Det där med glasskiosk är inget skämt – även om man i dag knappt kan tro att det är sant när man kommer in i det utbyggda och fantastiskt inredda lilla huset som ligger med utsikt över Dalälven.
Här försöker Peter Englund tillbringa så mycket tid som möjligt. Och nej, det är inte Peter Englund som är Svenska Akademiens ständige sekreterare.
Vi snackar om designern och dragshowartisten Peter Englund, han som fått ett eget barnprogram i SVT där han kallas för ”Super-Peter” och som nu i sommar lanserar begreppet ”dansbandsdrag”.
– Ja, det är sant. Jag är ju sedan 12 år tillbaka med i dragshowgruppen Diamond Dogs och vi har just startat ett dansband, då stavar vi så klart med ”z”, och vi hoppas få många gig nu i sommar, berättar Peter.
Han förstod redan som liten att han var annorlunda. Han älskade kläder med mycket färg – och gärna med paljetter på. Uppvaknandet kom när han började skolan.
Lämnade byn
– Då påpekade folk att så skulle det minsann inte vara. Jag kände mig plötsligt väldigt begränsad och det tog många år innan jag vågade ta klivet och leva öppet som gay, säger Peter.
När punken kom och Peter var 13 år blev det som en befrielse. Med den som täckmantel kunde han äntligen hänge sig åt sin faiblesse för starka färger.
– Men jag kände mig aldrig riktigt hemma. När jag var 23 fick jag en möjlighet att hyra en lägenhet i Farsta och då drog jag som en avlöning, berättar han.
När han åkte förbi Älvkarleby med flyttlasset såg han sin mormor och morfar, som han hade en mycket nära relation med, stå längs med stora vägen – gråtandes och vinkandes.
– De hade cyklat ut dit för att vinka av mig, berättar Peter.
Nu är han tillbaka i Älvkarleby, där både hans föräldrar och morföräldrar hade stuga när han var liten. Här har han hittat ett lugn och en trygghet – även om han fortfarande är en rastlös själ.
Bantat i 25 år
– Nu lever jag öppet som homosexuell och mitt gedigna intresse för design, mode och kläder får jag utlopp för i mitt yrke. Det här med tjejkläderna är enbart jobb för mig och jag klär mig aldrig som kvinna privat, säger Peter.
När Extra kommer på besök luktar det nybakat. Det är Peters pojkvän Rasmus som bjuder bakat en toscakaka. Peter försöker att inte äta för många bitar.
– Jag har bantat i 25 år, brukar jag säga. Går jag upp mer än 2 kilo kommer jag inte i mina scenkläder så egentligen får han bara baka sådant som jag inte tycker om, för jag har så dålig karaktär, säger Peter.
Och det bevisar han ganska snabbt. Under fotograferingen av huset smiter Peter in till köket flera gånger för att ta några extra smakbitar av kakan.
– Jag ser ändå till att det inte går över styr. Värre var det när vi spelade in barnprogrammet, då gick jag upp sju kilo för det fikades dagarna i ända, berättar Peter.
Oväntad rädsla
Sen avslöjar han en ganska oväntad hemlighet. Han är i grunden lite rädd för barn.
– Det handlar ju om mina egna erfarenheter, barn i grupp var inte alltid så snälla mot mig. Och det gör nog att jag nu, i programmet, bemöter barnen på ett ganska vuxet sätt och det uppskattas av många, säger Peter.
