Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.
Annons
EXPRESSEN.SE
Leva & bo>Påsk

Publicerad 22 mar 2018 16:11

Därför firar vi påsk – och så går det populära firandet till

Under påsken äter vi dubbelt så mycket ägg som under en normal vecka.

Under påsken äter vi dubbelt så mycket ägg som under en normal vecka.

1/3

Foto: Getty Images

Ta tillfället i akt och påskpyssla tillsammans med nära och kära.

Ta tillfället i akt och påskpyssla tillsammans med nära och kära.

2/3

Foto: Getty Images

Gå påskkärring är en vanlig och rolig aktivitet för barn på skärtorsdagen.

Gå påskkärring är en vanlig och rolig aktivitet för barn på skärtorsdagen.

3/3

Foto: Shutterstock

I Sverige har vi firat påsk sedan 1100-talet. 

En populär högtid där vi äter påskägg, pyntar med påskris och går utklädda till påskkärringar. 

Men varför firar vi egentligen påsk? 

Här är allt du behöver veta! 

Inom kristendomen är påsken den största högtiden och den firas till minne av att Jesus, enligt Bibeln, korsfästes, dog och återuppstod. Numera ser många påsken som ett tillfälle att umgås med sin familj, och som en högtid förknippad med vårens start. 

Själva påskveckan sträcker sig från palmsöndagen till annandag påsk och helgdagarna är långfredagen, påskdagen och annandag påsk.

LÄS OCKSÅ: Gör supersnygga ägg med marmormönster

Foto: Getty Images

Ordets ursprung 

Ordet påsk kommer från hebreiskans "pesach", som betyder passera eller skona. Det beror på att påsken från första början är en judisk tradition som firas till minne av uttåget ut Egypten. 

Därför firar vi påsk på olika datum 

Påsken firas på olika datum varje år, men infaller alltid någon gång mellan den 22:a mars och 25:e april. 

När vi firar på beror på en regel som fastställdes på ett kyrkomöte år 325 – påskdagen ska vara den första söndagen efter den första fullmånen, efter vårdagjämningen. 

Foto: Getty Images

Påskmat – och varför vi äter ägg 

För många går påsk och mat hand i hand. Faktum är att påsken är den näst största mathelgen efter julen. De vanligaste maträtterna är ägg, lax, sill och lammstek. 

Under påsken äter vi dubbelt så mycket ägg som under en normal vecka. Äggen används också till att måla på och dekorera med. Att ägg blivit starkt förknippad påsken hänger samman med att det under den kristna påskfastan var förbjudet att äta ägg. Samtidigt som ingen åt ägg började hönorna värpa – och när fastan var över fanns det mängder av ägg att frossa i. 

Foto: Getty Images

Så mycket påskgodis äter vi 

Att fylla tomma påskägg med godis, choklad och annat sött är mycket populärt, och under påskdagen får många barn leta efter påskägg i trädgården. Cirka 6 000 ton godis säljs under påskvecka och det är därmed den helg då det säljs mest godis i Sverige. 

Vi har ätit godis på påsken ända sedan 1200-talet. Då var socker dyrt och sötsaker sågs som något väldigt festligt. Trots att godis inte är speciellt dyrt längre har traditionen att äta sötsaker på påsken hållit i sig. 

LÄS OCKSÅ: Påskägg – 10 saker att ge i stället för godis

Foto: Getty Images

Pynta med påskris 

Att använda påskris under påsken är en gammal tradition som lever kvar – om än i annan form. Ursprungligen nyttjades riset till att piska med, och det gjorde man för att påminna om Jesu lidande. Numera fungerar riset som dekoration och ofta pyntas det med vackra krukor, färgglada fjädrar och prydnadsägg.

LÄS OCKSÅ: Därför bör du skippa påskfjädrarna i år

Foto: Getty Images

Gå påskkärring

Även om påskkärringen har en ganska mörk historia är det i dag nästan enbart kopplat till barn med huckle, fräknar och rosiga kinder som knackar dörr, önskar glad psk och får godis.

Den som ska klä ut sig till en traditionellt lekfull påskkärring kan tänka färgglatt, mönstrat och bylsigt. Kjol, förkläde och huckle är ett måste för påskkärringen. Gärna också en kaffepanna, men exempelvis en korg fungerar lika bra.

Skärtorsdagen är den vanligaste dagen att gå påskkärring, men det beror lite på var i Sverige du bor. I västra Sverige, och kanske även i vissa södra delar av landet, går man i stället påskkärring på påskafton.

 

Källor: Svenska kyrkan, Illustrerad vetenskap, hogtider.wordpress.com