ANNONS
X
EXPRESSEN.SE

De tar reda på vilka livsöden som utspelat sig i hus

Christopher O'Regan är programledare till nya "Det sitter i väggarna". Han ger husägare en överblick kring vilket hus de bosatt sig i.

Christopher O'Regan är programledare till nya "Det sitter i väggarna". Han ger husägare en överblick kring vilket hus de bosatt sig i.

1/4

Foto: Pelle Piano (Per Ellström)

<span>Tillsammans med byggnadsantikvarien Erika Åberg berättar Christopher O'Regan om vilka levnadsöden som utspelats i husen.</span>

Tillsammans med byggnadsantikvarien Erika Åberg berättar Christopher O'Regan om vilka levnadsöden som utspelats i husen.

2/4

I första avsnittet besöker man en tidigare ödegård från mitten av 1800-talet i Runsten på Öland.

I första avsnittet besöker man en tidigare ödegård från mitten av 1800-talet i Runsten på Öland.

3/4

&quot;Det känns omvälvande att få ha sett gamla foton på huset och höra dess historia&quot; säger småbarnsfamiljen i Runsten.

"Det känns omvälvande att få ha sett gamla foton på huset och höra dess historia" säger småbarnsfamiljen i Runsten.

4/4

De tar reda på vilka livsöden som utspelat sig i hus

I programmet "Det sitter i väggarna" ger Christopher O'Regan husägare en historisk överblick kring vilket hus de bosatt sig i.

– Tillsammans med byggnadsantikvarien Erika Åberg berättar jag om vilka levnadsöden som utspelats i husen, säger han.

Berätta om programmet!

– I grunden är det nog ett resultat av folks ökade intresse för historia och den retrokultur som råder med bland annat renoveringar av gamla gårdar och torp. Programmet är som ett äktenskap mellan fysisk kraft i form av renovering och läsning i arkiven. Vi möter folk som bor i gamla hus och som är intresserade av dess historia. Vad ligger under linoleumgolven och gipsväggarna? Vilka har bott där, vilka levnadsöden har utspelats där? Både jag och byggnadsantikvarien Erika Åbergs mål är att kunna berätta om husets historia.

 

LÄS OCKSÅ: Hittade övergivet hus där tiden stått stilla

 

Vilka sorts hus handlar det om?

– Vi har försökt att sprida husen geografiskt och tidsmässigt så att allt inte handlar om 1700-talet, vilket ju är min stora vurm. Det är bland annat en gammal lanthandel från 1800-talet, ett soldattorp från 1600-talet, ett pensionat från sekelskiftet och ett stadshus från 1700-talet. Det är en fin mix som också speglar de människor som bor där, en del har det påkostat och hos någon regnar det in genom taket.

Hur hittar du fakta om husens historia?

– Genom klassisk arkivforskning. Det är från landsarkiv, kyrkböcker, bouppteckningar, ögonvittnesskildringar och rättegångsprotokoll.

Vad var det mest intressanta du hittade?

– Det som jag roas mest av är att "möta" vanliga människor som levde för länge sedan i deras vardagsliv. Folk som man kan identifiera sig med. I ett av husen hade de lyft på golvet och hittat en liten barnkänga. Och vi kunde med ganska stor sannolikhet ringa in vem den här lilla ungen som levde i slutet av 1800-talet var.

 

LÄS OCKSÅ: Se 60-talshuset som är en riktig tidsresa

 

De som väljer att renovera äldre hus, vad har de gemensamt?

– Det har varit så olika skick på husen, men det som förenar de här människorna är att de inte väljer de enklaste lösningarna och standardmodellerna. Det förenas också av att de känner en ödmjukhet för gångna tiders kunnande och skicklighet, en respekt för vad våra förfäder presterade.

Renoverar många sönder äldre hus?

– Faran finns där. Idag kan man ju ganska enkelt riva ut det gamla och komma med enkla lösningar. Ett gott syfte med programmet är att vi förmedlar kunskap om gamla byggnader. Och kunskap är det bästa medlet mot kulturförstörelse och vandalisering överhuvudtaget. Historiska värden är oersättliga så varför inte renovera huset med lite mer lyhördhet för det förgångna.

Vad får man lära sig om byggnadsvård?

– Allt mellan golv och tak. En kakelugn tätas, nya takpapp sätts in, golv oljas, gamla dörrar renoveras och fönster kittas om.

Kan du själv tänka dig att renovera ett gammalt hus?

– Nej, och det av den enkla anledningen att jag har tummen mitt i handen. Jag är så ohändig, jag skulle nog göra mer skada än nytta.

Hur ser det ut hemma hos dig?

– Jag har ju tidigare levt något slags enkelt Amish-liv à la 1700-tal. Men verkligheten kom ikapp mig och nu har jag fru och ett litet barn. Vi har gamla möbler men har modern komfort. En gustaviansk soffa är inte så skön att slänga sig i när man vill se på tv. Jag vill inte heller att min lilla Alice ska få en känsla av att växa upp på ett museum, hon måste ju också få rita med krita på möblerna.

På ditt Instagram kalla du dig retrosexuell, vad är det?

– Det är en ordlek. Kan man vara metrosexuell kan man vara retrosexuell. Det handlar inte om att jag är utvecklingsfientlig och hundra procent nostalgiker. Men jag gillar inte den ensidiga föreställningen att allt har utvecklats till det bättre. På det flesta områden är det förstås så, läkekonsten, jämlikhet och jämställdhet. Det finns fortfarande kvaliteter i det förgångna som förtjänar att uppmärksammas.

 

LÄS OCKSÅ: 9 tips för att alltid ha ett välstädat hem

Relaterat