1 av 2: På och under bordet i vardagsrummet ligger gamla sällskapsspel. Den rymliga soffan med plats för många är fylld av kuddar som växlar efter säsong. Vägglampa, Flos. Foto: SOFI SYKFONT
2 av 2: Helena Lyths hus i Bromma i Stockholm. Foto: SOFI SYKFONT

Helena bor i ett funkishus från 1940 – så fint inreder hon hemmet

Helena Lyth är inspiratören som använder sitt vackra funkishem i Bromma som kuliss och arbetsverktyg.

För henne är julen den viktigaste högtiden på året och hon är aktuell med en julbok fylld med pyssel och recept.

Camilla Julner

När Helena tar emot oss i funkisvillan i Södra Ängby utanför Stockholm, sprudlar hon av glädje inför den stundande julen och berättar att hon börjar planera och njuta redan i november under frasen ”novent”, då man tänder levande ljus, tar fram ljusslingorna och gör spellistor med skön julinspirerad musik.

– Jag har alltid älskat julen och det är just känslan av att satsa fullt ut på det man älskar som är så ljuvlig, säger Helena.

Hennes andra passion är familjens älskade funkishus. Att Helena och Mårten har förädlat hemmet, med en stor portion hemkärlek är inget man tar miste på.

Hemma hos familjen Lyth

Här bor: Helena, 47, Mårten, 50, och barnen Ruben, 12, Hedvig, 10, och Harry, 8.

Gör: Helena är fotograf, författare och inspiratör. Hon driver bloggen Helenalyth.se och är aktuell med julboken ”Julprassel & decembermys”. Mårten jobbar inom kommunikation.

Var: Södra Ängby i Bromma, väster om Stockholm. 

Bor: I ett hus på 181 + 67 kvm, byggt 1940.

Instagram: @helenalyth.se

Inspiratören Helena Lyth är aktuell med en julbok. Foto: SOFI SYKFONT
På väggen i köket hänger en gammal adventskalender med skumtomtar. Helena gör gärna egna kalendrar med små presenter varvat med olika aktiviteter för sina barn. På köksbordet är det uppdukat för fika. Vas Stam, Lindform. Vit kruka, Waldemarsudde. Bordet är från Indien. Det är lappat med metallbitar av en vägbom och en fraktlåda. Foto: SOFI SYKFONT
På det gamla skåpet, inköpt på Stockholms Auktionsverk, står gottebordet uppdukat hela julen. Skåpet kompletteras med ett väggskåp från tidigt 1960-tal. Foto: SOFI SYKFONT

Helena beskriver sin kärlek till funkis med ett ord, ljusflöde. Hon förklarar att i ett funkishus är hallen liten och jämför den med en livmoder, som öppnar upp mot de stora ljusa och luftiga ytorna i trapphuset och vardagsrummet. Men vi tar det från början. Helenas morfar och mormor köpte 1937 en tomt i området, som då var rena landsbygden. Tranebergsbron hade just invigts och korna gick och betade där tunnelbanestationen ligger i dag. Husen som byggdes var väldigt futuristiska och inspirerade av den tyska Bauhaus-rörelsen, som var en smältdegel av andlighet och rationalism. Den innefattade flera olika radikala idéer för att göra sig kvitt med 1800-talsarvet.

Det vackra kassettaket i trä är en originaldetalj från 1940-talet. Spegel, Rusta. Julstjärnan i taket är inköpt i Berlin. Foto: SOFI SYKFONT
I matsalen, som ligger i fil med vardagsrummet, är väggarna målade i en dämpad grön kulör. Varje år dukar Helena med samma röda julduk. De trearmade ljusstakarna i trä är från 1850-talet och kommer från hennes pappas mormor. Det gamla skåpet har gått i arv från Helenas familj. I öppningen in till vardagsrummet, hänger en färggrann pappersslinga som är enkel och kul att göra själv. Foto: SOFI SYKFONT

 

Den nordiska modernismen som kallas funktionalismen (funkis), har påverkats mycket av de nya strikta tankarna hos Bauhaus, men är mjukare och mänskligare. Här i Södra Ängby byggdes trädgårdsstaden upp med naturen som viktigt inslag. Och den viktiga devisen ”form följer funktion”. Alla hus byggdes upp individuellt och är arkitektritade vita kuber med platta tak. Södra Ängby växte upp till att bli en av den största samlingen av funkishus i Europa och har den högsta skyddsmärkningen genom Riksantikvarieämbetet och ses som ”riksintresse för kulturvård” att bevara.

