Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Ylva Nilsson

Sveriges EU-avgift lär bli högre efter krisen

Stefan Löfven kan glömma sin dröm om en snålbudget.
Foto: PETER WALLBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN

Det kan bli dyrt för Sverige att vara med och rädda europeisk ekonomi efter coronakrisen. Men det kan bli ännu dyrare att låta bli.

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Vi är på väg in i nästa fas av coronakrisen. EU-länderna har börjat tala om att släppa ut medborgare ur husarresten. Då sägs vänta fortsatta prövningar, den värsta av alla ekonomiska kriser, den värsta sedan 1930-talets depression. 

”EU-budgeten ska bli moderskeppet för vår återhämtning,” föreslog Ursula von der Leyen i Europaparlamentet på torsdagen.

EU-kommissionens ordförande talar då om samma EU-budget som finansminister Magdalena Andersson och statsminister Stefan Löfven lovat inte ska kosta Sverige en extra, onödig krona.

Men om EU:s sjuårsbudget ska finansiera 27 EU-länders ekonomiska återhämtning måste den bli rejält mycket större. Dubbelt så stor eller mer. 

Bryssel skulle sedan omfördela pengarna mellan rika och fattiga länder och bedöma om projekten som länderna vill satsa på, är lämpliga. 

Se där ett förslag som lär få svenska riksdagen att storkna.

EU-budgeten efter corona

På torsdag hålls ett nytt EU-toppmöte om återhämtningen och nu rör det alla, inte bara euroländerna. För första gången sedan coronakrisen utbröt kommer Stefan Löfven avkrävas ett svar: Var står Sverige?

På bordet kommer ligga ännu ett förslag. Frankrikes finansminister Bruno Le Maire berättar om detta på en knastrande telefonlinje från Paris för mig och fyra kolleger från de EU-länder som i Bryssel kallas Snålbrigaden:

”Jag ska hålla det enkelt. Vi kommer behöva mycket pengar. Massor. Att öka EU-budgeten blir en dyr lösning för alla länders nationella budgetar.”

EU-regeringarna behöver förstås just nu allt de har i ladorna. De öser oerhörda belopp ur sina statskassor för att rädda företag och jobben.

Le Maires förslag är att EU går i borgen för en fond som lånar ut till framtidsinriktade investeringar. Han betonar att Frankrike ansträngt sig att skruva ihop idén så Nordeuropa ska kunna leva med den. Så; inga pengar lämnar svenska statskassan. Fonden blir inte permanent. Pengarna kan inte gå till att betala av något lands gamla synder utan bara till näringslivsprojekt som bygger upp ett land. 

Under skymtar president Macrons hopp: Att Europa ska bygga klimatvänliga, digitala storbolag som kan konkurrera med Kina och USA.

Den svenska riksdagens EU-dröm ser lite annorlunda ut. Där bygger Sverige svenska företag, de andra sköter sig själva utan att det kostar oss pengar eller politisk anpassning och så möts alla på marknadsplatsen. 

Varför, frågar min danska kollega, skulle våra länder som genomlidit tuffa ekonomiska reformer, alls vilja ställa upp för EU-länder som inte gjort det?

Löfven kan glömma sin dröm

Ministern vet bättre än att nämna solidaritet eller gemenskap när han talar med nordeuropéer:

”För att det ligger i ert intresse.”

Han förklarar så här: Om Sydeuropa – på grund av tomma statskassor – dras omkull, kommer hela Europa sugas ned i en djup och lång depression för så tätt hänger våra ekonomier samman.

Sverige gick som bekant starkt in i finanskrisen men fick ändå tre år av minustillväxt därför att våra kunder i Europa dragits ned i depression. De andra länderna upplevde något liknande. 

Därför är den svenska EU-drömmen inte ett av alternativen som Löfven erbjuds på torsdag.