Från vedspis och utedass – så förvandlade Cecilia och Magnus arbetarbostaden

Året var 1999 och småbarnsfamiljen Boivie-Olsson bodde i radhus i Tyresö.

– Men vi längtade efter att bo mer lantligt och avskilt, gärna i ett äldre hus som inte var sönderrenoverat, berättar Cecilia.

Cecilia kommer ursprungligen från Uppsala, och maken Magnus, som då arbetade som pilot, behövde ha nära till Arlanda. Därför var det rimligt att leta nytt boende i trakten kring Almunge. Det var också viktigt att där skulle finnas plats för en keramikverkstad till Cecilia, som ditintills hade hyrt plats i ett konsthantverkarkollektiv, men behövde mer utrymme. De fann sitt drömställe i Faringe utanför Uppsala, en villa från 1890 - med hundraårig standard. Det innebar utedass, brunn och vedspis. Det avskräckte inte Cecilia med familj.

Vi vill försöka bevara själen i ett så pass gammalt hus. Tidsperspektivet ska kännas i inredningen.

– Det var primitivt, kan man säga! Vi köpte huset på sommaren och i september flyttade vi in, utan badrum. Den första vintern med två småbarn var tuff. Vi fick bära in ved och koka vatten. Folk som redan bodde här ute sa att vi inte var kloka: ”Där kan man inte bo på vintern.”, berättar Cecilia och skrattar.

I närheten låg en ångkvarn och en såg, som vid förra sekelskiftet var en ganska stor arbetsgivare i bygden. Cecilia och Magnus hus byggdes ursprungligen som bostad till anställda och fick då namnet Kvarnbacken. Under en period bodde sågens ägare i en del av huset och Cecilia och Magnus köpte huset av en ättling till honom. Paret har själva renoverat hela huset och de tänkte sig att det var rimligt med en tioårsplan, men det tog längre tid.

 – Ska man jobba samtidigt så..! säger Cecilia.

Huset med tillhörande byggnader ligger omgivet av åkrar, och en bit bort vilar skogen. Hit kommer man via en krokig landsväg som leder till det vackert målade huset och dess 1920-talsveranda med mängder av fönster. Tomten är stor, 10 000 kvadratmeter, och har flera olika trädgårdsrum. Cecilias verkstadsbutik, där hon säljer sin keramik, ligger lite avskilt med sin egen lilla trädgård. Syrener ramar in och skärmar av de olika delarna av tomten.

När Cecilia och Magnus köpte huset var trädgården helt igenvuxen, men i grunden fint anlagd med olika nivåer, avsatser och bersåer. Någon hade en gång i tiden lagt mycket omsorg på att få trädgården i fint skick.

På baksidan är det söderläge. Här restes ett växthus för två år sedan, och här finns även en pool med uteplats.

– Där vår tomt tar slut tar naturen vid. Från poolen kan vi se väldigt långt. Ibland har vi tur och får se vilda djur som passerar, som räv och hare, säger Cecilia.

På en annan del av gården står en gammal ladugård. Cecilia och Magnus köpte fastigheten med allt lösöre kvar, och ladugården var fylld med saker. Nu ska ladan bli snickarverkstad. Inne i bostadshuset har Cecilia och Magnus renoverat rum efter rum.

– Vi vill försöka bevara själen i ett så pass gammalt hus. Tidsperspektivet ska kännas i inredningen.

De har använt både gamla och nya möbler och flera av väggarna fick under renoveringen äldre originaltapeter.

– Vi vill ha det lugnt, mysigt och ombonat. Inte för mycket saker, utan det som finns ska vara noga utvalt. Vi har mycket loppisfynd, ärvt och sånt som redan fanns i huset. Det man har runt sig, påverkar ens välmående mycket, säger Cecilia.

På många platser runtom i huset finns Cecilias keramikföremål. Vissa av dem har hon sålt tidigare, eller säljer fortfarande, medan andra är unika objekt.

– När vi hade renoverat en hel del, sa Magnus lite skämtsamt, att det är brukligt att en procent av budgeten vid en byggnation ska gå till konstnärlig gestaltning. Så då blev det så!, säger Cecilia och skrattar.

LÄS MER: Maggies skärgårdsidyll – med plankgolv, kakelugn och spröjsade fönster

LÄS MER: Sofia bor i ett stationshus från 1800-talet: ”Färgglatt och personligt”

Se även: