Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa mama i ett bättre anpassat format?

Mobil Tablet Dator
Till vänster: skolminister Lotta Edholm. Mitten: Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet. Till höger: Ebba Busch, partiledare KD. Foto: TIM ARO/TT /Anders Wiklund / TT/TIM ARO/TT

Bråket om förskolan – detta har hänt

Mindre grupper i förskolan – eller större? I regeringens budgetproposition har kravet att sträva mot små barngrupper i förskolan tagits bort. Flera som många mama talat med tror att det kommer leda till ännu större barngrupper i förskolan än det är i dag.

Men skolminister Lotta Edholm slår bort kritiken.

Thérèse Bilby

Inför valet frågade mama alla partiledarna hur de ville göra skillnad för mammor och deras barn. KD:s partiledare Ebba Busch svarade då att de ville se ett tak för barngrupperna.

– Barngrupperna i förskolan är för stora. Vi vill införa en lag om max 12 barn i småbarnsgrupperna i förskolan, sa Busch då.

I dag finns det riktlinjer från Skolverket som anger att barngrupperna för 1-3 åringar bör vara 6-12 barn. I åldern 4-5 år är riktmärket 9-15 barn per barngrupp. Dessa riktlinjer följs inte av alla, och för stora barngrupper är ett problem, något som mama uppmärksammat i flera artiklar. Även Lärarförbundet har larmat att varannan barngrupp i landet är större än vad Skolverket anser är lämpligt, och krävde att regeringen lagstiftade.  

Sedan kom regeringens budgetförslag där det framgår att man vill ta bort kravet på kommunerna att följa dessa riktlinjer för att få statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder. Tidigare kunde förskolor söka vissa statsbidrag så länge förskolan försökte ha barngrupper som var max 12 barn för småbarn och 15 för äldre förskolebarn. Det är det kravet som nu alltså kan tas bort om regeringens budget går igenom i riksdagen. Även i framtiden kan bidraget användas till det, men det kan också användas till annat.

Skolminister Lotta Edholm säger att det handlar om att minska på pappersarbete. Foto: TIM ARO/TT/Hussein El-alawi / IBL

Skolministern: Stämmer inte

Flera personer som mama talat med tror att ändringen kan leda till ännu större barngrupper än det är i dag. När vi frågade skolminister Lotta Edholm varför det inte längre ska vara ett krav att sträva efter små barngrupper i förskolan för att få del av vissa statsbidrag svarar hon:

– Det stämmer inte. Regeringen slår ihop två bidrag för att minska på pappersarbetet. Det nya bidraget ska kunna användas utifrån förskolornas behov och förutsättningar.

Redan i dag är 49 procent av barngrupperna för stora. Är inte risken att grupperna blir ännu större än de är i dag? Hur ser ni på det?
– Det är viktigt att fortsätta minska barngrupperna. Därför ökar regeringen resurserna till förskolan. 2023 kommer satsningarna vara en miljard högre än under 2021. En ökning på 25 procent. Det är till stor del en följd av att bidraget som kan gå direkt till att minska barngrupper fördubblas. Det kommer göra skillnad på riktigt, säger Edholm.

Skolverkets riktmärken

Skolverket, som är den myndighet som är högst ansvarig för Sveriges förskolor, har vad man kallar riktmärken för barngruppernas storlek. 

Riktmärke barngrupper 1–3 år: Sex till tolv barn.

Riktmärke barngrupper 4–5 år: Nio till 15 barn.

En kartläggning som lärarfacken låtit genomföra visar att varannan förskola har misslyckats med att hålla sig inom de önskade gränserna. 

Lärarfacken – därför blir barngrupperna större

Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet, håller inte med. Hon berättar att hon träffade skolministern förra veckan och då påtalade oron och allvaret med att de slopar kravet på mindre grupper i statsbidraget, samtidigt som de i praktiken minskar de totala resurserna ute på landets förskolor. 

– Jag var tydlig med att det ofrånkomligen kommer leda till fler barn i varje grupp när pengar och krav saknas.

– Hon kunde inte då ge svar på varför de gjort så. 

Skolministern säger att regeringen slår ihop bidrag, och samtidigt ökar resurserna. Vad tänker ni om det?
– Vi har så klart inget emot att de slår ihop statsbidrag, men faktum kvarstår, i praktiken saknas det över 20 miljarder i skolsektorn för att kompensera för kostnadsökningar och tidigare nedskärningar. Så kombinationen med en underfinansierad förskola och slopade krav är förödande.  

Oron är även stor ute bland förskolepersonalen. Eva Lindström, förskollärare sedan 20 år tillbaka, tror även hon att förändringen kan leda till ännu större barngrupper. Till SVT:s Aktuellt säger att det här kan leda till att vi går tillbaka till ”förvaring” av barn på förskola. Problemen med stora barngrupper är att basbehoven inte funkar, har hon tidigare förklarat för mama

– Barn får gå med kissiga kläder för att de inte hinner få hjälp. 

Förskolläraren Eva Lindtröm tror att förändringen kommer leda till större barngrupper. Foto: Privat / Hasse Holmberg/TT

Det här innebär ändringen

Så här fungerar statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder i förskolan nu: 

Statsbidraget ska gå till insatser som syftar till kvalitetshöjande åtgärder i förskolan. 

Varje kommun tilldelas två bidragsramar som anger det belopp som kommunen kan begära ut. Statsbidraget ska enligt den första punkten i 3 § förordningen användas till kostnader för att sträva efter att barngrupperna har en storlek som överensstämmer med Skolverkets riktmärke för barngruppernas storlek i förskolan. 

Källa: Skolverket.se 

Så här står det i budgetpropositionen: 

(ändras alltså om regeringens budget går igenom i riksdagen)

För att minska den administrativa bördan för huvudmännen och för Skolverket anser regeringen att denna begränsning av hur medlen får användas bör tas bort och att bidraget i stället ska få användas utifrån huvudmännens behov och förutsättningar i enlighet med villkoren för statsbidraget.

Källa: Regeringen.se  - Utgiftsområde 16

S-kvinnorna: ”Det är ett löftessvek”

En annan som reagerat över man tar bort kravet på maxantal barn i förskolegrupperna är S-kvinnornas ordförande, Annika Strandhäll. I en debattartikel i Expressen skriver hon att det är barnen som betalar priset för sveket om förskolan, och till mama säger hon nu att hon blir förskräckt.

– Vi ser det här som ytterligare ett svek. För när man sökte på ordet ”förskola” i Tidöavtalet så är det i princip helt frånvarande. Istället skär man ner resurserna och skickar signalen att man inte längre behöver ta hänsyn till barngrupperna storlek. Det är ett löftessvek tycker jag, till både barnen och mammorna.

Det är ett löftessvek både barnen och mammorna, säger S-kvinnornas ordförande Annika Strandhäll till mama. Foto: OLLE SPORRONG

Vi har tidigare i en rad artiklar tagit upp de stora barngrupperna i förskolan. Förskolläraren Elin Björkén berättade att hon var ensam förskollärare på 26 barn och hon beskrev en uppgiven känsla av att inte räcka till. Vad tänker du om det?
– Ja, som sagt, jag tog del av den artikeln och vi är ju väl medvetna om att både förskollärare och barnskötare har en helt absurd situation, svarar Strandhäll.

Mathias Bengtsson är KD:s utbildningspolitiska talesperson. Han säger att de de vill fortsätta driva frågan om små barngrupper, och att det regeringen gör nu är att minska den administrativa bördan. Foto: PRESSBILD/ NTB TT NYHETSBYRÅN

Skolministern: Inte den bästa lösningen

Det parti som drivit frågan om mindre barngrupper hårdast inför valrörelsen var KD, med Ebba Busch i spetsen. KD:s utbildningspolitiska talesperson, Mathias Bengtsson, säger nu till mama att de även fortsättningsvis kommer att driva frågan om små barngrupper inom ramen för regeringssamarbetet. Att regeringen i budgeten föreslår att det inte längre ska vara ett krav att sträva efter små barngrupper menar han är en felaktig tolkning:

– Det regeringen gör är att minska den administrativa bördan som riktade statsbidrag utgör för skolorna, som i dag gör att många mindre kommuner och skolor inte har resurser att ens söka de statsbidrag som finns.

– Det är dock värt att understryka att mandatperioden är lång och att reformutrymmet sett till det ekonomiska läget, är begränsat. Men Kristdemokraterna kommer även framöver att arbeta hårt för att få ner antalet barn i barngrupperna.

Lärarfacken har ju krävt en lag som reglerar barngruppernas storlek. I Norge gav ju en sådan lag snabb effekt. Vad tänker ni om en sådan lag?
– Det har Kristdemokraterna länge förespråkat och är någonting vi även fortsättningsvis kommer att driva inom ramen för regeringssamarbetet, säger Bengtsson.

S-kvinnornas ordförande Annika Strandhäll vill även hon gärna se en lag lik den i Norge. Redan efter några månader uppfyllde cirka 94 procent av de norska förskolorna kraven. 

– Man måste ändå lära från goda exempel ifrån omvärlden, säger hon. 

När vi frågar skolminister Lotta Edlholm samma fråga blir svaret dock det motsatta:

– En lag kan inte ensidigt förändra verkligheten på förskolorna. Att sätta i gång med ett tungrott lagstiftningsarbete, som i slutändan inte garanterar en enda till förskollärare någonstans i landet ser inte jag som den bästa lösningen. Istället skjuter regeringen till riktiga pengar som gör skillnad ute på förskolorna, säger hon.

LÄS MER: Elin är ensam förskollärare på 26 barn: ”Omöjligt uppdrag”

LÄS MER: Förskolläraren Eva om de för stora barngrupperna: ”Barn får gå med kissiga kläder”