Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.

Läs mer

Konstnären öppnar upp sitt hem: "Tröttnade på allt vitt"

Vilken årstid det är ute påverkar Karolina i ateljén. Om höst och vinter blir det lite dovare toner på duken, när våren kommer mera knallgult och klart rosa.

Foto: Karin Wildheim

1 av 5

Rottingstolen köpte Karolina på Erikshjälpen eftersom hon föll för formen. Den blev ett nätt komplement till soffan från Mio. Bordet kommer från Svenska hem, lampan från House Doctor och lammullspläden från Klippan. Citronpostern är Karolinas egen design.

Foto: Karin Wildheim

2 av 5

Huset var i bra skick när Karolina och Anders flyttade in för tio år sedan. De har kunnat ta gott om tid på sig att sätta personlig prägel. I fjol byggdes till exempel köket om. Anders och Karolina valde ett Kvik-kök och att för en gångs skull inte addera några kulörer till det vita.

Foto: Karin Wildheim

3 av 5

Olivia går i mammas fotspår och gillar att pyssla och skapa. Tyget har Karolina ritat för Ikea för några år sedan.

Foto: Karin Wildheim

4 av 5

"Blir det för rörigt och kaosigt kan jag inte jobba" säger Karolina och berättar att det är en av anledningarna till färgen på de gråa väggarna. Det ger en lugn bakgrund till alla färgglada detaljer i huset.

Foto: Karin Wildheim

5 av 5

Glada accentfärger överallt. 

Blått och gult och gredelint på källargolvet i ateljén, på hängselbyxorna, på tavlorna på väggen och på kuddarna i soffan.

Så ser det ut hemma hos konstnären och formgivaren Karolina Palmér och hennes familj.

Ämnen i artikel:

Andra har också läst

Bland kuddarna i soffan – den elefantmönstrade från Svenskt tenn och de supersköna, fluffiga från Granit – är det en som sticker ut. Tygets figurer följer en med blicken var man än rör sig i rummet. Den kudden har Karolina Palmér själv designat.

– Egentligen är mest jag som är intresserad av färg och form, det är det som är grunden i mitt måleri. Jag blir så glad av färg. Men när jag är klar tycker jag alltid att det fattas något på målningen, berättar hon.

Hemma hos Karolina Palmér

Namn: Karolina Palmér.

Ålder: 40 år.

Familj: Maken Anders Lundahl, 44, dottern Olivia, 9, och sonen Jakob, 6. 

Bor: I en 137 kvadratmeter stor trävilla (plus källare), byggd 1926, i centrala Kungsbacka.

Yrke: Konstnär, illustratör och formgivare.

Fritid: Resor, teater, umgås med vänner och vara ute i trädgården. 

Det är då hon trycker dit en figur med storögd blick, ett ännu större hårburr och en spenslig, androgyn kropp. Karolinas signum.

Hon har skapat så länge hon kan minnas. På gymnasiet startade Karolina ett UF-företag tillsammans med några kompisar. De målade brevlådor och Karolina insåg att hon kunde tjäna pengar på sin hobby.

ANNONS: Här hittar du Karolina Palmérs färgstarka och populära konst! ( extern länk )

"Jag skissar aldrig utan börjar måla direkt när jag får feeling. Har jag tur hinner jag få på hängselbyxorna", säger Karolina. Färgen och formen kommer först, motivet är inte lika viktigt för henne.

Foto: Karin Wildheim

– Det gav också ett intresse för entreprenörskap, att hjälpa andra att hitta sina drivkrafter. Det har jag sedan jobbat med hela livet – även om måleriet har tagit över mer och mer.

De senaste åren har hon nästan helt kunnat försörja sig på sin konst. Varje dag går hon ner i källaren, där hon har inrett en ateljé, och ägnar några timmar åt penslarna, akrylfärgstuberna och sprayflaskorna. Där nerifrån sköts också Karolinas webbshop och så har maken Anders sin ramverkstad där. 

Har formgivit tyg åt Ikea

Karolina säljer både målningar och printade bilder. Dessutom samarbetar hon med inredningsföretaget Dixie, som gör om hennes bilder till mönster på pallar, brickor, kuddar och andra inredningsdetaljer. Hon har också formgivit tyg åt Ikea och gjort stora målningar åt byggföretaget NCC och flera kända Göteborgshotell.

– Länge trodde jag att det mest var människor mellan trettio och femtio som tyckte om mina grejer. Många inreder sina hus i vitt, svart och grått. När de kommer till väggarna upptäcker de att det behövs några färgklickar. Men jag har också många kunder som just har flyttat hemifrån. Och en hel del kvinnor i sextioårsåldern och uppåt. De unga köper posters, de äldre originalen.

Det har gått tio år sedan Karolina och Anders flyttade in i den solgula villan vid järnvägsspåren i centrala Kungsbacka.

Laminofåtöljen är en klassiker, som får ett nytt uttryck med kudden "Blossom" från Dixie, som Karolina själv har gjort mönstret till. Bordet är arvegods från Anders farmor, mattan är köpt på en antikauktion.

Foto: Karin Wildheim

ANNONS: Här hittar du Karolina Palmérs färgstarka och populära konst! ( extern länk )

Biblioteket är både praktiskt och snyggt med mycket förvaring.

Foto: Karin Wildheim

Långtifrån allt är kulört hemma hos familjen. Trägolven är genomgående vitmålade och på väggarna i hallen, vardagsrummet och bibliotekshörnan härskar milt gråa toner för att ge en harmonisk bakgrund åt klatschiga kuddar, tavlor och alla böcker i string-hyllan.

– Mixen är viktig i ett hem. Att man blandar nya möbler med föremål som har en historia. En del Instagramhem är så tråkiga! Så blir det om man köper allt på en gång i en butik. Det blir opersonligt, säger Karolina, som låter arvegods och noga utvalda designmöbler stå sida vid sida.

När hon och Anders flyttade in målade de allt vitt men nyligen gjorde de en större förändring. Dels öppnade de upp mellan köket och sällskapsutrymmena. Dels gjorde de om uterummet med vackra sekelskiftesfönster till matsal. Det var i samband med den omgörningen som väggarna fick sin nya ton.

– Jag tröttnade på allt det vita! När det gäller annat ogillar jag förändringar men eftersom jag jobbar hemifrån behöver jag lite förnyelse här ibland, säger Karolina.

Blandningen av gammalt och nytt är det viktigaste för att skapa ett personligt hem, tycker Karolina. I matsalen samsas bordet från Ikea, wienerstolarna från TON och pendellampan från Secto Design med en skänk och en golvlampa ärvda av farmor och farfar.

Foto: Karin Wildheim

Tydlig jugendprägel

"Egen härd är guld värd" står det med snirkliga bokstäver över öppningen till farstun. Hallen är det mest välbevarade rummet, med en tydlig jugendprägel. Bröstpanel, spegeldörrar och mjuka, naturinspirerade former. Och så en härlig öppen spis, som sprider värme under vinterhalvåret.

Den svängda trappan med en ledstång, som nötts mjuk under nästan ett sekel, leder till övervåningen. Där uppe är det slut med det gråa. Båda barnens rum är målade i blågrått och turkos.

– Olivia är lik mig som barn, en riktig pysseltjej som älskar att rita, pärla och sy. Men hon spelar handboll och går på gymnastik också. Hon hjular mer än hon går, säger Karolina medan hon visar flickrummet med symaskinen och ballerinor på rad som ett flaggspel i taket.

ANNONS: Här hittar du Karolina Palmérs färgstarka och populära konst! ( extern länk )

250 centimeter bred är den hemmabyggda familjesängen som fyller ut hela nischen under snedtaket.

Foto: Karin Wildheim

Stringhörnan i Jakobs rum har många funktioner med sina lådor, hyllor och skrivbord allt-i-ett.

Foto: Karin Wildheim

Inne hos lillebror Jakob står leksaker i glada färger prydligt i stringhyllan. Hans stora dinosaurie, flygplanet och de andra fordonen, sagoböckerna. Ett fotbollsspel på golvet skvallrar om hans stora intresse.

– Sportintresset kommer från hans pappa. Jakob pratar inte om annat än olika resultat, skrattar Karolina.

Föräldrarnas sängkammare har fått en djupt midnattsblå ton. Annars domineras Karolinas och Anders sovrum av den gigantiska familjesängen under snedtaket.

Från början stod här en vanlig dubbelsäng men när barnen kom och ville ha plats om nätterna blev det både trångt och risk för att ramla ur sängen. När Anders byggde ut sovplatsen med 70 centimeter, så att den fyllde ut hela nischen, försvann båda bekymren. Nu är jättesängen, precis som den generösa hörnsoffan på nedre botten, fylld med plädar och kuddar i olika färger och former.

– Soffor och sängar ska vara stora, så att alla får plats, och kuddar kan man aldrig få för många av, konstaterar Karolina.

Olivias rum domineras av en blågrå ton på väggarna med en fondvägg i ljusare blått. På Jakobs rum är det tvärtom.

Foto: Karin Wildheim

Av: Karin Hylander