Därför klär vi ut oss till påskkärringar i påsk

Påskkärringarna gör sig redo! På skärtorsdagen (eller påskafton beroende på var du bor) är det dags att gå påskkärring.

Foto: Shutterstock

1 av 2: Påskkärringarna gör sig redo! På skärtorsdagen (eller påskafton beroende på var du bor) är det dags att gå påskkärring.

Folksägnen säger att påskkärringarna var häxor som festade med djävulen på skärtorsdagen.

Foto: Shutterstock

2 av 2: Folksägnen säger att påskkärringarna var häxor som festade med djävulen på skärtorsdagen.

Påskkärringarna gör sig redo.

Katten är nerpackad, kaffepannan välfylld och kvasten vaxad för att påbörja sin värd mot Blåkulla.

Påsken är för många barn lika med att gå påskkärring. Här får du reda på traditionen – och vilken dag man egentligen ska gå påskkärring.

Andra har också läst

Att klä ut sig till påskkärring och pryda påskriset med små häxor har sitt ursprung i de stora blodiga häxprocesserna på 1600-talet då man enligt folktron ansåg att djävulen själv bjöd in häxorna till fest på skärtorsdagen.

Från början var det framförallt tonåringar och äldre som följde upp den gamla häxtraditionen på skärtorsdagen.

I dag är det mest barn som knackar dörr och får godis.

LÄS OCKSÅ: Därför firar vi egentligen påsk

Foto: Shutterstock

Vilken dag går man påskkärring?

Skärtorsdagen är den vanligaste dagen att gå påskkärring, men det beror lite på var i Sverige du bor. I västra Sverige, och kanske även i vissa södra delar av landet, går man i stället påskkärring på påskafton.

Hur ska man klä ut sig?

Även om påskkärringen har en ganska mörk historia är det i dag nästan enbart kopplat till barn med huckle, fräknar och rosiga kinder.

Den som ska klä ut sig till en traditionellt lekfull påskkärring kan tänka färgglatt, mönstrat och bylsigt. Kjol, förkläde och huckle är ett måste för påskkärringen. Gärna också en kaffepanna, men exempelvis en korg fungerar lika bra.

Vad gör man när man går påskkärring?

Traditionsenligt handlar påskkärringsturen om att önska glad påsk – och få godis tillbaka. Barn som vill gå påskkärring bör ge bort påskkort till de som de knackar på hos. Måla ett eget kort med påskbilder, skriv "glad påsk" och ge bort. Som tack får barnen förmodligen godis att stoppa i sin kaffepanna eller korg.

Sminka sig som påskkärring

Det viktigaste för en påskkäring är fräknar och rosiga kinder. Det går att använda vanligt smink, till exempel läppstift och kajalpenna, men i dag säljs också mycket barnsmink för detta ändamål. Det går att köpa i de flesta mataffärer.

LÄS OCKSÅ: Fixa finaste äggen i påsk – av det du har hemma


Foto: Fotolia

Bakgrund till varför vi går påskkärring

Folksägnernas påskkäringar var riktigt otäcka figurer, häxor som festade med djävulen just på skärtorsdagsnatten. Den allmänna uppfattningen var då att häxorna begav sig till Blåkulla just den natten för att umgås med den Onde och hans entourag. 

Först under påskaftonen och påskdagen var det dags att åka hem igen.

Men varför just denna dag? Jo det var då Jesus förråddes av Judas, enligt folktron släpptes alla onda makter fria i samma stund som Frälsaren blev dömd.

Ordet "skär" kommer från "skära" som betyder rening. Skärtorsdagen sågs enligt den gamla traditionen som reningens dag.

Häxprocesser på 1600-talet – mörk period av Sveriges historia

Påskens traditioner, influerade av gammal folktro, har kommit till av rädslan för det onda.

De stora häxprocesserna i 1600-talets Sverige är en mörk period i vår historia. Det slutade ofta riktigt illa för många kvinnor och barn. Den mest intensiva perioden av häxförföljelser inträffade i Sverige 1668-1676. Sammanlagt avrättades omkring 300 personer i de svenska häxprocesserna.

1675 nådde häxprocesserna sin kulmen i Torsåker utanför Sollefteå i Ångermanland. Den drivande kraften bakom häxprocesserna i Torsåker var bygdens kaplan, Laurentius Hornaeus, som via tips och nitiskt arbete spårade upp misstänkta häxor. Detta resulterade i att cirka en femtedel av alla kvinnor i pastoratet brändes på bål i juni 1675.

För sina resor till och från Blåkulla påstods häxorna använda sig av olika hjälpmedel, som bakspade, ugnsraka, ja till och med en ko.

Men vanligast var ändå en välsmord kvast.

LÄS OCKSÅ: Så håller du påskliljorna fina länge

 

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.

Läs mer