Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Yrkesutbildningar utan praktik är helt urspårat

Euromaint sköter tågunderhåll och tar i normala fall praktikanter från yrkeshögskolan. Men med corona blev det stopp i Malmö.Foto: ANDERS YLANDER / ANDERS YLANDER GT/EXPRESSEN
Anna Ekström var i final i På Spåret 2015/16. Nu är hon helt av banan när hon ökar platserna på yrkesutbildningar som redan tidigare haft svårt att finna praktikplatser.Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT / TT NYHETSBYRÅN
Med i kampen om Sveriges fulaste logga? Myndigheten för yrkeshögskolan.Foto: hemsidan för Myndigheten för yrkeshögskolan

Yrkesvux och yrkeshögskola är bra - om eleverna får sin praktik. Men när arbetsplatser saknas, då är det galet att beordra utbyggnad.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Ungdomsgymnasier har i flera år larmat om att de har svårt att hitta praktikplatser åt elever som läser yrkesprogram. Enligt kursplanen ska eleverna ha apl, arbetsplatsförlagt lärande, minst 15 veckor under de tre utbildningsåren.

På sina håll har det brustit rejält. Eleverna har fått för lite apl, eller rena hittepåuppgifter inom de egna skolorna. som att bygga lekstugor.

Problemen finns också på yrkesvux, där apl ska vara minst 15 procent av utbildningstiden. Flera som ordnat yrkesförarutbildningar har fått betala tillbaka sina bidrag för att det blivit för lite praktik.

Bristen existerar även på högre nivå, fast man där talar om lia, lärande i arbetet, som ska vara en fjärdedel av utbildningen. I november i fjol beskrev Thomas Persson, generaldirektör för Myndigheten för yrkeshögskolan, situationen i en debattartikel i GP: 

Som en konsekvens av yrkeshögskolans utbyggnad ser vi i dag att allt fler studerande har svårt att hitta en arbetsgivare där de kan göra sin LIA. Här behöver både offentliga och privata arbetsgivare ta ett större ansvar för sin egen kompetensförsörjning och tillhandahålla fler LIA-platser.”

Om det var besvärligt att hitta praktikplatser i november i fjol är ännu svårare nu.

Om det var besvärligt att hitta praktikplatser i november är det inget emot vad det är nu. Corona har fört med sig permitteringar och stängda arbetsplatser, hemmajobb för tjänstemän och stopp för utomstående (av smittskyddsskäl) där verksamheten ändå är i gång.

Till exempel missade studenterna på den 1,5 år långa, och mycket populära, tågteknikerutbildningen i Skåne sina 10 lia-veckor i våras när underhållsdepåerna stängde för besök. Att titta på företagspresentationer via datorn är inte samma sak.

Vad gör då Jök-gänget i detta läge? Anslår miljarder för att öka platserna på yrkesvux och yrkeshögskolan. I våras handlade om 1 500 fler på yrkesvux och 5 000 på yrkeshögskolan, redan i år.

I veckans budget ökades ambitionen ytterligare. 15 500 nya statligt finansierade platser på yrkesvux, 1 100 till på yrkeshögskolan nästa år.

Yrkeshögskolan har hittills varit en väg till rejäl lönehöjning

Yrkeshögskolan har hittills visat strålande resultat, delvis för att flertalet studenter är väl etablerade på arbetsmarknaden när de börjar läsa. De som byter yrkesbana höjer sin årslön med 100 000 kronor, i median. De som går tillbaka till sin gamla arbetsgivare får 50 000 kronor mer.

Framgången beror till inte ringa del på praktiken, som nu blir så mycket knöligare att få till. Men regeringen kör på ändå, och kravet på bidragsåterbetalning när praktiken uteblir upphävdes i somras.

Men varför ta studielån för att läsa till byggingenjör om VVS-praktiken ersätts av att kolla installationsfilmer på youtube? 

Jök-partiernas satsning på kvantitet i stället för kvalitet riskerar att underminera några av de viktigaste utbildningsformerna Sverige har.