Så mycket är ditt armbandsur värt
Du kan köpa en för 100 kronor eller 100 miljoner.
De finns i alla skepnader, färger och former.
Även om vi inte behöver den längre så går många av oss inte hemifrån utan att ha en klocka på armen.
Var glad för det – för det betyder att någon annan kanske vill köpa just den klockan du tröttnat på, eller som legat i en byrålåda så länge du kan minnas.
Vi har haft klockor och armbandsur så länge vi kan minnas, eller rättare sagt så länge vi behövt ha dem.
För dig som loggar in på Expressen – här hittar du fler artiklar.
Det äldsta kända armbandsuret är från 1530, men inte speciellt användbar för de flesta. I en tid då de flesta levde av jordbruket så var det årstider och solen som fick styra. Dessutom hade vi inga tåg att passa, eftersom järnvägen inte riktigt var uppfunnen än.
För att vara helt ärlig som var klockorna inte speciellt exakta. De tidiga klockorna hade bara timvisare och den gentleman som hade råd att köpa ett fickur behövde ha ett ficksolur med sig för att kolla tiden på riktigt. En okej klocka gick fel med ett par timmar per dygn.
LÄS MER: Dina gamla skivor kan vara värda mer än ditt hus.
1657 togs ett rejält steg mot dagens armbandsur när balans-fjädern och –hjulet uppfanns. Uppfinningen gjorde klockorna så noggranna att de bara gick fel med typ tio minuter per dag, vilket gjorde att det var dags att ge klockorna en minutvisare. Vilken grej!
Och så mycket jobbigare för alla tidsoptimister att komma tre timmar sent till ett möte. Då hade man inget att skylla på.
Till Napoleons syster
Det första moderna armbandsuret tillverkades speciellt för Napoleons syster, 1810, av den schweiziska klockmakaren Breguet, som än i dag tillverkar lyxiga klockor åt dem som har råd.
Till en början (fram till för 100 år sedan, alltså) var armbandsur endast för kvinnor. Män hade rejäla fickur, gärna i en kedja och som placerades så där snyggt i västfickan.
Och om ni undrar vad den lilla fickan vid höger ficka i jeansen är till för, så är det att förvara fickuret. Mynt läggs på annan plats.
LÄS MER: Så mycket är din gamla mobiltelefon värd.
Under andra halvan av 1800-talet blev klockorna vanligare. Anledningen var bland annat järnvägens utbyggnad. Och med tågen infördes också gemensam tid i hela landet. Tidigare hade i princip var stad sin egen tid, baserad på när solen stod som högst på himlen.
Skulle man hinna med tåget, eller inte komma för sent till fabriken så gällde det att hålla koll på klockan.
Slog igenom på allvar
Armbandsuret för män slog igenom under första världskriget, 1914–1919, officerarna klagade på de inte ville hålla på att pilla med en fickklocka när de skulle synkronisera sina anfall mot fienden. Det gick ju fortare att vara redo för attack om klockan satt på armen. För den som inte ville köpa en ny klocka fanns speciella armband där de kunde sätta fast sitt ur på.
Behovet satte i gång en massproduktion och efter kriget blev armbandsur högsta mode bland välklädda män.
1933 kom så det första armbandsuret för barn. Och jo, det var en Musse Pigg-klocka!
LÄS MER: Så mycket är dina gamla Ikeamöbler värda.
Efter andra världskriget kom så både de självuppdragande klockorna och de batteridrivna.
Först 1972 släpptes de första ditigalklockorna. De var dyra och försedda med en knapp som du var tvungen att trycka på för att se vad klockan var. Batterierna var inte så effektiva att de kunde visa tiden hela tiden.
1983 hände något med armbandsuren. Det året lanserades den första Swatch-klockan. Tanken var att tillverka ett billigt schweiziskt armbandsur och lösningen var ett skal av plast.
Andrahandsvärdet är kanske inte otroligt, de flesta kan man köpa – oanvända – på auktionssajter för någon hundralapp styck.
Men det finns naturligtvis undantag. En del av de allra första kan kosta seriösa pengar.
De riktigt stora urmakarna
Så vilka klockor är värda något?
Det finns naturligtvis undantag, men fickuren går bort. Anledningen är att det finns gott om dem, alla hade ett fickur och skötte det fantastiskt bra. Men i dag är det få som använder fickur. De hade ett visst uppsving under sent 1970-tal och tidigt 1980-tal, utan att ge några ringar på vattnet.
Om de är manuella eller självuppdragande är lite av en smaksak. Vissa samlare gillar den ena men inte andra. Och vice versa.
Men de flesta gillar ett gott hantverk med många små rörliga delar. De får gärna ha en massa finesser som i urvärlden kallas komplikationer. Att visa datum, månfas eller veckodag är tre olika komplikationer.
De mest åtråvärda klockorna tillverkas i Schweiz av någon av de riktigt stora urmakarna.
Rolex
Ett av dem, Rolex, kom till 1908. Var namnet kommer ifrån är osäkert, en förklaring är att namnet Rolex imiterar ljudet som uppstår när man drar upp en klocka. En annan förklaring är att det ser snyggt ut på urtavlan och går att uttala på många språk.
Rolex blev främst kända för att göra säkra dykarur. Anledningen var enkel. 1926 fick företaget patent på världens första damm- och vattensäkra boett. Oyster hette modellen och lever kvar än i dag både i dam- och herrmodell.
Rolex såldes under 50- och 60-talet på postorder i Sverige och kostade inte speciellt mycket.
Det finns goda möjligheter att det fortfarande ligger gamla Rolexklockor och skräpar i botten av lådor och förvaringsboxar. Det var först under 1980-talet och yuppie-eran som Rolex blev dyra. Ett exempel: En Rolex Air King kostade 1977 motsvarande 1 500 kronor. 20 år senare kostade Air King drygt 15 000.
Den som vill slå på stort ska leta efter en Rolex Daytona, Paul Newman. Ett exemplar såldes på Kaplans auktioner i Stockholm 2014 för 4 850 000 kronor. Modellen är manuell (du måste skruva) och tillverkad 1969. Klockan var ingen hit när den kom, men återupptäcktes långt senare av samlare. Vad som drev upp priset var att det står Cosmograph ovanför Oyster på urtavlan, vilket gör den mycket sällsynt.
Namnet ”Paul Newman” fick klockan av samlarna. Newman som var racingentusiast hade fem stycken Daytonamodeller under sin livstid. Den första, snarlik denna, fick han av sin hustru Joanne Woodward.
Breitling
Breitling startade 1884 och blev 1915 mest känd för att vara klockan för flygare. Satsningen slog väl ut på 1930-talet då Breitling blev huvudleverantör är brittiska Royal Air Force.
På 1940-talet skapades Navitimer, en kronograf med inbyggd räknesticka. Exemplaret på bild från 1999 såldes för 23 000 kronor på Bukowskis Market.
1995 lanserade Breitling modellen Emergency som i kronografen innehåller en radiosändare med en nödsignalknapp. Modellen lär ha räddat ett antal liv, bland annat två brittiska flygare som nödlandade på Sydpolen, skrev Daily Mail 28 januari 2003.
En Breitling Emergency II från 2014 såldes på Kaplans auktioner för 102 000 kronor. En Emergency från 2000 hittade ingen köpare från Bukowskis Market för ett utgångspris på 18 000.
Jaeger-LeCoultre
En av de äldre urmakarna, Jaeger-LeCoultre grundades 1833. De tillverkar mer stilrena och lyxiga klockor. Odysseus nr 0132 är i 18 karat guld med automatiskt urverk. Detta exemplar såldes på Stockholms Auktionsverk för 59 000 kronor.
Klassisk 1970-talsdesign. Vanliga klockor från den tiden hittar man ofta för en mycket billig peng. Men denna masterquartz i 18 karat guld kostade 54 000 kronor på Stockholms Auktionsverk.
