Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Zaida Catalán borde räknas som veteran

Zaida Catalán var en svensk jurist och tidigare miljöpartistisk politiker som blev mördad under ett FN-uppdrag i Kongo-Kinshasa 2017. Foto: OKÄND
Kung Carl XVI Gustaf, överbefälhavaren Micael Bydén och prins Carl Philip deltog vid firandet av Veterandagen 2017. Foto: ANDERS WIKLUND/TT / TT NYHETSBYRÅN

Alla svenskar som riskerar livet för att göra världen säkrare och bättre borde omfattas av veteranernas skyddsnät - inte bara militärerna.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Veterandagen 29 maj firas med vajande flaggor, medaljer och högtidstal. Statsråd sätter det gula bandet på kavajslaget. Men resten av året visar regeringen ett avmätt intresse för alla dem som har riskerat sina liv för att göra världen lite bättre för oss andra. Särskilt ointresserad verkar man vara av alla hjältar som inte har burit kamouflagemönstrat.

Det handlar om sjuksköterskor och läkare som reser till några av världens farligaste länder för att stoppa ebolaepidemier. Räddningspersonal som med kort varsel skickas till katastrofområden för att undsätta civilbefolkningen. Och biståndsarbetare som reser till konfliktområden för att hjälpa till att bygga upp det som striderna har raserat. 

Det handlar om Zaida Catalán

Det handlar kort sagt om personer som Zaida Catalán. Hon var juristen som ville ge brottsoffer rättvisa, också i länder där straffriheten och korruptionen är utbredd. Catalán och två av hennes kolleger mördades under ett FN-uppdrag i Kongo-Kinshasa 2017, där hon undersökte och kartlade brott mot mänskliga rättigheter.

Civila som arbetar i några av världens farligaste områden räknas dock inte som veteraner - inte ens om de är utsända på svenska statens uppdrag. Det är mer än bara en semantisk fråga; det innebär att de och deras familjer inte har rätt till samma stöd som militär personal - trots att deras uppdrag ofta är farligare.

Till skillnad från soldaterna bor den civila personalen sällan på ständigt bevakade militärbaser, utan i vanliga lägenheter. De är inte beväpnade, och färdas i vanliga jeepar utan splitterskydd och skottsäkra rutor. Och de jobbar i högre utsträckning ensamma. Det borde inte förvåna någon att också civila kan drabbas av posttraumatiskt stressyndrom efter en utlandsinsats.

Ge dem det erkännande och stöd de förtjänar

Enligt den svenska veteranpolitiken har anhöriga rätt att få information både före och under insatsen, och möjlighet att kommunicera med sin närstående som befinner sig utomlands. Veteranerna själva får debriefingsamtal direkt vid hemkomst, som också följs upp efter en tid. Den som behöver stöd har rätt till rehabilitering – resten av livet. 

I april 2014 lämnade Veteranutredningen sitt slutbetänkande till försvarsdepartementet. Den föreslog att även civilanställda skulle omfattas av veteranpolitiken. Men när den rödgröna regeringen tillträdde valde försvarsminister Peter Hultqvist (S) att begrava utredningen i en skrivbordslåda. Det betyder att civilanställda som skickas ut på påfrestande och farliga uppdrag fortfarande inte får det stöd som de och deras anhöriga borde ha rätt till.

Varför vill inte Socialdemokraterna och Miljöpartiet att de ska få ta del av samma skyddsnät?

Sverige har en lång tradition av att arbeta för fred och frihet i omvärlden. Det är hög tid att alla de män och kvinnor som åsidosatt sin egen bekvämlighet för att hjälpa andra får både det erkännande och stöd som de så väl förtjänar.