Dela sommarhus med släkten? Så slipper ni bråk

Att dela lantställe med andra har både för- och nackdelar.

Foto: Getty Images

1 av 2: Att dela lantställe med andra har både för- och nackdelar.

Men med kommunikation går det att undvika konflikter.

Foto: Shutterstock

2 av 2: Men med kommunikation går det att undvika konflikter.

Att äga ett fritidshus tillsammans ger möjlighet att samla släkten och dela på utgifterna. 

Men det kan vara svårt att få olika viljor att samsas. 

Här är råden som minskar risken för framtida ägarkonflikter

Andra har också läst

Somliga fritidshus i Sverige hamnar aldrig i mäklarannonserna. Istället går de i arv från föräldrar till barn, som kanske i sin tur lämnar över huset till nästa generation. Därför är det inte längre ovanligt att fritidshus i dag ägs av flera familjer som ska samsas om utgifter och skötsel. 

– Ekonomiskt sett är det en fördel, då man kan dela på alla kostnader. Huset kan även fungera som en naturlig träffpunkt för släkt och vänner och bidra till en god gemenskap, säger Mattias Synnergren, fastighetsjurist på juristfirman Familjen Jurist. 

LÄS OCKSÅ: Här är Sveriges dyraste villor – se de mäktiga husen

I korthet: För- och nackdelar med samägande

+ Gemenskap: Huset blir en naturlig träffpunkt.

+ Lägre kostnader: Utgifter delas mellan ägarna.

+ Mindre arbetsinsats: Underhåll och skötsel kan delas upp. 

- Ojämlik ekonomi: Försvårar överenskommelser om investeringar i huset. 

- Varierat engagemang: Oenighet kan uppstå kring skötsel och underhåll. 

- Nyttjande: Konflikter kan uppstå om hur och när huset ska användas. 

Inte alltid en dans på rosor

Att äga ett hus tillsammans är emellertid inte alltid en dans på rosor. Som fastighetsjurist träffar Mattias Synnergren familjer som söker juridisk hjälp för sitt samägande och som i en del fall har svårt att komma överens. 

– Samägande innebär ofta en prövning av relationerna inom en släkt. Det kan lätt uppstå en oenighet kring hur stort ansvar varje ägare bör ta och hur man fördelar arbetsbördor och utgifter i praktiken. I värsta fall kan det uppstå en infekterad konflikt kring ägandet, vilket inte sällan bottnar i djupare orsaker än de praktiska frågorna man börjat träta om, säger Mattias Synnergren. 

En vanlig faktor till osämja är att delägarna har olika viljor och ambitioner kring fritidsboendet. Någon vill kanske rusta upp och modernisera huset, medan en annan är nöjd med huset som det är. Även ekonomin är en viktig faktor när man ska komma överens om investeringar och dyra reparationer. 

Foto: Shutterstock

– Samägandet tenderar att bli mer problematiskt om delägarna har olika ekonomiska förutsättningar. Förr eller senare kan det uppstå ett läge där någon av delägarna upplever att huset är en alltför stor ekonomisk belastning och vill sälja sin andel. Finns det inget avtal om hur försäljning och köp av ägarandelar ska regleras kan det bli komplicerat, i synnerhet om huset är högt värderat, säger Mattias Synnergren. 

Samägande regleras i dag av lagen om samäganderätt, som skrev redan 1904. Enligt denna lag måste alla beslut som rör fastigheten fattas i full enighet, med undantag för rent akuta förvaltningsåtgärder. Det innebär att varje delägare har lika mycket att bestämma om, oavsett ägarandel. Skulle till exempel en delägare vilja sälja huset, medan övriga delägare vill behålla det och inte kan köpa ut ägaren, så har ägaren ändå rätt att begära att huset säljs. 

– I sämsta fall leder detta till att man lämnar in en begäran hos tingsrätten om att fastigheten ska säljas på offentlig auktion. Det blir tyvärr i så fall ofta en dålig affär för samtliga parter. 

