Veronikanätfjärilen, vars larver lever av växter som svartkämpar, teveronika och axveronika, ser ut att vara på väg att dö ut i Sverige. 2019 hittades inte en enda.
Veronikanätfjärilen, vars larver lever av växter som svartkämpar, teveronika och axveronika, ser ut att vara på väg att dö ut i Sverige. 2019 hittades inte en enda. Foto: Shutterstock

Flera bin och fjärilar hotade – kan vara nära att dö ut

Var tredje tugga vi äter har pollinerats av bin eller andra djur. Men flera bin och fjärilar är hotade och finns med på den nya rödlistan. 

För många arter går dock trenden att vända – och med enkla medel kan du hjälpa till. 

I miljoner år har bin och humlor pollinerat växter. En tredjedel av det som vi människor äter måste pollineras. Men den nya rödlistan från SLU Artdatabanken visar att vart tredje svenskt vildbi, nästan 100 arter, riskerar att dö ut.

Guldsandbiet är en av de hotade arterna och hedsidenbiet är hotat eftersom den är beroende av hedblomster – en växt som också är hotad och alltmer sällsynt. I takt med att jordbruksmark breder ut sig har sandhedarna där blomman växer och bina trivs minskat.

Storkägelbiet är akut hotat. Biet som i dag bara finns kvar på Öland är beroende av växten väddklint. Men under sommartorkan 2018 torkade i stort sett all väddklint på Öland. Här har man nu schaktat bort vegetation för att blottlägga grov mineraljord för att förbättra förutsättningarna för storkägelbiet och dess värdart stortapetserarbiet. 

Naturvårdsverket satsar 11 miljoner på att rädda vildbin

Naturvårdsverket meddelar nu också att de satsar 11 miljoner kronor på att rädda några av landets mest utrotningshotade vilda bin. Bland annat genom att skapa sandblottor där bin kan bygga bon och anlägga planteringar med nektar- och pollenrika växter. 

Som privatperson kan man också hjälpa till genom att bygga bihotell, göra sandbäddar där bin kan bygga bon och plantera blommor som de gillar

 

Rödlistan

SLU Artdatabanken är ett kunskapscentrum för Sveriges arter och naturtyper vid Sveriges lantbruksuniversitet. Vart femte år publicerar de en rödlista över hotade arter i Sverige.

Listan är en bedömning över vilken risk olika arter löper att dö ut i Sverige.

Rödlistan kan vara till hjälp vid prioritering av naturvårdssatsningar.

På listan 2020 finns bland andra fjällräv, skogshare, varg, Östersjötumlare, igelkott och glasört.

Källa: SLU Artdatabanken

Guldsandbiet är en av arterna som är rödlistad i kategorin ”nära hotad“. Foto: Shutterstock

549 rödlistade fjärilar i Sverige

Sju fjärilar som rödlistades 2015 klassas nu som livskraftiga och har flugit ut från listan. I stället har 15 nya fjärilsarter tillkommit – alla är nattfjärilar.

Totalt är 549 – drygt 20 procent – av Sveriges 2626 fjärilsarter rödlistade. Omkring 266 av arterna bedöms som hotade.

– Att arter bedöms som hotade i den svenska rödlistan betyder att de riskerar att på kortare eller längre sikt försvinna från Sverige. Ofta betyder det att arterna har minskat och redan försvunnit från områden där de tidigare funnits, säger Karin Ahrné, fjärilsansvarig på SLU Artdatabanken.

Svartfläckig blåvinge hårt drabbad av torr sommar

Svartfläckig blåvinge är en av de hotade arterna. Trots att det är en fjäril som trivs i torrmark verkar den torra sommaren 2018 ha tagit hårt på arten. Förra sommaren rapporterades bara fyra fjärilar på Gotland till Artportalen – en plats där den normalt förekommer mest i landet. Mellan 2014 och 2018 rapporterades i snitt 180 iakttagelser av svartfläckig blåvinge här varje år.

Förra sommaren rapporterades bara fyra fjärilar av arten svartfläckig blåvinge till Artportalen. Foto: Shutterstock

 

LÄS MER: Så får du trädgården att överleva en torr sommar

Karin Ahrné, fjärilsansvarig på SLU Artdatabanken. Foto: Johan Samuelsson / Artdatabanken

Veronikanätfjärilen på väg att bli utrotad

Veronikanätfjärilen, vars larver lever av växter som svartkämpar, teveronika och axveronika, ser ut att vara på väg att dö ut i Sverige. 2019 hittades inte en enda.

Men Karin Ahrné tycker inte läget är helt hopplöst.

– Det finns absolut saker vi kan göra och det är inte för sent. För en del arter som till exempel veronikanätfjärilen ser läget väldigt mörkt ut, men för många arter går trenderna att vända. De viktigaste åtgärderna för fjärilar är att bevara och återskapa blomrika miljöer i både skogs- och odlingslandskapet till exempel genom bete eller slåtter av värdefulla naturbetesmarker så att de inte växer igen och att främja småskaligt jordbruk.

Så kan du hjälpa fjärilarna

Även som privatperson kan man hjälpa många fjärilar, bin och insekter. Bland annat genom att bygga bihotell, fjärillsholkar och plantera blommor och kryddväxter i trädgården eller på balkongen. Det är också bra att inte klippa gräsmattan så ofta och kanske till och med anlägga en blomsteräng om man har en stor tomt.

– Det är viktigt att tänka på att välja inhemska växter, gärna från närområdet, som inte riskerar att sprida sig och bli invasiva för då kan de i stället skapa nya problem, säger Karin Ahrné.

Hon nämner flera växter som är viktiga för rödlistade arter: timjan, glimmar, ginster, käringtänder, krisslor, vedlar, almar, viden och ekar.

– Fjärilarnas larver är beroende av olika värdväxter så det är också bra att gynna växter som är viktiga värdväxter för hotade arter.

LÄS MER: Så hjälper du bina – och får dem att trivas i din trädgård 

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Gör som 127 000 andra - Inspireras av Leva&Bo! Se erbjudande