Helena växte upp i mormor och morfars hus som hade köpts upp av Helenas föräldrar, så småningom. Efter ett par år boende inne i Stockholm fick Helena själv möjligheten att köpa sitt alldeles egna funkishus tillsammans med maken Mårten.

Vi älskar att ha middagar och duka vackert.

Matsalen ligger i direkt anslutning till vardagsrummet där solens ljus flödar, för att markera en tydlig funktion är väggarna i matsalen grönmålade. Det rymliga köket, som tidigare också hade en jungfrukammare, ligger åt trädgårdssidan. Fönstren mot gatan är stora, med originaldetaljer som inbyggda elementskydd i rotting och i vardagsrummet är fönstren välvda.

– Vi älskar att ha middagar och att duka vackert, säger Helena.

Hon hade länge drömt om en egen julservis. Många serviser med julmotiv är fina, men innebär en rätt stor investering.

Det är jul i vardagsrummet med gotter på bordet och klädd gran. Dagbädd i design av Mies Van der Rohe. Kuddar från Ceannis, Svenskt Tenn, Nordal och Chhatwal & Jonsson. Runt soffbord, Folkhemmet. Matta, Layered. Fåtölj Skrindan av Kerstin Hörlin Holmquist, som har klätts om i blå sammet. Vit pläd Fröja, Markslöjd. Randiga linnekuddar, Klässbols Linneväveri. På golvet ligger ett par hemmagjorda julstrumpor. Foto: SOFI SYKFONT
Våningsfatet med godis har Helena själv tillverkat av två årstallrikar som hon med mycket kraft och envishet lyckades borra hål i och sätta en metallpinne i för att få ett våningsfat. Foto: SOFI SYKFONT

Tanken på att skaffa en servis som hon skulle dekorera själv att använda i juletider föddes. Hon började samla på udda vitt porslin inköpt på loppis och second hand-butiker. Vitt med en liten vågig kant, är den enda gemensamma nämnaren. Dekoren, en tunn röd kant gör helheten och är juligt. Den har hon målat med en porslinspenna. Vissa delar har kostat så lite som en tia.

– I vardagsrummet har vi plats för ett stort umgänge med möblering för julgranen, spel och lekar. Ett hem måste få leva och alla får plats, konstaterar hon.

Konsten har också en självklar plats, det är ett kärt gemensamt intresse som grundar sig på en relation och en historia bakom varje konstverk. Här handlar det om hjärta och innehåll, inte att visa upp, eller matcha soffan.

Den lilla hallen har vackra blyinfattade fönstret. Inklädda elementskydd med rotting, en tidstypisk detalj. På dörren till gästtoaletten hänger gamla pepparkaksformar från 1850. Foto: SOFI SYKFONT
Parets säng är vintrigt bäddad. Sängkläder, Lexington. Vas, Lindform. En slinga med kottar förstärker julkänslan. Sänglampor, Örsjö belysning. Sänggaveln har Helena gjort själv. Foto: SOFI SYKFONT

I trappan upp till övervåningen hänger posters av favoriten Niki de Saint Phalle från Moderna museet. Taket har ett vackert kassettak i trä, som ger en ombonad känsla. Det var en ”extrautrustning” då huset byggdes 1940.

– Det var krig och man ville skapa lite extra fina detaljer för att locka spekulanterna att vilja köpa i en svår tid, förklarar Helena.

Helena jobbar sakta med sin egen inredning och kallar den slow, den blir ofta ett stort projekt som tar tid att sätta i gång, men som blir grundligt och väl genomfört.

– Det är en spännande utmaning att renovera tidstroget, men ingen vill ju bo i ett museum. Filosofin är enkel och skön, precis som funkisen – alla ska ha bekvämt svängrum, för vila, pyssel, lek och umgänge. Allt har sin yta, säger hon.

I parets sovrum framför de stora fönstren står den gamla länstolen i sadelg jord av Bruno Mathsson, en originalstol från en serie som tillverkades exklusivt för NK och inköpt på auktion. Filt, kudde och överkast, Lexington. Foto: SOFI SYKFONT
Helena har bakat sin mjuka pepparkaka med frosting och lingon som är en given succé till julfikat. Foto: SOFI SYKFONT

Se även: