Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.
Annons
EXPRESSEN.SE
Leva & bo>Jul

Publicerad 11 dec 2017 10:59

Allt du vill veta om lucia – därför firar vi

<span>Lucia firas den 13 december och är förknippat med sång och musik.</span>

Lucia firas den 13 december och är förknippat med sång och musik.

1/2

Foto: Shutterstock

<span>Lucia är också förknippat med fika, kanske lussebullar och glögg.</span>

Lucia är också förknippat med fika, kanske lussebullar och glögg.

2/2

Foto: Shutterstock

Luciafirande sker runt den 13 december, men det är just den 13 december som är luciadagen.

Men varför firar vi egentligen lucia?

Det får du veta här.

Vad är viktigast för dig på lucia?

Tack för din röst!

Vad är viktigast för dig på lucia?

Luciafirandet är en fin tradition för många. Vissa kan inte låta bli att slå på SVT och se årets lucia på tv, och äta en god frukost till. Andra besöker sina barns förskolor och skolor för att titta på luciatåg med sina barn.

i Sverige har lucia sitt ursprung i en blandning av gammal folktro, legender och historiska fakta. Här får du reda på bakgrunden.

 

LÄS OCKSÅ: 10 saker du inte visste om julfirandet

Lucias ursprung – det traditionella firandet

Under 1700-talet kom traditionen med en helgonlik kvinna i vit klänning och ljus i håret till Sverige. Traditionen uppstod i Tyskland – i något annorlunda form. I den tyska versionen kläddes en ung flicka upp för att vara ett "Christkindlein", ett Jesusbarn – med tända ljus i håret som en gloria. I Sverige blev det i stället en vuxen kvinna, som vitklädd och med ljus i håret kom till olika gårdar. Denna svenska lucia – likt dagens – nämns för första gången 1764. Platsen var Skövde. Till Stockholm och Skansen kom luciafirandet 1893 sedan Skansens skapare Arthur Hazelius ville visa upp provinsiella festseder.

 

Foto: Shutterstock

Lucia i Sverige – modernt firande av lucia

Det moderna luciafirandet anses ha startat 1927 i Stockholm när tidningen Stockholms Dagblad anordnade det första offentliga luciatåget. Seden spreds sedan snabbt runtom i landet – oftast genom initiativ från lokalpress, som arrangerade luciatåg och omröstningar om vem som skulle få bli Lucia. Från början uppträdde lucia ensam eller med en eller två följeslagare. Så småningom fick hon ett större följe med tärnor och stjärngossar. Luciafirandets popularitet berodde mycket på tajmingen. Det blev allt vanligare med julfirande på större arbetsplatser, äldreboenden och skolor. Luciafirandet låg rätt i tiden – en blandning av show, skönsång och välgörenhet.

 

LÄS OCKSÅ: 14 mysiga julmarknader du måste besöka

Fira lucia

Luciafirandet är mycket förknippat med sång och musik. Luciatåg går runt och sjunger på företag. Och på förskolor och skolor samsas tomtenissar, stjärngossar, pepparkaksgubbar, tärnor och lucior i sångerna. Till luciafirandet hör lussebullar, pepparkakor och glögg.

Foto: Shutterstock

Luciafirande med luciasånger

Bland de mest kända och tradionella luciasångerna finns:

1. "Sankta Lucia"

Musik: Folkmelodi från Sicilien, svensk text: Sigrid Elmblad.

2. "Natten går tunga fjät"

Musik: "Sankta Lucia", svensk text: Arvid Rosén.

3. "Stilla natt"

Musik: Franz Xaver Gruber, svensk text: Carl Oscar Mannström.

4. "Gläns över sjö och strand"

Musik: Alice Tegnér, text: Victor Rydberg.

5. "Nu tändas tusen juleljus"

Musik och text: Emmy Köhler.

6. "Goder afton, goder afton"

Musik: Alice Tegnér, text: okänd.

7. "Staffan var en stalledräng"

Traditionell.

Sankta Lucia

Det kristna helgonet Lucia – namnet Lucia kommer av det latinska ordet lux som betyder ljus - levde i Syracusa på den italienska ön Sicilien under Romartiden. I det dåvarande Romariket förföljdes kristna hårt. Lucia föddes cirka år 283 och dog martyrdöden år 304. Detta sedan hennes fästman angett henne som kristen efter att hon skänkt bort hemgiften till fattiga. Lucia skulle dödas genom bålbränning, men överlevde - enligt legenden - lågorna helt oskadd. Hon ska sedan ha dödats med svärd. Lucia är helgon inom katolska kyrkan. Hon har mycket lite med det svenska luciafirandet att göra, även om hon namngett det.

Lucias historia

Enligt den julianska kalendern – som gällde på medeltiden – var den så kallade lussenatten 13 december den längsta natten på året i Sverige, vintersolståndet. Då härjade de mörka makterna som värst. Människorna höll sig vakna genom hela natten för att slippa drabbas av ondskans krafter. För att inte somna frossade människorna i mat. Namnet lusse syftade inte på helgonet Lucia utan på en helt annan figur: Lucifer - djävulen, som alla fruktade. Vid denna mörka tid, i det nyligen kristnade Sverige, åkallades ljusets makter för att få ljuset att återvända. Det är från dessa föreställningar – kopplade till ljus, mörker och årets gång - som den svenska ljushögtiden i december ursprungligen härstammar.

 

Källa: nordiskamuseet.se, skansen.se, svenskakyrkan.se, ne.se

 

LÄS OCKSÅ: 10 irriterande julklappstyper som stressar upp oss