Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.
Annons
EXPRESSEN.SE

Publicerad 18 dec 2015 14:55

Därför firar vi trettondagen

<span>I Sverige står trettondagen för Jesus uppenbarelse på jorden.</span>

I Sverige står trettondagen för Jesus uppenbarelse på jorden.

1/3

Foto: Colourbox

<span>I många kristna länder tillhör trettondagen de tre vise männen som sades ha kommit till Betlehem 13 dagar efter Jesus födelse med sina gåvor.</span>

I många kristna länder tillhör trettondagen de tre vise männen som sades ha kommit till Betlehem 13 dagar efter Jesus födelse med sina gåvor.

2/3

Foto: Colourbox

<span>Efter trettonhelgen kan du se fram emot att semlorna börjar säljas.</span>

Efter trettonhelgen kan du se fram emot att semlorna börjar säljas.

3/3

Foto: Michaela Hasanovic

Trettondagen är slutet på julfirandet.

Men varför firar vi trettondedag jul egentligen? Och hur firas det?

Här får du veta allt du behöver om trettonhelgen.

Trettondagen den 6 januari

Namnet trettondagen kommer från att 6 januari infaller den trettonde dagen i juletid. Men då räknar man juldagen (25 december) som förstedag jul. Trettondagen är en röd dag i Sverige och räknas som helgdag, dock inte trettondagsafton.

Trettondagsafton den 5 januari

Trettondedagsafton infaller den 5 januari, dagen före Trettondedag jul, i det kristna julfirandet. I flera sydliga länder är den inledningen på karnevalsäsongen.

Trettondagen och Tjugondag Knut

I de flesta kristna länder anses trettondagen avsluta julen, dock inte i Norden där julen "dansas ut" på tjugondedag jul/Tjugondag Knut. Den infaller 20 dagar efter julafton, den 13 januari.

 

LÄS OCKSÅ: Därför firar vi tjugondag Knut

Varför firas trettondagshelgen?

I den ortodoxa kyrkan är trettonhelgen julfirandets höjdpunkt, då firas Jesus dop som skedde flera år efter födelsen, av Johannes Döparen. I Sverige väntar vi till första söndagen efter trettondagen, och låter trettondagen stå för Jesus uppenbarelse på jorden.

Firades som Jesus födelsedag

Från allra första början, under fornkyrkans tid, firades 6 januari, trettondagen, som Jesus födelsedag. Dagen kallas epifania vilket är grekiska och betyder uppenbarelsefest, men på 300-talet flyttade man den till den 24 eller 25 december i stället.

De tre vise männen

I många kristna länder tillhör trettondagen de tre vise männen som sades ha kommit till Betlehem 13 dagar efter Jesus födelse med sina gåvor. I många länder firar man denna dag genom att utbyta presenter, och inte under julafton som i Sverige.

Äldre än julfirandet

Faktum är att trettondedag jul är äldre än själva julfirandet. Dess föregångare, epifania, firades i de österländska kyrkorna redan under de första århundradena efter Kristi födelse. Den firas fortfarande, främst inom olika ortodoxa kyrkor.

 

LÄS MER: Helgdagar och röda dagar – så får du koll!

Farängladagen i Småland

Under julnatten (natten mellan julafton och juldagen) trodde man förr att de döda återvände från kyrkogården till sina hem, och att nu måste de ge sig tillbaka till gravarna. Därför kallades trettondagen i Småland för farängladagen eller änglafardagen.

Benraskedagen

Längre tillbaka var trettonhelgen tiden då julmaten började tryta. Man skrapade de sista resterna från skinkben och revbensspjäll och därför går trettondagen även under namnet benraskedagen. En del lite rikare familjer skänkte sina matrester till de fattigaste.

Ungdomar på upptåg

Förr i tiden uppmärksammades trettonhelgen mycket mer än i dag, med något som liknar ett förvildat luciatåg. Ungdomar klädde ut sig till både julbockar och stjärngossar, sjöng och gav sig ut på tiggarstråk. De upptågen slutade någon gång vid förra sekelskiftet.

Ryssarnas jul och semmelstart

Känner du några ryssar kan du ha turen att bli bjuden på kalas den 7 januari. Då infaller deras jul, enligt den ortodoxa seden. Annars kan du se fram emot efter trettonhelgen, då brukar försäljningen av semlor komma i gång på riktigt.

 

Källor: Wikipedia.se, Arla.se, Nordiskamuseet.se, Firajul,nu, Juligen.se, Jul-iSverige.se, Aftonbladet.se, GD.se, ”Folktrons år”, ”Årets festseder”, ”Traditioner och liv”.

 

LÄS OCKSÅ: Kristi himmelsfärd – därför firar vi helgen

Relaterat