Valborg 2023 – allt om varför vi firar valborgsmässoafton
Valborgsmässoafton närmar sig – men varför firar vi egentligen valborg?
Häxor, vår, helgon eller kosläpp. Förklaringarna är många. Dessutom är det kungens födelsedag.
Här får du allt du behöver veta om valborgsmässoafton!
Varför firar vi valborg i Sverige?
I Sverige firas valborgsmässoafton alltid den sista april och i folkmun kallas dagen för ”valborg”. Den 30 april fyller dessutom kungen år och i Sverige är det en flaggdag – men valborgsmässoafton har inget med kungens födelsedag att göra. Valborg är en gammal tradition som sträcker sig ända tillbaka till Medeltiden.
Valborgsmässoafton infaller på solens "kvartspunkt" i solhjulet, mitt emellan vårdagjämning och midsommar. Man firar vinterns sista dag och många ser valborg som en symbol för våren och ljuset. Därför väljer många att samla familj och vänner för att grilla på valborg.
På valborgsmässoafton brukar man tända en majbrasa, lyssna på studentsånger, vårtal och fira att "vintern rasat ut".
Är valborg 2023 en röd dag?
Nej, valborgsmässoafton är en vanlig dag, men dagen efter – 1 maj – är en helgdag vilket gör att många arbetar halvdag på valborg den 30 april om den infaller en vardag. I år är dock valborgsmässoafton på en lördag.
LÄS MER: Bästa tipsen för att rengöra grillgallret
Hur firas valborg och sista april 2023?
Sista april firas med majbrasor på många håll runtom i landet.
På Skansen i Stockholm firas valborg på Sollidenscenen och det blir bland annat studentikost spex, sång och vårtal av ”en älskad profil”. Även i Uppsala blir det traditionsenligt valborgfirande i flera dagar liksom i Stadsparken i Lund.
Valborg kommer från Tyskland
Valborg är en gammal högtid som kom till Sverige från Tyskland någon gång under medeltiden. Eldarna fanns tidigt med och ursprunget är katolskt. Sedan 1400-talet firas dagen till minne av det tyska helgonet Sankta Walpurgis (Valborg). Hon var en abbedissa som levde på 700-talet.
Man trodde länge att natten mellan valborgsmässoafton och 1 maj var en magisk natt, då häxor, oknytt och annat övernaturligt var ute och flög. Särskilt trodde man att häxorna denna natt red på kvastar eller getabockar till de gamla offerplatserna och gjorde saker i djävulens sällskap. För att skrämma bort dem förde man oväsen och tände eldar.
Majbrasa, majbål – elden har olika namn
I Sverige och Finland firas helgen genom att man tänder stora brasor. Valborgseld, valborgsmässobål, majbål, majkasa eller det populäraste, majbrasa, är alla olika namn, på samma sak. På vissa platser har man även fyrverkerier och smällare. När brasan är tänd sjunger en manskör traditionella vårsånger och någon håller ett tal till våren. Förr tändes eldar för att bränna upp det gamla och ge plats åt det nya.
Boskapen släpps ut kring valborg
Förutom att valborgseldar är festliga har de även haft praktiska funktioner. I bondens år (i bondealmanackan) var vi runt månadsskiftet april/maj på väg in i sommarens första dag och alla djur som stått inne hela vintern skulle släppas ut på bete. Det hände att bönderna då även tände eldar för att skydda boskapen mot vilddjur. Dessutom röjde man på slåttermarkerna och behövde stora bål för att elda upp riset.
Än i dag släpps boskap ut runt samma tidpunkt och på flera platser i landet är det en uppskattad händelse – och ett tydligt vårtecken.
Valborg i Uppsala och andra akademiska städer
Valborg är en av årets stora högtidsdagar för högskolor och universitet då studenterna sätter på sig studentmössan. I Uppsala arrangerar Uppsala teknolog- och naturvetarkår den uppskattade forsränningen. Men firandet börjar redan ett par dagar före med både skvalborg och kvalborg. På valborgsmorgonen är det champagnefrukost och firandet pågår sen hela natten. Dagen efter, på 1 maj, firas finalborg.
LÄS MER: Kristi himmelsfärd – därför firar vi helgen
LÄS MER: Hitta bästa pizzaugnen för dig – 10 heta favoriter
LÄS MER: STOR GUIDE: Välj rätt studsmatta till trädgården
