Titta in i det charmiga torpet från 1800-talet
När de flyttade in var det lågt i tak, ont om fönster och sneda väggar.
I dag är det lilla soldattorpet i skånska Vellinge exakt som Anna vill ha det, och här har hon skapat sitt drömhem.
En del vill köpa ett färdigt drömhus. Andra letar istället efter en plats att förverkliga drömmen på. Så var det för Anna och hennes man som snubblade över det gamla huset när de var på en annan visning i byn.
– Vi insåg snabbt att vi bara ville behålla ytterväggarna.
Torpet har växt och växt
Från gatan är det lilla soldattorpet sig relativt likt, men insidan har växt från 64 till 200 kvadrat. Allt med hjälp av Annas svärfar.
– Han är alltid här. Droppar en kran kommer han. Är en dörr skev kommer han. Det kommer aldrig att gå att gottgöra honom.
När de köpt huset började de med att blåsa ut insidan.
– När vi kom hit första gången efter köpet var det en sockerlåda med bara väggar och hål för fönsterna. Jag ställde mig och grät, tänkte ”herregud, har jag satsat pengar i detta”. Men sen har det gått från klarhet till klarhet, säger Anna.
Hon har låtit husets ålder styra inredningen som består av mycket loppisfynd och ärvda möbler. Anna gillar gamla grejer, ”ju sneare, vingare och rostigare, desto bättre”. Hon blandar lantlig stil med industriell och undviker moderna föremål.
– Istället för att köpa en ägget-fåtölj har jag Howard-fåtöljer. De har inte exakt samma ålder som huset, men de passar bättre till stilen.
Läs också: Här byggs Sveriges dyraste lägenhet
Lågt i tak men många fönster
Trots att husets volym har tredubblats är känslan av soldattorp kvar. Inte minst tack vare låg takhöjd, breda fönsternischer och putsade väggar. I hallen tittar en stor stenbumling fram ur väggen. Den tillhör den gamla husgrunden och var för stor för att ta bort.
– ”Låt den va!” sa jag när byggarna inte fick bort den. De tittade på mig som jag var dum i huudet. Men varenda gång någon kommer hit säger de ”Gud vad coolt!”.
Takhöjden är låg, men tack vare över 30 fönster är huset ljust. Hade Anna fått råda hade huset haft ännu fler fönster. Hon ville till exempel göra holmejor ut mot gatan, men där sa kommunen nej. Det bröt för mycket mot husets ålder.
– Först blev jag irriterad. Men idag är jag glad att huset fortfarande ser ut som ett litet soldattorp från utsidan, men öppnar sig inuti.
Läs också: Titta in i underbar gård från 1800-talet
Vill ha få färger hemma
Man kan inte direkt anklaga Anna för att slösa med starka färger. Hemmet går i vitt, beige, grått och trä.
– Jag älskar att inreda med färg och mönster hos andra. Jag gjorde precis ett jobb med cerise och starkt turkos, men när jag kommer hem vill jag ha det lugnt och mysigt.
Anna och hennes man flyttade från en lägenhet i stan ut på vischan, utan erfarenhet av lantliv. Så här i efterhand anser Anna att de nog var lite unga för att sätta sig på landet.
– Vi lyssnade för mycket på de som sa att barn behöver trädgård att leka ute. Visst har det varit praktiskt att bo såhär, och vi älskar vårt hur, men vi har saknat stadslivet och pulsen.
Nu när barnen börjar bli större, en läser i Malmö och en snart på gymnasiet, går tankarna in mot stan igen.
– Vi har bott här i arton år och känner att vi vill ha lägenhet. Något mindre, något vi inte behöver renovera och fixa. Kanske blir det mer färg i inredningen där. Jag tycker mycket om blått. Vi får se!
Text: Charlotte Ågren
Läs också:
Se hur kiosken förvandlades till ett häftiga hus