Frida och Pontus räddade ett ödehus – nu bor de i sitt drömhem
Huset i Enhörna hade stått tomt i 25 år.
Att det regnade in i taket och var hål i väggarna skrämde inte bort Frida Sömskar, 30, och Pontus Holmgren, 31, som köpte ödehuset och renoverade det för att bevara känslan och få sitt drömhus.
– Man ger sig själv en klapp på axeln för att vi klarat av det, säger Frida.
Det var en slump som gjorde att Frida Sömskar och Pontus Holmgren fick syn på det gulliga lilla röda huset i Enhörna, en mil utanför Södertälje. De skulle nämligen på en visning av ett annat hus i närheten och åkte förbi det det tomma huset.
– Jag sa till Pontus att det där ser fint ut, så där skulle jag vilja bo, berättar Frida.
De la märke till att det såg tomt och öde ut och ganska direkt därefter tog Frida reda på vem som ägde det, ringde upp och frågade hur det kom sig att det stod tomt och undrade om de var intresserade att sälja.
Skrev brev till ägarna och berättade att de ville köpa
Det visade sig att ägarna hade fått huset i arv. Frida ringde lite då och då och pratade med dem. Under tiden hann de köpa ett annat hus i Södertälje, men det kändes hela tiden som ett tillfälligt boende.
– Tre år senare hade jag fortfarande inte kunnat släppa det. Det var till Enhörna vi ville, säger Frida.
Då fick Pontus tips om att skicka brev till ägarna. Pontus, som kommer från Enhörna, skrev och berättade att han ville flytta tillbaka, att de hemskt gärna ville bo i just det här huset och att de ville renovera för att bevara det.
Det tog en vecka innan ägarna ringde och berättade att de kontaktat en mäklare som i sin tur skulle kontakta Frida och Pontus. Sedan tog det inte lång tid förrän de hade köpt ödehuset från 1912.
Men det blev lite av en chock när de klev in i huset första gången. De har tidigare renoverat lägenheter och tänkte att det här säkert skulle vara något liknande.
– Men när vi kom in på visningen stod det hinkar utställda, det regnade ute och droppade in från taket. Det var stora hål i väggarna, så det var inte bara ytskikten som behövde fixas till, det var verkligen från grunden och uppåt, säger Frida.
Har varit petiga med att återskapa originalet
Hösten 2017 köpte de huset. Paret var förberett på att det skulle bli ett stort projekt och gjorde inte ens någon besiktning av huset eftersom de insåg att det inte skulle vara värt pengarna. De visste att allt behövdes göras. De tog en hel del hjälp av hantverkare, men det de har kunnat har de gjort själva.
– Det var mer jobb än man såg. Det var blött, huset hade fått svampangrepp, det hade kommit skadedjur och ätit upp det mesta underifrån. Allt fick åka ut.
En hantverkare sa till och med åt dem att det vore billigare att tända på huset och bygga upp ett nytt. Men det var aldrig aktuellt för Frida och Pontus.
– River man och bygger nytt blir det något helt annat. Dels är det en omkostnad med rivningslov och forsla bort allt, och dels ville vi bevara så mycket som möjligt. Vi kunde ha kvar de gamla golven på övervåningen, i original, och vi har kvar alla fönster.
Det hade blivit billigare att köpa nya fönster, eftersom Frida och Pontus fick betala en del för att lämna in sina fönster till en fönsterhantverkare som renoverade dem.
– Men det handlar om hållbarhet också. Vi ville ta det som funkar och göra det bästa av det, säger Frida.
Renoveringen har i princip inneburit att bygga allt nytt – men i samma stil som när huset byggdes 1912. De har varit väldigt petiga med stilen på huset för att återskapa originalet. I köket har de sparat gamla hyllor, ett överskåp och ett skafferi i pärlspont. Allt har de satt upp igen – och det har exakt samma kulör som fanns i köket för 100 år sedan.
”Det känns helt sjukt att vi la två år på det”
Och det är exakt den charmiga känslan med gamla hus som de vill åt.
– Det knakar i golvet och i trappan och det låter konstigt i huset ibland, men det är ju ett gammalt hus. Den myskänslan skulle totalt försvinna om man skulle bygga nytt, säger Frida.
I september 2019, efter två års renovering, flyttade de in. Någon liten grej i varje rum återstår att göra. De ska lägga golv på glasverandan, fixa det sista i badrummet, fixa en liten gästtoalett, bygga en balkong och en bättre farstukvist.
Trots att det varit slitigt och att de lagt många helger och kvällar i huset, och under tiden dessutom haft små barn och Frida har varit gravid, har de aldrig känt sig nära på att ge upp. När den ena varit nere har den andra kunnat peppa och vice versa.
– Vi har varit väldigt duktiga på att fira delmål, som nytt golv, att gipset kommit upp på väggarna, nytt tak, laga fasaden... Men det känns helt sjukt att vi la två år på det, att det tog så mycket tid. Det är så klart jätteskönt att vi äntligen bor här, men när man ser på bilder undrar man hur vi ens kunde köpa det? Faktiskt. Man ger sig själv en klapp på axeln för att vi klarat det.
LÄS MER: Lisa och Gusten köpte ödehus från 1912 – renoverade det till sin drömvilla
