen har respekt för lärarna. Jag upplever barn som artigare mot sina lärare här, och de säger Ms och Mr innan efternamnet. Skolorna har absolut NOLL tolerans för mobbing och i Freja-Bos skola har de skoluniform, vilket jag tycker är superskönt, dels för jag slipper bråket om kläder hemma på morgonen, och sedan blir det mycket mindre fokus på klädval i skolan.
– Kanske lite bättre mat och mindre socker hade varit bra när det kommer till lunchen, och gärna ett alternativ till ko-mjölk. Vi ligger definitivt några år efter Sverige här gäller det gäller synen på nyttig skolmat och vego-alternativ.
Du kanske också vill läsa vår intervju med Penny Parnevik efter mamma-kritiken: ”Hur kan vi inte finnas där för varandra?”
Eller vår text: Alla som lämnat ett gråtande barn på förskolan borde läsa detta. 

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

5 nr av mama + hudvårdskit från SENSAI för 199 kr. Köp nu!