Bo i kollektiv är inte längre som på 70-talet

Förknippar du kollektivboende med toalettkö på morgonen, bråk om städning och arga lappar på kylen?

Tänk om! Den moderna tidens variant ger minskat hushållsarbete och fin grannsämja – men en helt egen lägenhet.

– Det är både praktiskt och socialt, säger Indra Windh, 40, som bor i ett kollektivhus på Värmdö.

Nya ministern Maria Arnholm delar en villa med sju andra vuxna. När det kollektivet startades på sjuttiotalet var det en populär boendeform.

I dag är det mest unga och studenter som väljer att dela lägenhet eller hus med några kompisar.

Delar på sysslor

Men det finns en variant som lockar både barnfamiljer och äldre. Kollektivhuset - där man har sin egen lägenhet, men äter middag ihop och delar på många sysslor.

– Man får en vardaglig gemenskap med sina grannar, minskar tiden man lägger på hushållsarbete och lever mer hållbart för miljön då man delar på vissa saker och ytor, säger Dick Urban Vestbro, ordförande för intresseorganisationen Kollektivhus nu.

"Alltid någon att fika med"

I kollektivhuset Ängsviksgården på Värmdö bor ett tjugotal vuxna och ett tiotal barn i 13 lägenheter. Här äter man middag tillsammans varje vardag klockan 17.45.

– Barnen har alltid någon att leka med och det går smidigt att få hjälp med hämtning eller barnvakt ett par timmar. När jag var föräldraledig nyligen så fanns det alltid någon hemma att fika med, säger Indra Windh, som har bott här i 1,5 år.

– Det bästa är den sociala gemenskapen, det blir lätt att umgås över generationsgränserna. Och så är det skönt att få sätta sig vid dukat bord, få trevligt middagssällskap och sedan bara kunna lämna disken.
Ola Starck, 39, bott här i 4 år:
- Tack vare matlaget lär man känna sina grannar, vilket gör att vi gör saker ihop. Vi hjälps åt med saker, fikar och passar varandras barn. Grannarna blir ett kitt som håller ihop vardagslivet.
Jonathan Lindegren, 30, har bott här i 3 månader:
- Jag hade ingen erfarenhet av kollektiv när jag flyttade hit, men nu tycker jag att det är jättebra! Det här boendet ligger på en lagom nivå där man får väldigt goda grannar, men samtidigt har kvar integriteten. Och något av det bästa är att min dotter får en så fantastisk uppväxt här tillsammans med alla andra barn.
Joanna Wendborg, 31, bott här i 3 månader:
- Jag gillar att alla hjälps åt här på Ängsvik. Om man behöver låna en balklänning för en fest samma kväll eller en tomtedräkt dagen innan lucia så kan man bara skicka ut ett mejl till alla – och oftast hittar man snabbt det man letar efter.

Så fungerar kollektivhus

Ett kollektivhus är ett vanligt bostadshus med bostadsrättslägenheter.

Dessutom finns gemensamma lokaler där de boende kan laga mat och äta tillsammans, odla sin hobby och umgås. På Ängsviksgården har man exempelvis en stor trädgård, bastu, tvättstuga, lekpark, mysrum, snickarbod, keramikverkstad, boulebana och kryddträdgård.

Den mest växande formen av kollektivhus är den för de över 40 år utan hemmaboende barn. Framför allt är det medelålders och äldre kvinnor som visar ett stort intresse för boendeformen.

I kollektivhus har man matlag och äter middag tillsammans. På Ängsviksgården är man ansvarig för att planera menyn och handla ingredienser ungefär en vecka per termin. Dessutom lagar man maten tillsammans med en annan person ungefär två gånger i månaden.

De boende delar vanligtvis på sysslor som städning och underhåll av gemensamma ytor.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Inspireras av Leva&Bo - just nu 6 nr för endast 99 kr. Köp nu!