7 knep! Så får du råd med kontantinsats till första lägenheten

Bolånet får aldrig utgöra mer än 85 procent av bostadens värde. För att kunna köpa en lägenhet i dag krävs därför en kontantinsats på minst 15 procent av köpeskillingen. Allt enligt Finansinspektionens bestämmelser. Ska du till exempel köpa en bostad som kostar två miljoner kronor måste du ha sparat ihop 300 000 kronor.

– Det viktigaste är att sätta upp en plan för hur mycket pengar som behövs och när du tänker dig att köpa, säger boendeekonomen Emma Persson på SBAB. Därmed vet du hur mycket du behöver spara varje månad. Rör det sig om stora belopp varje månad är det en bra idé att sätta sig ner med en budget och hårdprioritera i din ekonomi. Dra ner på onödiga utgifter, försök öka inkomsterna. De flesta har en ganska bra idé om hur det ska göras. Det svåra är att sen hålla fast vid sin sparplan när andra saker frestar. 

LÄS OCKSÅ: 10 saker du genast kan sluta slösa pengar på 

Viktigt att veta är att man så klart inte måste äta sitt boende som ung. Emma Persson menar att det till och med kan vara bättre att hyra eftersom man kanske inte vet exakt var man vill bo eller om man vill resa utomlands under en period.

Vill du ändå köpa din bostad finns flera knep för att få ihop pengar till en kontantinsats.

7 tips för att få ihop till kontantinsatsen

1. Automatisk överföring varje månad – enklaste sättet att spara pengar

Det enklaste sättet att spara pengar är att ha ett automatiskt sparande med stående överföring. Dras ett belopp varje månad hinner du inte ens märka att du haft pengarna och missar aldrig att sätta av till sparandet.

Ju tidigare du börjar spara desto bättre så klart. Jämför olika sparkonton, överväg även fonder och andra sparformer då det är svårt att få en bra ränta i dag. Förutom sparade pengar är det vanligaste att kontantinsatsen kommer från arv, gåva eller vinst från annan bostadsförsäljning. Tänk på att man ofta behöver redovisa varifrån kontantinsatsen kommer. 

2. Ta privatlån – för att låna delar eller hela kontantinsatsen

Har du ingetdera och heller inte lyckats spara ihop till hela insatsen kan du låna till delar av kontantinsatsen med ett så kallat privatlån. Det som skiljer privatlånet från bostadslånet är att den har högre ränta och kortare återbetalningstid samt att du inte får låna lika hög summa. Detta eftersom det lånet tas utan säkerhet vilket gör att banken tar en större risk. Jämför bankerna med varandra för att privatlånet ska bli så lågt som möjligt. 

LÄS OCKSÅ: Nya amorteringskraven – här är allt du behöver veta 

3. Medlåntagare – vanligt att en förälder kan ställa upp

En medlåntagare är en person som står med på lånet. Om två personer tar ett lån tillsammans kallas den ena låntagare och den andra medlåntagare. Att ha en medlåntagare innebär att det ökar chanserna för att få ett lån beviljat, lånet blir större och du får ofta bättre villkor. Det är vanligt att en förälder ställer upp som medlåntagare. Den risk medlåntagaren tar är att om du som låntagare inte kan betala räntor eller amorteringar för lånet så blir medlåntagaren fullt ansvarig för att betala.

– Föräldrar kan hjälpa till genom att ställa upp som medlåntagare eller genom att låna ut eller skänka pengar till kontantinsatsen, säger Emma Persson. Kolla upp om det är en möjlig väg att gå – att föräldrarna kan hjälpa till åtminstone under en tid.

4. Bo billigare i väntan på köpet av drömlägenheten

Eftersom det kan ta lång tid att spara ihop till hela kontantinsatsen kan du under tiden titta på alternativt boende. En möjlighet kan vara att köpa en mindre lägenhet i ett område där det är billigare. Eller hyra en lägenhet ihop med en kompis/partner, eller själv hyra ut ett rum. Alternativt så hyr du själv ett rum eller bor kvar hos föräldrarna om den möjligheten finns. Då får du lägre månadskostnad och kan spara mer under tiden.

– Att bo som inneboende, i andra hand eller att dela lägenhet med några kompisar är ett bra alternativ. På så vis kan du köpa dig lite mer tid att spara pengar – om du vill äga ditt boende i framtiden. Tid är sparandets bästa vän, hur tråkigt det än låter. Ha tålamod, säger Emma Persson.

LÄS OCKSÅ: 11 saker att tänka på när du ska köpa bostadsrätt

5. Utöka din inkomst med extrapengar – och sätt gränser

Viktigt är att göra en budget och sedan följa den. Där ser du exakt vad du får in varje månad och vad du gör av med. Lägg in sparandet i budgeten och sätt gränser på allt annat som du spenderar. 

