Allhelgona 2022 – därför firar vi allhelgonahelgen
Alla helgons dag och allhelgonadagen bildar allhelgonahelgen.
Det är en helg då vi tänder ljus och minns nära och kära som lämnat oss.
Här får du veta mer om högtiden.
Vad är allhelgona?
Allhelgonahelgen är en helg att minnas våra döda. Gravarna smyckas med blommor och tända ljus och många kyrkoförsamlingar bjuder in de som mist en nära släkting under året till en minnesgudstjänst. Under gudstjänsten läses ofta namnen upp på alla personer som dött i församlingen sedan förra allhelgonahelgen. Att tända ljus på gravarna under allhelgonahelgen är en sed som växte fram i Sverige mot slutet av 1800-talet.
Alla helgons dag och allhelgonadagen – när är allhelgonahelgen 2022?
Alla helgons dag är en rörlig helgdag. Den firas varje år på den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november. I år är det lördag 5 november. Allhelgonadagen däremot infaller alltid första november, i år är det en tisdag, men den är ingen helgdag i sig.
Inte blanda ihop med halloween
Halloween infaller enligt traditionen alltid den 31 oktober. Men i Sverige finns inget fast datum spikat för halloweenfirandet. Det är okej att fira halloween dagen före Alla helgons dag, dagen före Allhelgonadagen eller dagarna närmast omkring. Men det är viktigt att inte förväxla halloween med Alla helgons dag och den efterföljande Allhelgonadagen när de döda ska hedras och gravar utsmyckas.
LÄS MER: Därför firar vi halloween – och då ska man egentligen fira
Allhelgonadagen – vinterns första dag
Allhelgonadagen nämndes första gången – under Sveriges katolska medeltid – i Vallentunakalendariet 1198. Den räknades då till andra klassens helger och kom i betydelse närmast efter jul, påsk och pingst. Den ansågs också vara vinterns första dag. Den behölls som helgdag till 1772. Skälet till att den försvann var att helgon inte sågs som en del i den protestantiska lutherska trosuppfattningen.
Alla helgons dag blev officiell helgdag 1953 – men är ingen storhelg
Alla helgons dag är hen helgdag, men det är ingen storhelg. På 700-talet började helgon firas inom den kristna kyrkan och även martyrer, människor som dött för sin tro, började uppmärksammas. Det blev många dagar att fira och så småningom – för cirka 1 000 år sedan – beslutade den tyskromerske kejsaren Ludvig den fromme att införa en gemensam dag i almanackan för alla helgon och martyrer utan namn. Så kom Alla helgons dag till. Den har flera gånger genom historien omvärderats beroende på förändrade religiösa uppfattningar. 1953 blev helgdagen officiell i Sverige.
LÄS MER: Fina höstkransar till dörren – så skapar du en som håller länge
LÄS MER: Lyckas med julens ståtligaste blomma – ljuvliga amaryllis
