Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Yrkeseleverna behöver mer praktik, inte mer engelska

SUPERVIKTIGT? Statsminister Stefan Löfven var med gymnasieminister Anna Ekström i Midsommarkransen för att presentera det nya yrkesprogrammet. Där betonades högskolebehörighet. En yrkeslärare invände: Problemet är att eleverna har svårt att läsa. Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN

Lärarbristen är stor. Ändå föreslår regeringen att fler elever på gymnasiets yrkesprogram ska läsa mer svenska och engelska - för vilka lärare då?

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Socialdemokraterna vred upp oppositionsvolymen på max när utbildningsminister Jan Björklund (L) genomdrev att yrkesprogrammen på gymnasiet skulle få fler yrkestimmar och färre lektioner i de ämnen som ger allmän högskolebehörighet.

Dörrarna stängs, Björklund skapar en återvändsgränd! Näringslivet behöver högre kompetens, inte lägre - kritiken var inte nådig. Möjligen tog de gymnasieväljande tonåringarna och deras föräldrar intryck. Särskilt som retoriken gick i högljudd repris i valrörelsen 2014.

I det larmet har det varit lätt att missa att alla yrkeselever ska ha möjlighet att läsa extra och skaffa behörighet. Tyvärr har det inte fungerat i praktiken över allt, men på de flesta skolor.

Undersköterskorna skaffar behörighet

Mer än en tredjedel av yrkeseleverna tar de extra pluggtimmarna och lyckas få högskolekvalificerande betyg, framför allt på vård- och omsorgsprogrammet. Där skaffar 60 procent behörighet. På fordon är det knappt en av tio.

Sedan yrkesprogrammen gjordes om 2011 har andelen som läser där fortsatt minska. Vad var det vi sa, säger Socialdemokraterna. Och - som sagt - deras skrämselpropaganda kan ha haft effekt. Men trenden att ungdomarna väljer bort yrkesutbildningar finns i hela västvärlden, också i Tyskland - vars praktiska skolor och lärlingstradition svenska arbetsgivare avundas. 

Företagen snålar med praktikplatser

Men svenska arbetsgivare gör överlag alldeles för lite för att yrkesutbildningarna ska bli riktigt bra. Skolinspektionen konstaterade för några år sedan att APL, det arbetplatsförlagda lärandet under minst 15 veckor, inte håller tillräcklig kvalitet. Företagen ställer inte upp med så många platser och handledare som behövs.

Den bristen avhjälps inte av att regeringen nu lägger förslag om att yrkesprogrammen åter ska ge högskolebehörighet i sitt basskick, fast merarbetet ska kunna väljas bort. Det betyder att yrkeseleverna i normalfallet ska ha uppåt 2 700 undervisningstimmar. Medan eleverna på teoriprogrammen har drygt 2 100 för att nå gymnasieexamen.

Yrkesrektor i Tumba kritisk

"Jag har varit rektor för yrkeselever i snart 18 år. Jag skulle ha märkt om de var mer benägna att plugga eller befinna sig i skolan än sina kamrater på högskoleförberedande program", kommenterade Alf Solander, rektor för Tumba gymnasium på SvD:s debattsida.

Det rådande grundläget för yrkesutbildningarna är det rimliga, att man väljer till högskolebehörighet. Att göra tvärtom vore dock inte en stor sak - om det hade funnits ett överskott på lärare i svenska och engelska. Men bristen är skriande.

Obehöriga till gymnasiet slår rekord

Och det stora problemet med gymnasiet är ett helt annat. I höstas började 33 000 elever på yrkesprogrammen, lika många som för tre år sedan. Det började 36 000 elever på olika introduktioner, för att de inte var behöriga för ett nationellt program. Det är ett sorgligt rekord, De eleverna bör ägnas den stora tankemödan.

 

Läs även: 

GUNNAR WETTERBERG: Politiker, sluta tjafsa om yrkesgymnasiet

MALIN SIWE: Sluta uppmuntra elevernas lättja