10 saker du inte visste om julfirandet

1. Julskinka

Julskinkan historia går tillbaka till förkristen tid, men det var först under 1700-talet som skinkan blev en vanligt förekommande del av julfirandet. Idag säljs ungefär 7 000 ton skinka varje  år och den rimmade rumphalvan anses vara en av de mest självklara inslagen på  det svenska julbordet. Traditionen att doppa bröd i skinkans kokspad härstammar från den tid då  bröd förvarades så  pass länge att det blev torrt och hårt. Nuförtiden kan man köpa skinkspad, liksom färdigkokt (eller ugnsbakad), griljerad skinka, i affären.

Tycker du att du har koll? Testa dina kunskaper om julen!

2. Glögg

Namnet glögg kommer från ordet glödga, det vill säga hetta upp. I Sverige har vi druckit kryddat, upphettat vin sedan 1500-talet. Att dricka glögg  är en svensk tradition, men själva drycken har anor från antikens Grekland. Liksom vad gäller pepparkakorna ansåg man att det  ört- och kryddsmaksatta, varma vinet hade läkande egenskaper. Under slutet av 1800-talet, då  några stockholmska sprittillverkare uppfann den så  kallade julglöggen, blev glöggen en jultradition.

3. Julstjärna

Adventsstjärnan kommer, som så många andra av våra jultraditioner, från Tyskland. Det var inom herrnhutismen, en kristen rörelse som i Sverige kallas för Evangeliska brödraförsamlingen, som man började hänga upp stjärnor för att påminna om Betlehemsstjärnan, och seden spreds med rörelsens missionärer. 1912 dök adventsstjärnan upp i Sverige, men sitt folkliga genombrott fick den först under 1940-talet då  Erling Persson, H & M:s grundare, började tillverka sin stjärna. Den sjuuddiga, rödgula stjärnan var billig att tillverka och inhandla och blev så välspridd att man, något nedsättande, kallade den för proletärstjärnan.

4. Adventsljusstake

Seden att tända ett ljus vid varje adventssöndag kom till Sverige under 1800-talet och under 1920-talet började adventsljusstaken bli ett vanligt förekommande inslag i det svenska julfirandet. I många västerländska länder  är staken rund och kallas för adventskrans, men hos oss  är det den raka staken, som bildar formen av en trappa när alla ljus har tänts, som  är det vanligaste.

5. Lucia

Sankta Lucia, skyddshelgonet för Syrakusa som dog på  300-talet, har egentligen få  kopplingar till vårt luciafirande, som började etableras i Sverige kring sekelskiftet 1900. En del forskare menar att traditionen med en ljusbringande kvinnogestalt kan ha kommit från en hednisk ljusgudinna och andra föreställningar kopplade till ljus, under midvinterns mörker. När vi fortfarande använde oss av den julianska kalenderräkningen inföll  årets längsta natt den 13 december och inom folktron behöll datumet en särskild mystik,  även sedan vi bytt till den gregorianska kalendern.

6. Pepparkakor

I Sverige har man ätit pepparkakor  åtminstone sedan 1300-talet, då  de bland annat serverades på  Magnus Erikssons kungabröllop. Pepparkakorna bakades ofta av nunnor och såldes sedan på  apotek som medicin för diverse  åkommor. Unionskungen Hans ordinerades kakorna av sin doktor mot sitt usla humör, och myten att man blir snäll av dem har levt vidare in i våra dagar. En del av det svenska julfirandet blev pepparkakan först under 1800-talet.

Vill du tjäna pengar till jul? Här är gamla prylar som kan göra dig rik!

7. Julgran

Julgranen har sina rötter i 1400-talets Tyskland. I mitten av 1700-talet började julgranen dyka upp i Sverige och under 1800-talet blev den allt vanligare i de borgerliga hemmen. Julgransprydnaderna tillverkade man själv eller importerade från Tyskland. Vid 1900-talets början hade granarna blivit en vanlig syn  även ute i stugorna och man dekorerade dem ofta med svenska flaggor. Sedan 1980-talets slut har plastgranar på  många håll kommit att ersätta de traditionella julgranarna.

8. Julklappar

Julklappar har delats ut i Sverige sedan 1600-talet, då  seden innebar att givaren högljutt knackade på  mottagarens dörr eller fönster, snabbt kastade in sin gåva, och sedan sprang från platsen. Det  är i knackningen, eller klappen, på  dörren som ordet julklapp har sitt ursprung. Oftast bestod julklappen av någon sorts skämtgåva, och levererades gärna med en vers som berättade varför mottagen förärats med gåvan. Dessa verser kunde ofta vara syrliga och lite fräcka, och därför var det viktigt för givaren att vara anonym. Under en period delades klapparna ut av julbocken, men nu för tiden  är det jultomten som sköter jobbet.

Behöver du julklappstips! Vilken tur att vi har hur många som helst. Här hittar du massor av tips.

9. Jultomten

Jultomten  är en hybrid av St Nikolaus, gårdstomten och julbocken som i Sverige fungerat som St Nikolaus följeslagare och hjälpreda. St Nikolaus var en biskop på  300-talet som helgonförklarades för sin kristliga givmildhet. Det var när den amerikanska jultomten, Santa Claus (vars namn såklart härstammar från Sankt Nikolaus), slogs samman med den tomte som bland annat Viktor Rydberg och Jenny Nyström porträtterat med utgångspunkt i gårdstomten, som vår egen jultomte uppstod. Från 1930-talet och framåt har jultomten populariserats och hans utseende standardiserats, mycket tack vare de Coca-Cola-reklamer som gjordes av finsk- och svenskättlingen Haddon Sundblom.

10. Midnattsmässa

Traditionen att fira midnattsmässa har länge varit populär i katolska länder och importerades under 80-talet till Sverige. Mässorna anordnas av bland annat Svenska kyrkan har under de senaste decennierna vuxit så  mycket i popularitet att de konkurrerat ut den traditionella julottan. Midnattsmässan – eller julnattsmässan, som den också  brukar kallas – markerar  övergången från advent till jul och fungerar för många som en stilla avslutning på  julaftonen.

Vill du läsa om något helt annat? Här är 10 hus på Hemnet som klickas mest just nu!