Se även över om du kan utöka din inkomst med extrapengar. Det är alltid lättare att spara pengar man inte är van vid att ha. Går det att hitta ett extrajobb, kan du sälja av saker på Blocket eller loppis? Sätt in allt på sparkontot.

6. Sänk månadskostnaderna och spara mer pengar

På samma sätt som du tittar på hur du kan få in extrapengar kan du se över dina utgifter. Finns det något som går att minska? Har du onödiga prenumerationer och medlemskap? Går det att hitta billigare telefonabonnemang, elbolag, försäkringar etc? Det du sparar i mellanskillnad sätter du av till bosparandet.

Se även över dina vardagskostnader. Det är de ”små” sakerna som kan göra stor skillnad. Skippa take away-kaffen, ta med matlåda i stället för att äta lunch ute, bjud på middag hemma i stället för att gå på restaurang, cykla i stället för att åka kommunalt, träna utomhus eller hemma i stället för det dyra gymkortet, byt kläder med kompisar och köp på second hand. Har du bil kan det vara läge att se över det också, här har vi något som verkligen slukar pengar. Kanske behöver man inte bilen så ofta att de gånger man verkligen gör det kan löna sig att hyra/låna bil i stället. 

LÄS OCKSÅ: Shoppa smart och spara massa pengar – 15 knep

7. Student utan jobb? Då finns alternativa lösningar

För att få låna krävs att man är myndig, folkbokförd i Sverige, har en stadigvarande inkomst och inga betalningsanmärkningar. Man kan vara fler lånetagare så klart och då gäller att åtminstone en ska ha stadigvarande inkomst. I vissa fall kan banker utöver den fasta grundlönen räkna in provisionslön och/eller ob-tillägg. 

Är du student kan vissa banker godkänna en närstående som extra låntagare även om den personen inte ska bo tillsammans med dig. Tanken är att den som bor i bostaden ska ta över lånen så småningom. Kolla med olika banker vad de kan erbjuda just dig.

Bra att tänka på inför första bostadsköpet

Innan du börjar leta bostad är det bra att veta vad du har råd att betala varje månad (ränta plus amortering och månadsavgift). Så börja med att själv räkna på det för att se hur mycket just du har råd att låna. Hur mycket är rimligt för dig och hur mycket vill du ha kvar att leva på varje månad? Är det så att du till och med ska sälja en annan bostad först är naturligtvis det bästa om du kan sälja först för att få mer exakt kalkyl. 

LÄS OCKSÅ: Drömmen om en egen bostad kan blin sann – unik chans 

När man sedan tar kontakt med banken ska man vara medveten om att banken ofta kräver ett större ekonomiskt utrymme än du själv, detta för att de måste kunna säkerställa att din ekonomi till exempel klarar en ränteuppgång.

Hur svårt är det för unga personer i dag att köpa sitt eget boende?

– I takt med att priserna stigit har det blivit svårare eftersom beloppen som krävs blir högre. Det krävs både en rejäl kontantinsats och en god ekonomi för att få låna de belopp som krävs, säger Emma Persson, boendeekonom på SBAB. Har man inte turen att ha föräldrar som kan hjälpa till blir det ännu svårare. Det gäller att försöka ha rimliga krav och tänka på att bostadskarriären är lång. 

– Bostadsbyggandet har visserligen kommit i gång den senaste tiden, men mycket av det som byggs är ganska dyrt. Det unga kan hoppas på i dag är att flyttkedjorna sätts i gång så att fler passande bostäder blir tillgängliga. Men jag tror att de unga är medvetna om vad som krävs i dag. I undersökningar som SBAB har gjort, visar det sig att fler unga sparar till sin första bostad jämfört med bara några år sedan. De har koll, men det betyder inte alltid att det är lätt. 

LÄS OCKSÅ: Mäklarens bästa knep – så höjer du värdet på ditt hem 

Hur mycket skiljer det sig mellan storstäder och mindre städer?

– Det som skiljer är förstås prisnivåerna, med generellt lägre priser i mindre städer. Men det kan också skilja på hur lätt det är att få tag på en hyresbostad eller hur utbudet av lägenheter ser ut. Är det en universitetsstad så kan efterfrågan öka på mindre lägenheter inför terminsstart. Det gäller att läsa på om den marknad man ska köpa på. Är det något som finns väldigt tillgängligt i dag så är det prisstatistik och utbud. Läs på så mycket det går, säger Emma Persson.

Källa: SBAB.se, Mittbolån.se