I Sverige står trettondagen för Jesus uppenbarelse på jorden. Foto: Istock

Trettondedag jul – därför firar vi trettondagen

Trettondagen är slutet på julfirandet.

Men varför firar vi trettondedag jul egentligen? Hur firas det och när?

Här får du veta allt du behöver om trettonhelgen.

När är trettondagen 2022? Trettondedag jul infaller alltid 6 januari!

Namnet trettondagen kommer från att 6 januari infaller den trettonde dagen i juletid. Alltså 13 dagar efter julaftons dag. Juldagen den 25 december räknas alltså som förstedag jul. Trettondagen är en röd dag i Sverige och räknas som helgdag.

När firas trettondagsafton – och är det en röd dag?

Trettondedagsafton infaller den 5 januari, dagen före Trettondedag jul, i det kristna julfirandet. Trettondagsafton är inte en röd dag. I flera sydliga länder är den här dagen även inledningen på karnevalsäsongen.

Trettondagen och tjugondag Knut avslutar julen

I de flesta kristna länder anses trettondagen avsluta julen, dock inte i Norden där julen "dansas ut" på tjugondedag jul eller tjugondag Knut. Den infaller 20 dagar efter julafton, alltså den 13 januari. HÄR kan du läsa mer om tjugondag Knut!

Varför firas trettondagshelgen?

I den ortodoxa kyrkan är trettonhelgen julfirandets höjdpunkt, då firas Jesus dop som skedde flera år efter födelsen, av Johannes Döparen. I Sverige väntar vi till första söndagen efter trettondagen, och låter trettondagen stå för Jesus uppenbarelse på jorden.

Firades som Jesus födelsedag

Från allra första början, under fornkyrkans tid, firades 6 januari, trettondagen, som Jesus födelsedag. Dagen kallas epifania vilket är grekiska och betyder uppenbarelsefest, men på 300-talet flyttade man den till den 24 eller 25 december i stället.

Trettondagen sägs vara dagen då de tre vise männen kom med sina gåvor till Jesus. Foto: Istock

De tre vise männens dag

I många kristna länder tillhör trettondagen de tre vise männen som sades ha kommit till Betlehem 13 dagar efter Jesus födelse med sina gåvor. I många länder firar man denna dag genom att utbyta presenter, och inte under julafton som i Sverige.

Äldre än julfirandet

Faktum är att trettondedag jul är äldre än själva julfirandet. Dess föregångare, epifania, firades i de österländska kyrkorna redan under de första århundradena efter Kristi födelse. Den firas fortfarande, främst inom olika ortodoxa kyrkor.

 Farängladagen i Småland

Under julnatten (natten mellan julafton och juldagen) trodde man förr att de döda återvände från kyrkogården till sina hem, och att nu måste de ge sig tillbaka till gravarna. Därför kallades trettondagen i Småland för farängladagen eller änglafardagen.

Benraskedagen

Längre tillbaka var trettonhelgen tiden då julmaten började tryta. Man skrapade de sista resterna från skinkben och revbensspjäll och därför går trettondagen även under namnet benraskedagen. En del lite rikare familjer skänkte sina matrester till de fattigaste.

Ungdomar på upptåg

Förr i tiden uppmärksammades trettonhelgen mycket mer än i dag, med något som liknar ett förvildat luciatåg. Ungdomar klädde ut sig till både julbockar och stjärngossar, sjöng och gav sig ut på tiggarstråk. De upptågen slutade någon gång vid förra sekelskiftet.

Efter trettondaghelgen drar semmeltiderna i gång på allvar. Foto: Istock

Ryssarnas jul och semmelstart

Känner du några ryssar kan du ha turen att bli bjuden på kalas den 7 januari. Då infaller deras jul, enligt den ortodoxa seden. Annars kan du se fram emot efter trettonhelgen, då brukar försäljningen av semlor komma i gång på riktigt.

LÄS MER: Tjugondag Knut! Har du koll på varför vi firar dagen? 

LÄS MER: Härligt krispiga tulpaner! Knepen som får dem att hålla sig fina längre