Under allhelgonahelgen minns vi våra döda på ett särskilt sätt. Gravarna smyckas med blommor och tända ljus.
Under allhelgonahelgen minns vi våra döda på ett särskilt sätt. Gravarna smyckas med blommor och tända ljus. Foto: Istock

Därför firar vi allhelgonahelgen

Alla helgons dag och allhelgonadagen bildar allhelgonahelgen.

Det är en helg då vi tänder ljus och minns våra döda.

Här får du veta mer om denna högtid.

Vad är allhelgona?

Allhelgonahelgen är en helg att minnas våra döda. Gravarna smyckas med blommor och tända ljus och många kyrkoförsamlingar bjuder in dem som mist en nära släkting under året till en minnesgudstjänst. Under gudstjänsten läses ofta namnen upp på alla personer som dött i församlingen sedan förra allhelgonahelgen. Att tända ljus på gravarna under allhelgonahelgen är en sed som växte fram i Sverige mot slutet av 1800-talet.

Alla helgons dag och allhelgonadagen – när är allhelgonahelgen 2020?

Alla helgons dag är en rörlig helgdag. Den firas varje år på den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november. 2020 är det 31 oktober, samma dag som halloween alltså. Allhelgonadagen däremot infaller alltid första november, i år är det en söndag, men den är ingen helgdag i sig.

Skogskyrkogården i Stockholm under allhelgonahelgen. Foto: Istock

Inte blanda ihop med halloween

Halloween infaller enligt traditionen alltid den 31 oktober. Men i Sverige finns inget fast datum spikat för halloweenfirande. Det är okej att fira halloween dagen före Alla helgons dag, dagen före Allhelgonadagen eller dagarna närmast omkring. Men det är viktigt att inte förväxla halloween med Alla helgons dag och den efterföljande Allhelgonadagen när de döda ska hedras och gravar utsmyckas.

LÄS MER: Därför firar vi halloween – och då ska man egentligen fira

Allhelgonadagen – vinterns första dag

Allhelgonadagen nämndes första gången – under Sveriges katolska medeltid – i Vallentunakalendariet 1198. Den räknades då till andra klassens helger och kom i betydelse närmast efter jul, påsk och pingst. Den ansågs också vara vinterns första dag. Den behölls som helgdag till 1772. Skälet till att den försvann var att helgon inte sågs som en del i den protestantiska lutherska trosuppfattningen.

Alla helgons dag blev officiell helgdag 1953 – men är ingen storhelg

Alla helgons dag är hen helgdag, men det är ingen storhelg. På 700-talet började helgon firas inom den kristna kyrkan och även martyrer, människor som dött för sin tro, började uppmärksammas. Det blev många dagar att fira och så småningom – för cirka 1 000 år sedan – beslutade den tyskromerske kejsaren Ludvig den fromme att införa en gemensam dag i almanackan för alla helgon och martyrer utan namn. Så kom Alla helgons dag till. Den har flera gånger genom historien omvärderats beroende på förändrade religiösa uppfattningar. 1953 blev helgdagen officiell i Sverige.

LÄS MER: Så lätt fixar du höstens finaste pumpalykta

LÄS MER: Så får du ljungen att hålla hela vintern

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Inspireras av Leva&Bo - just nu 6 nr för endast 99 kr. Köp nu!