LÄS OCKSÅ: Att leva koloniliv är en het trend: Fick Mia att må bra

Foto: DANIEL WESTER

Bra att sluta ett gemensamt avtal 

Lösningen för att undvika en sådan situation är att ägarna sluter ett så kallat samäganderättsavtal. I ett sådant avtal kan man till exempel avtala bort rätten att sälja fastigheten på offentlig auktion. Ett samäganderättsavtal ger även möjligheten att reglera en mängd andra villkor som kan bidra till att underlätta samägandet, framhåller Mattias Synnergren. 

– I avtalet kan man till exempel bestämma att majoritetsbeslut ska gälla när det gäller beslut om investeringar och större underhållsåtgärder. Man kan även bestämma att man avsätter en viss pott för framtida utgifter och reglera hur huset ska disponeras av de olika ägarna. 

Fakta om samägande

Ett samägande uppkommer när minst två personer köper något tillsammans eller blir gemensamt ägare till en egendom genom gåva, arv, testamente eller bodelning. Som regel har varje delägare en ideell andel i hela fastigheten, det vill säga både i mark och byggnad. Ett undantag är om någon delägare låter bygga och bekosta ett eget hus på fastigheten. Huset klassas då som lös egendom och tillhör endast den delägaren. 

LÄS OCKSÅ: Författaren Viveca Sten: "Jag får ångest av bara tanken"

Det är bra att tillsammans diskutera igenom frågor om samägandet på ett så tidigt stadium som möjligt, tycker Mattias Synnergren. På nätet kan du hitta del information och råd om vad ett samäganderättsavtal innebär. Men när du upprättar ett avtal är det säkrast att anlita en kunnig fastighetsjurist. 

– Avtalets utformning beror på hur många delägare ni är och kan vara ganska komplext att sammanställa för den som inte har juridisk kunskap. Man brukar ju säga att "djävulen sitter i detaljerna" och det är lätt att det uppstår oklarheter kring hur man ska tolka olika vilkor. 

Foto: Shutterstock

Så förenklar ni förutsättningarna

Ett korrekt skrivet samäganderättsavtal förenklar förutsättningarna för samägandet. Däremot går det inte att räkna med att "allt" kan regleras med hundra procent millimeterrättvisa. Att fastslå att varje delägare ska klippa gräset tio timmar om året, är knappast en detalj som hör hemma i ett avtal. 

– Att äga ett fritidshus tillsammans innebär att man måste vara öppen för kompromisser och försöka hålla en levande dialog om ansvar och åtaganden. Om ägandet inte fungerar är det bättre att upplösa ägandet, sälja fastigheten och  behålla relationerna, i stället för att ge sig in i en konflikt som riskerar att sluta med att fastigheten säljs och relationerna upphör. 

LÄS OCKSÅ: Idylliska minihuset ska få folk att koppla av – utan internet 

6 punkter att komma överrens om

Vilka beslut bör regleras? Ska alla delägare vara eniga eller bör majoritetsbeslut (utifrån ägd andel) tillämpas? Hur länge ska avtalet gälla? 

Vilket ansvar tar var och en? Bör varje delägare ta på dig lika stort ansvar? Kan till exempel en ägare ges fullmakt att sköta löpande förvaltningsåtgärder? 

Planera underhåll. Vad ska göras med huset inom en fastställd tid? Kom överens om tid och plats för gemensamma möten och avstämning. 

Gemensamt konto. Upprätta gärna ett konto för löpande kostnader och planera investeringar där varje delägare sätter in pengar månadsvid eller årligen. 

Ta hand om er relation. Resonera i förväg om era planer och önskemål för fritidsboendet och hur ni kan ta ansvar för det. kanske någon är duktig på att måla och snickra och en annan har gröna fingrar? Att göra sysslorna tillsammans kan stärka relationen. 

Disponering. Bestäm hur huset ska disponeras, om ni inte kan vistas där samtidigt. 

Av: Lars Bärtås

 

LÄS MER: Hyra sommarstuga – så hittar du drömboendet 

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Gör som 127 000 andra - Inspireras av Leva&Bo! Se erbjudande