Så skapade paret sitt drömhem på vackra Gotland: ”Tummar aldrig på estetiken”
Susanne, Petter och deras fyra barn bor på norra Gotland med Tingstäde träsk utanför dörren och havet en kvarts bilfärd bort. Med mottot ”less is more” har de inrett sitt hem med känsla för det vackert nötta.
– Vi väljer hellre kvalitet än kvantitet, säger Susanne.
Susanne och Petter bor med fyra barn, boxern Bosse, två katter, tre tuppar och sex höns vid Tingsträde träsk på norra Gotland. Träsk betyder sjö på gotländska, och det är också vatten som lockat Susanne och familjen hit. Susanne har bott på Gotland i 22 år nu.
- Det är mitt hem på jorden. Jag älskar ön och som uppvuxen kustmänniska är det ett måste att få omge sig med vatten. Här har jag träsket utanför dörren och kustliv bara 15 minuter bort med bil.
HEMMA HOS PETTER & SUSANNE
Här bor: Petter och Susanne med barnen Lukas, 13, Liv, 10, Lova, 7, och Lasse, 2. Boxern Bosse och katterna Sixten och Majsan. Munkparakiten Jojo och undulaten Kurt, tre tuppar, sex höns, och fler höns på ingående.
Gör: Petter jobbar som snickare. Susanne är doula och hemmamamma.
Var: Huset ligger på norra Gotland invid Tingstäde träsk.
Bor: Bostadshuset är ett 200 kvm stort så kallat bulhus byggt på 1970-talet. På tomten finns även ett torp från 1800-talet kvar.
Instagram: @about_this_family
Petter och Susanne träffades på högskolan på Gotland.
- Jag pluggade arkeologi och han byggnadsvård. Det var en vän till mig som upplyste mig, så fint, om att den där mannen nog var tillräckligt lång för mig och värd att satsa på. Jag är 182 centimeter och hon tyckte nog att det var ont om längre karlar till mig, skrattar Susanne.
Petter är gotlänning och Susanne är ursprungligen från Nynäshamn på fastlandet.
- Som tydligen inte är en förort till Stockholm, utan till Visby, om du frågar min man.
Petter är snickare, så all renovering sköter de själva förutom el och våtrumsarbeten.
- Men med fyra barn i huset kan man säga att vi skyndar långsamt. Min man och jag har båda starka viljor, men för det mesta kommer vi ändå bra överens i slutändan. Han står för själva renoveringen och jag för det roliga - inredningen. Jag har försökt renovera tillsammans med honom men han är fackman och tycker bara att jag gör fel hela tiden. Så numera tar jag barnen och drar till släkt några dagar när det vankas storrenovering, säger Susanne.
När Susanne inreder i hemmet, går hon mycket på känsla - men efter devisen ”less is more”.
- Är det rörigt runtomkring mig, så har jag svårt att fokusera. Med fyra barn, två vuxna och dessutom ett gäng med husdjur under ett och samma tak, är det lätt att det blir för mycket av det goda. Vilket har gjort att jag på senare år dragits mer och mer åt just ”less is more” och kvalitet före kvantitet, säger Susanne. Hon vill bo i en ljus och rofylld miljö och hon omger sig gärna med naturliga material.
- Jag älskar möbler och inredningsdetaljer som har en historia att berätta. Som till exempel en gammal Amerikakoffert som jag kom över i tonåren. Etiketterna på sidan skvallrar om resor över Atlanten med fartyget M/S Gripsholm under 1920-talet. Eller de vackra växtplanscherna som jag hittade i ett antikvariat i Visby med etiketterna från 1940-talet kvar. Det går fortfarande att läsa artnamn och var och vem som plockat växterna!
Med småbarn i huset är det många som låter det praktiska gå före det estetiska när det gäller inredningen. Men för Susanne är estetiken så pass viktig att den inte går att tumma på.
- Jag tror stenhårt på att det går att få både och, som den dyra vita soffan vi köpte till exempel. Många trodde nog att vi var galna som valde vitt tyg när vi har husdjur och småbarn. Men vår soffa skulle helt enkelt vara ljus och i linne. När jag hittade den här soffan med avtagbar klädsel så slog vi till, och det har gått jättebra. Om barnen kladdar ner soffan är det bara att tvätta klädseln och så är den som ny igen.
Deras hus är ett gotländskt bulhus, byggt på 1970-talet. På den stora tomten står också ett 1800-talstorp kvar och fungerar som gäststuga. Hela nedervåningen i boningshuset har i princip en öppen planlösning.
- När vi renoverade här för två år sedan, så ville vi få en känsla av rumsindelning, trots öppenheten. Så vi lekte med väggarna. Vardagsrumsdelen är målad i ljus kalkfärg men med en fondvägg av tapet längs med långsidan som vetter mot matsalsdelen.
”Jag älskar möbler och inredningsdetaljer som har en historia att berätta.”
- Där äter vi alla våra måltider. Halldelen, eller den delen som leder till övriga rum och ovanvåningen, fick liggande vit spont. På det här sättet känns det lite som tre rum i ett, utan att nagga på den öppna ytan.
Susanne och Petter har genom småbarnsåren alltid sovit tillsammans med de yngre barnen. Det har gjort att behovet av egna rum för dem inte funnits.
- Vi har därför alltid haft en liten hörna i vardagsrummet som är deras. När det kommer till barnens saker, så vill jag hellre ha kvalitet före kvantitet, less is more! Det var nog här min filosofi började en gång i tiden, säger Susanne.
Hennes tips för att undvika för mycket prylar till barnen är att be släktingar gå ihop om färre, men mer kvalitativa, saker till barnen. Eller att be dem ge barnen upplevelser i stället.
Den gotländska tomten är lite över 3 000 kvadratmeter och gränsar till en liten slingrande å.
- Väldigt skönt under det varmare halvåret. Vi kan låta det stå öppet och låta barn och husdjur gå in och ut som de vill.
Familjen har storslagna planer för köksträdgården.
- Men helt ärligt fick den stå i träda förra året då det var lite mycket på gång här. Ibland blir livet lite övermäktigt, man vill mer än man klarar av och då måste man prioritera. I år däremot är landet i gång igen och det känns fantastiskt att se det spira.
LÄS MER: Erica renoverade slitna 1800-talsvillan – fick tillbaka husets själ
LÄS MER: Från ödehus till drömvilla – så lyckades Lisa och Gusten med renoveringen
