Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.
Annons
EXPRESSEN.SE
Leva & bo>Hemma hos>Kändishem

Publicerad 19 maj 2015 17:30

Hemma hos Nisse Landgren & Bea Järås

Nisse och Bea i Skillinge hamn där det doftar friskt av hav, tång och tjära. "Här nere i Skillinge får man vara som man är, även om man är stockholmare", säger Nisse.

Nisse och Bea i Skillinge hamn där det doftar friskt av hav, tång och tjära. "Här nere i Skillinge får man vara som man är, även om man är stockholmare", säger Nisse.

1/8

Foto: Christer Wahlgren

Beatrice Järås och Nisse Landgren tar emot på trappan till sitt 1800-talshus i den lilla fiskebyn Skillinge på Österlen. "Det här huset ropade efter oss", säger Nisse.

Beatrice Järås och Nisse Landgren tar emot på trappan till sitt 1800-talshus i den lilla fiskebyn Skillinge på Österlen. "Det här huset ropade efter oss", säger Nisse.

2/8

Foto: Christer Wahlgren

Köket må vara trångt men är funktionellt och utsikten är unik. Både Bea och Nisse gillar att laga mat (Beas föräldrar var en gång krögare i Stockholm) och är flitiga krogbesökare i regionen.

Köket må vara trångt men är funktionellt och utsikten är unik. Både Bea och Nisse gillar att laga mat (Beas föräldrar var en gång krögare i Stockholm) och är flitiga krogbesökare i regionen.

3/8

Foto: Christer Wahlgren

Bea på sin favoritplats vid matbordet i allrummet. Spegeln i bakgrunden, som hängt med sedan tiden på Östermalm, ger rummet mer rymd.

Bea på sin favoritplats vid matbordet i allrummet. Spegeln i bakgrunden, som hängt med sedan tiden på Östermalm, ger rummet mer rymd.

4/8

Foto: Christer Wahlgren

Nisse Landgrens varumärke och favoritsak: Den knallröda trombonen. "Livsviktig och en del av mig", säger han.

Nisse Landgrens varumärke och favoritsak: Den knallröda trombonen. "Livsviktig och en del av mig", säger han.

5/8

Foto: Christer Wahlgren

"Här har vi hittat lugnet", säger Nisse. Nog så viktigt om man har 200 resdagar om året. Då utnyttjar man flitigt myssofan i allrummet.

"Här har vi hittat lugnet", säger Nisse. Nog så viktigt om man har 200 resdagar om året. Då utnyttjar man flitigt myssofan i allrummet.

6/8

Foto: Christer Wahlgren

"När vi flyttade in var huset 70-talsförstört, vi tog fram allt det gamla, som bjälkarna i taket för att lyfta fram husets charm", säger Nisse.

"När vi flyttade in var huset 70-talsförstört, vi tog fram allt det gamla, som bjälkarna i taket för att lyfta fram husets charm", säger Nisse.

7/8

Foto: Christer Wahlgren

Från husets baksida ser man ända ner till havet, eller sjön som man säger på Österlen.

Från husets baksida ser man ända ner till havet, eller sjön som man säger på Österlen.

8/8

Foto: Christer Wahlgren

Nisse Landgren och Beatrice Järås bytte 200 kvadrat­meter på Östermalm i Stockholm mot 69 kvadratmeter i den lilla fiskebyn Skillinge på Österlen.

Flytten var inte ens planerad, men kärleken var omedelbar så fort artist­paret satt sig på trappen till det lilla 1800-talshuset.

– Vi blev helt enkelt med hus, säger och hustrun Beatrice nickar instämmande när Leva & Bo går husesyn.

Det är nu 18 år sedan Nisse Landgren och Beatrice Järås, hälsade på en släkting i den pittoreska fiskebyn.

Man hade inga planer på att flytta till den här delen av Sverige, även om Bea har starka band till Skåne.

– Min morfar var trädgårdsmästare på Norrvikens Trädgårdar utanför Båstad, som liten tillbringade jag mina somrar där. Senare i livet flyttade mina föräldrar till skånska Svenstorp där de drev en festvåning. Så visst har jag en koppling till Skåne även om jag är född och uppvuxen i Stockholm, säger Bea.

Skåne framstod som ett alternativ när arbetssituationen förändrades.

Nisse i Hamburg och Bea som frilansare i såväl Malmö som Stockholm.

– När vi kom hit letade vi inte nytt boende, men hade pratat om att förändra våra liv och vårt boende eftersom Nisse hade så mycket jobb i Tyskland, bland annat Norddeutscher Rundfunks storband i Hamburg, säger Bea.

Fick känslan

Men det var något som hände när Nisse och Bea satt på trappen till huset med ett glas whisky i handen.

– Vi fick känslan, här kan man nog bo, säger Nisse.

Några veckor senare var affären klar och det var dags att packa ihop möblemanget från 200 kvadratmeter och flytta till Skåne.

– Det tog en vecka att packa upp, säger Nisse.

– Då hade jag fått skivkontrakt i Tyskland och jobbade alltmer med mina olika projekt ute i Europa. Det var närmare två timmar med bil från Kastrup till Skillinge men värt besväret. När man passerat kullarna och ser ner över fälten och havet förstår man precis varför man bor här. Här får man vara som man är, även om man är Stockholmare.

Under våren jobbar Bea med musikalen "Chicago" på Stadsteatern i Stockholm och Nisse är ute med sina olika band, eller som solist, i Europa.

Mötesplatsen är den lilla fiskebyn på Österlen.

– När vi flyttade ner var det ofta så att Bea bodde här och jag var i Tyskland.

Men det gick ingen nöd på Bea. Lugnet i Skillinge, naturen och havet.

– Här kan man gå i oändlighet om man vill, naturen är ett skådespel i sig.

Engagerade i byn

Som en sjömanshustru med tanke på att Nisse ibland har haft 200 arbetsdagar utomlands under ett år.

– Vi trivs här och har alltid känt oss välkomna. Det finns en öppenhet som nog kommer av att Skillinge är ett fiskeläge bebott av sjömän med intryck och berättelser från andra delar av världen.

Båda har också engagerat sig i det lokala kulturlivet i Skillinge.

Även denna sommar blir det "Jazz under stjärnorna" i Brantevik med artister som Nisse, Jan Lundgren, Sven-Bertil Taube, Göran Fristorp, Gunhild Carling, Robert Wells med flera.

Nisse och Bea träffades för 37 år sedan på Gustav Adolfs torg i Stockholm. Båda var på väg till sin första repetition med Björn Skifs och hans krogshow på Hamburger Börs.

– Nisse friade efter en månad och jag sa ja, ler Bea kärleksfullt.

Ett år senare, juni 1979, gifte det unga showbiz-paret sig i Blidö Kyrka i Roslagen.

Slutade på operan i revolt

Landgrens pojk Nils kom från Degerfors till Stockholm som 20- åring. Musikstudier, först i Karlstad och Arvika, innan Nisse fick jobbet som trombonist i Björn Skifs dåvarande band Blåblus.

Bea inledde sin karriär på Operans balettskola som 9-åring. Innan benhinneinflammation satte stopp för vidare balettkarriär hann den då tonåriga Bea med att dansa i samma uppsättning av "Nötknäpparen" som legenden Rudolf Nurejev.

Därefter gick hon vidare med showgruppen "Berns Barn".

– 1968 gjorde jag min egen revolt och slutade på Operan, säger Bea.

Efter 20 år tillsammans i Stockholm blev det ändå dags för Nisse och Bea att bryta upp och flytta söderut.

– Visst har vi tittat på andra, större hus här, men det går inte att lämna det här huset. Då skriker det efter oss.

– Det blir inte aktuellt förrän någon bygger ett hus framför vårt så att vi inte kan se havet, eller sjön, som man säger här nere.

Omfattande renovering

Även om huset är litet har man utnyttjat ytan maximalt och på gården finns ett litet extrahus, Nisse ateljé där han tränar och spelar in till grannarnas glädje.

Innan huset var redo för inflyttning genomförde man en rejäl renovering. Liksom många gamla hus på Österlen förstördes det under 60- och 70-talet då man renoverade bort all tidigare charm i hopp om att det skulle se modernt ut.

– Vi tog åter fram bjälkarna i taket, satte in spröjsade fönster, tog bort en vägg för att få ett större allrum, bytte tak och skaffade en ytterdörr som smälter in i miljön och husets byggår som sägs vara 1896.

– Totalt tog renoveringen tre månader, men då fick vi även nytt badrum och ett sovloft.

Vad är största skillnaden mellan att bo i Skillinge och i Stockholm?

– I Skillinge bor 950 människor.

Sen tar Nisse upp sin röda trombon, blåser av sig lite samtidigt som vi passar på att ta bilder av det instrument som så tydligt förknippas med Nisse Landgren.

Varför just en röd trombon...?

– Jag fick en gång frågan av en instrumenttillverkare om jag ville spela på deras trombon i stället för den jag hade. Det kan jag väl, svarade jag och tillade, men då ska den vara bättre, och röd.

– Många tyckte nog att jag var lite knäpp men nu tycker nog de flesta att den är snygg och den har ju också blivit mitt varumärke.

 

LÄS OCKSÅ: