Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa leva i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator
Mikroblad och groddar är tacksamt att så. Det går nämligen fort från att du stoppar ett frö i jorden till det går att äta. Dessutom är det väldigt nyttigt.
Mikroblad och groddar är tacksamt att så. Det går nämligen fort från att du stoppar ett frö i jorden till det går att äta. Dessutom är det väldigt nyttigt.
Mikroblad och groddar är tacksamt att så. Det går nämligen fort från att du stoppar ett frö i jorden till det går att äta. Dessutom är det väldigt nyttigt.
Groddar som står ljust bildar klorofyll. Står de mörkt blir de blekare och mildare i smaken.
Groddar som står ljust bildar klorofyll. Står de mörkt blir de blekare och mildare i smaken.
Groddar som står ljust bildar klorofyll. Står de mörkt blir de blekare och mildare i smaken.
1 AV 2
Mikroblad och groddar är tacksamt att så. Det går nämligen fort från att du stoppar ett frö i jorden till det går att äta. Dessutom är det väldigt nyttigt.
Foto: Shutterstock
2 AV 2
Groddar som står ljust bildar klorofyll. Står de mörkt blir de blekare och mildare i smaken.
Foto: Shutterstock

Odla groddar och mikroblad – så gör du

Groddar och mikroblad är både gott, populärt och extremt nyttigt.

Det är dessutom billigt, kul och enkelt att grodda och odla själv.

Så här gör du för att lyckas med det hemma!

Anna Lagerman Borgbäck

Att fröer, nötter och grönsaker är bra mat vet vi, men det är precis när ett frö har grott som det är rena supermaten – ett koncentrat av nyttigheter – som man lätt kan fixa själv. Ett frö är laddat med allt en växt behöver för att sätta en liten rot och ett första bladpar (hjärtblad). När man tillsätter vatten gror fröet, och mängder med vitaminer, mineraler, aminosyror och enzymer frigörs. Groddar och mikroblad innehåller faktiskt mer näring än motsvarande mängd av den fullvuxna grönsaken, och även en hög andel fibrer, som håller magen och tarmarna i trim.

Fröerna kan gro på fat, i tråg, silar, skålar – eller glasburkar, vilket kanske är det enklaste. Det finns också speciella groddburkar och groddtorn att köpa, som kan göra jobbet lite enklare. Det är viktigt att man kan hälla av allt vatten efter varje sköljning, så om man använder en glasburk är det praktiskt med ett lock med sil eller en tygduk med gummisnodd runt som lock.

Skörda, ät och så på nytt. Foto: Adobe Stock

Hur groddar man? Så gör du – steg för steg

1. Skölj fröna noga i en sil. Mängden frön som fyller en glasburk som groddar varierar stort med fröernas storlek, men det går åt mindre än man tror. Ta hellre för lite frö än för mycket, för groddarna behöver luft och utrymme för att utvecklas optimalt.

2. Blötlägg fröna i vatten över natten för att aktivera groningsprocessen. Skölj fröna i en sil två gånger, lägg dem i en glasburk, och låt vattnet rinna av ordentligt

3. Ställ burken i rumstempereratur, gärna ljust, men inte i direkt solljus.

4. Skölj fröna 2–3 gånger per dag och låt vattnet rinna av ordentligt. Efter bara några dagar är groddarna färdiga att ätas. Förvara dem väl avrunna i en stängd glasburk i kylen.

Odla mikroblad

Så i tråg:

Med mikroblad menas egentligen groddar som har såtts i jord, vuxit lite längre och bildat mer klorofyll i skaft och hjärtblad. Vilka tråg som helst med hål i botten funkar att så i, men riktigt praktiska är de plastaskar som man köper till exempel vindruvor eller tomater i. De har ett inbyggt lock, så man behöver inte täcka sådden med plast de första dagarna, som annars.

Så i jord eller papper:

Det enklaste är att så i ett par centimeter genomfuktad jord (vilken som helst), men för riktigt små fröer funkar det även med ett mångdubbelt, fuktigt hushållspapper. Håll dock noga koll, så att det inte torkar.

Så fröna riktigt tätt och spreja sådden med en blomspruta då och då. Skörda innan de första riktiga bladen börjar bildas, och så sedan på nytt.

Bra fröer att grodda

Alfalfa, bovete, broccoli, kål, lök, linser, mungbönor, quinoa, rödkål, raps, rädisor, och ärter.

Goda fröer som mikroblad

Olika sorters bladkål, bondböna, broccoli, lök, rödbeta (eller andra betor), solros och ärter.

Se även: