Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa leva i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator
Flyttar man växterna, växtroterar, försvårar man för skadegörare i jorden.
Flyttar man växterna, växtroterar, försvårar man för skadegörare i jorden.
Flyttar man växterna, växtroterar, försvårar man för skadegörare i jorden.
Flyttar man växterna, växtroterar, försvårar man för skadegörare i jorden. Foto: Adobe Stock

Så funkar växelbruk och växtföljd

Växelbruk innebär att man roterar växternas placering varje år, en växtföljd. Orsaken är att växter tar upp olika mängder näring, och kan påverka att jorden utarmas på sikt.

Här får du veta mer om hur det fungerar. 

Karina Brozinic

Vissa växtgrupper gör tvärtom och berikar och binder näring. Det finns även vissa sjukdomar och skadegörare som dras till vissa växtgrupper och ligger kvar i jorden, varför det inte är lämpligt att odla samma grödor år efter år på samma ställe. Det finns enkla regler att följa, så man slipper problem med jordtrötthet.

Växelbruket återkommer starkt

Innan det blev vanligt att använda konstgödsel i våra hemträdgårdar, tillhörde växtföljd allmänbildning. Det var tvunget att växla odlingsställe, annars var det en tidsfråga innan problemen kom. Nu när trenden går mot att odla egen mat och då självklart ekologiskt och giftfritt, så kommer växelbruket upp på tapeten igen.

Är det nödvändigt med växelbruk?

Reglerna för växelbruk är inte lika strikta längre om man kontinuerligt gödslar med kompost, använder sig av täckmaterial eller samodlar. Att tillföra naturgödsel och kompost och att jobba med jorden, minskar riskerna för utarmning och man får samtidigt en bra struktur på jorden. Att odla gröngödslingsväxter efter att man skördat eller en säsong, förbättrar också jorden.

Samodling motverkar vissa sjukdomar och skadegörare, men det eliminerar inte riskerna helt. Och det krävs viss kunskap om vilka växter som ska samplanteras och vad de motverkar. Flyttar man däremot växterna, växtroterar, då försvårar man för skadegörare i jorden.

En kombination av växelbruk och andra ekologiska metoder som nämnts är att föredra för att få en optimal avkastning.

Så funkar växelbruk

Grundregeln för växelbruk är att man delar in rabatterna i kvarter. Sen odlar man en bestämd växtgrupp i varje kvarter ett år, och nästa år roterar man grödorna ett steg medurs, och ytterligare ett steg året därpå. Den vanligaste växtföljden är fyraårig, men det finns även sex- och åttaårig, till och med en förenklad treårig. Här nedan är ett exempel på en fyraårig växtföljd. De viktigaste växtgrupperna att rotera är potatis, kål (Brassica), ärtor, dill och morot.

Skifte 1 – Växter som tillför näring

Baljväxter berikar jorden genom att fixera kväve från luften. Man kan även odla enbart gröngödslingsväxter. Till den här gruppen räcker måttlig gödselvattning tidigt på säsongen. Efter skörd låter man växtdelarna ligga kvar och gräver sedan ner dem i jorden där de bidrar ytterligare till näringstillförseln.

Skifte 2 – Näringskrävande växter

Till den här gruppen hör pumpa, vissa lökväxter och kålfamiljen. De kan tillgodogöra sig näringen som växtgruppen året innan tillförde (skifte 1). Det kan behövas mer naturgödsel under säsongen.

Skifte 3 – Växter med måttligt näringsbehov

Här ingår rotfrukter, sallat, persilja, dill och lök. Tillför bara lite gödning under säsongen. Vissa av växterna kan till och med få sämre egenskaper av för mycket kväve.

Skifte 4 – Växter med litet till obefintligt näringsbehov

Potatis behöver inte mycket näring. Det går att sätta sallat, rädisa och bondböna mellan potatisplantorna. Perenner som jordärtskockor behöver inte heller mycket näring, och de skadas inte av skifte.

Tips: Spara din egen växtföljdsplan för kommande år, så att du vet vad du odlade var. Foto: Shutterstock

Fyraårigt växelbruk betyder inte att man enbart har fyra bäddar. Nej, man kan ha hur många bäddar som helst. Men man måste ha koll på de fyra kvarteren med de berörda växtgrupperna, så att dessa kan rotera med varandra. Växtföljd gäller ettåriga grönsaker. Perenna växter kan stå kvar, och man kan även blanda in bärbuskar och träd i rabatterna. Det viktiga är själva rotationen. Förutom grönsaker bör jordgubbsplantor förnyas vart tredje till femte år och samtidigt flytta till annan plats på grund av skadegörare i jorden.

Se även: