Med en svamp-app i telefonen kan du enkelt få hundratals arter beskrivna och illustrerade mitt i svampskogen.
1 av 2: Med en svamp-app i telefonen kan du enkelt få hundratals arter beskrivna och illustrerade mitt i svampskogen. Foto: Istock
Skogens guld – de gula kantarellerna – är kanske den mest älskade matsvampen i Sverige och relativt lätt att känna igen.
2 av 2: Skogens guld – de gula kantarellerna – är kanske den mest älskade matsvampen i Sverige och relativt lätt att känna igen. Foto: Shutterstock

Plocka svamp för nybörjare – så finner du svamplyckan

Svampsäsongen är här och många ger sig ut i skogen för att söka svamplyckan. Men hur och var hittar man svamp och vilka ska man absolut inte stoppa i munnen? 

Här har vi samlat experternas tips hur du lyckas som nybörjare i svampskogen! 

Att ge sig ut i skogen och vandra är ett härligt och bra sätt att koppla av och ladda batterierna. Är man intresserad och har tur kan man även finna många härliga bär och goda matsvampar. 

Men som nybörjare kan det vara svårt att veta var man hittar svamp. Något som gör att många tvekar är också rädslan för att plocka fel, giftig svamp. Det absolut bästa för att känna sig säker är att gå en svampkurs. Det finns också många böcker och appar där man kan lära känna och identifiera hundratals vanliga svampar. Ett tips är att börja med ett säkert kort som kantareller eller soppar, som är relativt lätta att känna igen och svåra att förväxla med giftiga svampar. 

Böcker, appar och kurser om svamp

• Att läsa en svampbok är ett bra sätta att lära sig mer om svamp. Tänk på att det ska vara en ny och uppdaterad bok. I äldre böcker kan det nämligen finnas tips på svamp som i dag ratas då de lätt kan förväxlas med giftig svamp. ”Nya svampboken” av Pelle Holmberg är en klassiker och ”Matsvampar i skog och mark” en populär bok om man vill bredda sig till mer än kantareller och karljohanssvamp.

• Ladda ner en svamp-app till telefonen. Exempelvis har svampguiden.se, ett forum på nätet för svampintresserade, appen Svampguiden+. I den kan du enkelt få hundratals arter beskrivna och illustrerade med bilder. Här finns dessutom smarta funktioner för identifiering och du kan också spara dina svampställen med hjälp av telefonens GPS och kartfunktion. 

• Vill du känna dig helt säker när du ger dig ut på svampjakt är det bästa sättet att gå en svampkurs. Svampkonsulenternas Riksförbund, studieförbund, naturskyddsföreningar och andra svampföreningar och klubbar, anordnar utbildningar och utflykter som du kan anmäla dig till.

När och var kan man plocka svamp?

Svampsäsongen kan sträcka sig ända från midsommar till november, lite beroende på vilken art du plockar och var i landet du befinner dig. 

Den bästa tiden att hitta svamp brukar vara en mulen dag ett par veckor efter ett ordentligt regn. Då har svamparna börjat ploppa upp i skogen och du ser svampen lättare än när solen skiner.

Där allemansrätten gäller kan du plocka svamp, bär och blommor i naturen, så vida de inte är fridlysta. Särskilda regler gäller i nationalparker, naturreservat och i fornminnesområden – vad som gäller ska framgå på anslagstavlor i området. Från kommunen och länsstyrelsen kan du också få mer information.

Säkra och goda matsvampar att plocka och känna igen

Av Nordens över 10 000 svamparter är ungefär 100 goda matsvampar. Här är några av de godaste och som också är lättast att känna igen:

Gula kantareller – skogens guld

Gula kantareller växer i de flesta skogar över hela landet och man kan även hitta dem i skogsbryn och ängskanter. Foto: Shutterstock

Skogens guld – de gula kantarellerna – är kanske den mest älskade matsvampen i Sverige. Högsäsongen är i augusti-september men de går att finna redan i juni och ända in på senhösten. 

Kantarell är lätt att känna igen på sin aprikosgula färg och blir sällan angripen av larv. Hatten är slät och vågig och undersidan har grenade åsar som löper ner på foten. Den är lätt att dela och har vitt spänstigt kött.

Gula kantareller växer i de flesta skogar över hela landet och man kan även hitta dem i skogsbryn och ängskanter. Det viktiga är att det finns mycket träd och att det gärna är lite fuktig miljö. Bland mossa i närheten av en bäck, eller en plats där det varit en störning i marken, så som en stig som trampats upp, är bra platser att leta på.

Det finns ingen svamp som liknar kantarell som är giftig. Däremot händer det att ovana plockare förväxlar kantareller med den oätliga narrkantarellen som växer på murket trä, vid stubbar och myrstackar. Falsk kantarell som den också kallas, är en skivling med täta skivor under en lite luden hatt. I färgen är den mer orange än vanlig kantarell och foten är smalare och mörkare. Narrkantarell är inte giftig men det finns de som blivit sjuka av att äta den.

Trattkantareller eller höstkantareller

Trattkantareller trivs i vanlig mossig barrskog över hela landet . Foto: Shutterstock

Trattkantareller är också en god matsvamp som växer sent på hösten i september-november och därför kallas höstkantarell. Den trivs i vanlig mossig barrskog över hela landet och har en tunn gulbrun till brunsvart och navlad till trattformad hatt. Undersidan har gula till gråa grenade åsar som löper ner på den brungula och ihåliga foten. 

Trattkantarellen kan förväxlas med är rödgul trumpetsvamp, men det är en annan god matsvamp. Men se upp! Värre är att trattkantarellen har förväxlats med den giftiga toppig giftspindling. Läs mer om den i giftiga svampar nedan.

Stensoppen karljohan

Stensoppen karljohanssvamp kallas ofta för kungen bland svamparna. Foto: Shutterstock

Karljohanssvamp, eller stensopp som den också kallas, är en annan av våra mest älskade matsvampar. Den kallas ofta för kungen bland svamparna. Karljohanssvamp växer i löv- och barrskog och kan plockas mellan juli och september. Den har en knubbig fot i vit till ljusbrun nyans och ett vitt ådernät som ofta syns högst upp mot hatten. Färgen på hatten är ljusbrun eller mörkbrun och välvd i formen, med en vit eller lite gul undersida som påminner om en tvättsvamp. Smaken är nötig och svampen blir väldigt god i stuvningar och såser. 

Karljohan kan dock förväxlas med den beska och oätliga gallsoppen som har ett mörkare ådernät och vit eller rosaaktig undersida. Gallsopp är inte giftig men en maträtt tillagad på den blir förstörd.

Soppar säkra nybörjarsvampar

Smörsopp.
1 av 3: Smörsopp. Foto: Shutterstock
Sandsopp.
2 av 3: Sandsopp. Foto: Shutterstock
Tegelsopp.
3 av 3: Tegelsopp. Foto: Shutterstock

Några goda matsoppar är smörsopp, sandsopp och tegelsopp. Soppar är bra nybörjarsvampar eftersom de är lätta att känna igen på sin hatt med tvättsvampaktig undersida. I stället för skivor under hatten, så som skivlingarna, har de små täta rör undertill som alltså ser ut ungefär som en tvättsvamp. 

Det finns i stort sett ingen sopp som är giftig att äta efter tillagning. Ett undantag är den sällsynta djävulssoppen som finns på Öland och Gotland. Djävulssoppen känns igen på sin röda undersida och silvervita hatt. Den är inte dödligt giftig.

Blek taggsvamp

Blek taggsvamp har en ljusbeige hatt med täta, sköra taggar undertill. Foto: Shutterstock

Blek taggsvamp är också en bra nybörjarsvamp eftersom den är svår att förväxla med någon giftig svamp. Den växer mellan augusti och oktober och syns ofta i stora grupper i mossig bland- och barrskog i hela landet. Blek taggsvamp har en ljusbeige hatt med täta, sköra taggar undertill som sträcker sig en bit ner på den vita foten. 

Svart trumpetsvamp

Svart trumpetsvamp trivs i närheten av hassel och ek och växer främst i södra och mellersta delarna av landet. Foto: Shutterstock

Svart trumpetsvamp är också en favorit i matlagning. Den är svart eller mörkgrå i färgen och har en tunn trumpetliknande form. Hattens ovansida, eller trumpetens insida, är småfjällig och svart. Undersidan är lite rynkig och blågrå. Foten är ihålig och har en svart nederdel. 

Svart trumpetsvamp trivs i närheten av hassel och ek och växer främst i södra och mellersta delarna av landet. Svampen kan förväxlas med grå trattkantarell som har åsar under hatten samt kruskantarell som är ljusare i färgen. Båda är ätliga med på grund av att de är så sällsynta bör man inte plocka dem.

LÄS MER: Härliga recept på svamp – här hittar du massor! 

Kan vara svårt att se skillnad på matsvamp och giftig svamp

Den röda flugsvampen är kanske den mest avbildade svampen i världen – en giftsvamp som nog de flesta kan identifiera. Men att se skillnad på en matsvamp och en giftig kopia kan vara svårt även för det mest tränade svampplockarögat. Vit flugsvamp kan exempelvis lätt förväxlas med en ofarlig champinjon, och den bruna gifthättingen med matsvampen föränderlig tofsskivling.  

Det är inte farligt att ta i en giftig svamp, utan den vanligaste orsaken till svampförgiftning är att man misstagit en giftig svamp för en matsvamp och tillagat och ätit den. Svamp är också en hårdsmält och känslig färskvara och du kan må dåligt och kräkas utan att ha blivit förgiftad. Ta hand om den så snart som möjligt när du kommer hem.

Röd, brun och panterfläckig flugsvamp, grå bläcksvamp, bolmörtsskivling, pluggskivling, toppslätskivling stenmurkla, vissa trattskivlingar och trådskivlingar. De är några av de giftiga svamparna i Sverige. På giftinformation.se finns mer information om dem och vilka symptomen på förgiftning är. 

Här är de fem absolut farligaste svamparna i Sverige: 

1. Lömsk flugsvamp 

Lömsk flugsvamp är dödligt giftig. Foto: Shutterstock

Lömsk flugsvamp (Amanita phalloides) är en av de giftigaste svamparna i Sverige. Den växer i ek- och bokskog i södra och mellersta Sverige. Svampen innehåller giftet amatoxin som skadar lever och tarmslemhinna och kan vara livshotande om man inte får behandling i tid. Det sägs att bara 30 gram av den lömska flugsvampen räcker för att döda en vuxen man. 

Lömsk flugsvamp kan lätt förväxlas med matsvampen grönkremla som ser ungefär likadan ut ovanifrån. Ett råd från experterna är att aldrig plocka vita svampar med skivor.

2. Vit flugsvamp 

Vit flugsvamp kan vara dödlig om man inte får behandling i tid.
1 av 2: Vit flugsvamp kan vara dödlig om man inte får behandling i tid. Foto: Shutterstock
Den kan också se ut så här och är då lätt att förväxla med en snöbollschampinjon.
2 av 2: Den kan också se ut så här och är då lätt att förväxla med en snöbollschampinjon. Foto: Shutterstock

Vit flugsvamp (Amanita virosa) har en konisk till klockformad hatt. Färgen är vit och med åldern blir den gul eller gulbrun, framför allt mot mitten. Skivorna under hatten är vita och foten vit, ganska spenslig och med vita flockar. Den har också en så kallad volva, som en strumpa eller säck, som är svårupptäckt då den ofta är står under mossa. Längre upp runt foten har den också en tunn ring, som den krage, som är ofta är trasig. 

Svampen växer i fuktiga och mossiga barrskogar över hela Sverige, med undantag för norra Norrland. Den kan lätt förväxlas med snöbollschampinjon, silkesmusseron och vårmusseron. 

Vit flugsvamp innehåller även den giftet amatoxin som skadar lever och tarmslemhinna och kan vara dödlig om man inte får behandling i tid. De första symtomen på förgiftning brukar märkas efter 8-24 timmar, med kräkningar och intensiva vattentunna diarréer.

3. Gifthätting 

Gifthätting trivs på barrved och lövved och kan vara dödlig. Foto: Shutterstock

Gifthätting (Galerina marginata) är en liten brun skivling som förekommer i hela Sverige. Svampen trivs exempelvis på barrved, lövved och brukar kunna ses på träflis längs motionsslingor. Svampen innehåller amatoxin, samma gift som i lömsk och vit flugsvamp, som kan vara livshotande. 

Gifthätting växer både enstaka och i grupper och kan lätt förväxlas med matsvampen föränderlig tofsskivling som också växer i klunga.

4. Toppig giftspindling 

Toppig giftspindling är brun med bruna skivor under hatten. Foto: Shutterstock

Toppig giftspindling (Cortinarius rubellus) är en av våra farligaste giftsvampar och växer i mossig granskog över hela landet. Ibland finns den också i tall- eller bokskogar. Svampen är brun med bruna skivor och en tumregel enligt Svampguiden.se, är att generellt undvika bruna svampar med bruna skivor. 

Trots att de enligt experter anses väldigt olika i utseende, händer det att toppig giftspindlig förväxlats med trattkantarell som växer i ungefär samma miljö.

Giftet i toppig giftspindling heter orellanin och kan skada njurarna. Förgiftningen visar sig sent – mellan 2 och 7 dygn – efter att man ätit svampen och symptomen kan vara huvudvärk, trötthet, illamående, kräkningar, frossa, ryggsmärtor och brännande törst. I svåra fall kan svampen ge bestående njurskador.   

5. Orangebrun giftspindling 

Orangebrun giftspindling innehåller giftet orellanin som skadar njurarna och kan ge bestående njurskador. Foto: Shutterstock

För 20 år sedan fanns orangebrun giftspindling (Cortinarius orellanus) med som nära hotad på SLU Artdatabankens rödlista. I dag klassas den som livskraftig och förekommer i södra och mellersta Sverige, ofta på torr och mager mark där ek, bok och hassel växer. 

Svampen innehåller likt toppig giftspindling, giftet orellanin, och ger samma symptom och skador som sin släkting.

LÄS MER: Supertricket: Så rensar du svamp på nolltid 

LÄS MER: Så skyddar du dig mot läskiga älgflugan i skogen 

LÄS MER: Rensa blåbär i raketfart – alla tips för en lyckad blåbärsplockning

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Inspireras av Leva&Bo - just nu 6 nr för endast 99 kr. Köp nu!