Stilren herrarmbandsur med manuellt mekaniskt verk från 1960-talet och utan komplikationer. Såld för 8 100 kronor på Stockholms Auktionsverk.
Tag Heuer
Klockmärket som syns vid många idrottstävlingar. Tag Heuer är kanske mest känd för att tillverka vattentäta klockor. 1969 släpptes modellen Monaco som var världens första vattentäta kvadratiska klocka. Monaco Vintage ”Gulf” med automatisk uppdragning är gjord april 2006 och såldes på Bukowskis Market för 31 900 kronor.
Den andra mindre modellen från Tag Heuer kostade köparen 3 000 kronor på Bukowskis Market.
Omega
Om du har ett fickur i byrålådan efter någon släkting, är sannolikheten stor att det är en Omega. Tyvärr är troligen affektionsvärdet mycket högre än det ekonomiska.
Klocktillverkningen satte i gång 1848 och 1903 blev man ett eget bolag.
Under 1950- och 1960-talen kämpade Omega med Rolex om att vara det största schweiziska urföretaget. Men på 1970-talet tog de olika vägar. När de japanska Quartz-klockorna kom gick Rolex över mot att göra lyxigare ur, samtidigt som Omega tog upp kampen mot japanerna.
Hur tror ni att det slutade? Jo, illa. Hade det inte varit för en finansiell rekonstruktion hade Omega dött 1981.
Numera är Omega känt för två modeller, Seamaster som var med i James Bond-filmen ”GoldenEye” från 1995 och Speedmaster, eller månklockan. Det var nämligen astronauternas favoritklocka, en automatisk mekanisk klocka som – visade det sig – funkade i rymden.
Omega Speedmaster är ett exemplar från 2009 och såldes för 30 700 kronor på Bukowskis Market.
Seamaster, däremot, är en modell som först kom på 50-talet och kan hittas för runt en tusenlapp, beroende på skick och egenskaper, om den är manuell eller automatisk, med datum eller inte.
Klockan finns att köpa på Ebay för 20 000–50 000 kronor. Var dock extremt varsam med att betala stora summor till okända säljare på nätet.
Den som ville köpa en Omega Seamaster 300 ”Spectre” så kostade den 70 000 kronor när den såldes för ett år sedan.
Patek Philippe
När Patek Philippe firade sitt 150-årsjubileum 1989 slog man till med att tillverka fickuret som beskrevs som världens mest avancerade klocka. Den har 33 komplikationer och anger bland annat när det blir skottår, hur varmt det är och när påsken infaller nästa gång.
Patek Philippe Calibre 89 väger 1,1 kilo och har 24 visare och 1 728 delar. Den är gjord i 18 karat guld eller platina och kostar sisådär 6 miljoner dollar, eller 55 miljoner svenska kronor. Att hitta den i byrålådan hemma hos någon släkting är inte troligt. Den tillverkades bara i fyra exemplar.
Klockan lämnade många urmakare sömnlösa. Svaret blev Vacheron Constantin Reference 57260, en knappt ett kilo tungt ur med 57 komplikationer och 2 826 delar. För runt tio miljoner dollar, eller 92 miljoner kronor får du bland annat koll på namnsdagar, när nästa yom kippor inträffar och ett klockspel efter klockorna i St Mary the Great i Cambridge.
Quartz-ur
Quartz-ur är mindre sexiga, eftersom de inte har några rörliga delar, förutom visarna, men de håller tiden mycket bättre. Mekaniska ur slits och måste justeras regelbundet om de ska funka som tidsmaskiner.
De nyaste är digitalklockor, där smarta ur, med Apples Iwatch står i centrum. Eftersom de är så nya är det svårt att dra några slutsatser om värdet de närmaste tio åren. Det troliga är dock att de kommer att tappa i värde från dag till dag. Om de har samma prisutveckling som alla andra teknikprodukter så för du lite mindre för den smarta klockan i morgon än i dag. Och när en ny modell lanseras sjunker värdet lite mer. Sorry.
