Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Ylva Nilsson

Vägrar vi prata skatter i EU gör andra det åt oss

Finansminister Magdalena Andersson (S) vill inte diskutera EU-skatter. Men den svenska linjen får inte gehör i Bryssel.Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN
Kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, lär snart tröttna på obstruerande svenskar.Foto: FRANCISCO SECO / AP TT NYHETSBYRÅN

Nu leder EU fram ännu en svensk helig ko för slakt – idén att skatt skulle vara enbart en nationell fråga.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

”Att vårt skattesystem skulle styras från Bryssel tycker jag är en dålig idé. Att ta ut skatt är en nationell fråga som man bör fatta beslut om nationellt i så stor utsträckning som möjligt,” säger finansminister Magdalena Andersson.

Nja. Sedan vi likställt de flesta andra villkor på EU-marknaden blir skatter helt logiskt nästa skärningspunkt att diskutera. Och det syns i EU-debatten.

Skatter drogs direkt in i i EU:s budgetgräl under våren. Holländska ministrar skyllde Italien och Spanien för omoraliskt dålig skötsel av sina ekonomier. Nederländerna fick svaret att de ju gör sig rika på att locka till sig företag genom att dumpa bolagsskatten (i praktiken 5 procent). Holländarna tjänar miljarder euro som annars hade hamnat i Italien och Spanien. 

Och hur många miljarder har svenska statskassan gått miste om sedan Ikea flyttade sin skattehemvist till Nederländerna?

Den svenska regeringen vill inte diskutera detta. Faktum är att om skatter berörs det minsta, sätter Sverige sig på bakhasorna så hårt, att man till och med stoppar nya redovisningsregler. 

Ett EU-förslag om att stora koncerner i Europa ska deklarera intäkter, utgifter och investeringar samlat så att både dubbelbeskattning eller skatteflykt blir synliga, får nej från Sverige fast svenskt näringsliv önskar det.

Argumentet? Skatt är en nationell fråga.

Ett EU-förslag mot skatteflykt, att tvinga stora bolag redovisa öppet vad de tjänar och var de betalar skatt, stoppades i vintras av bland annat Sverige. Skatt, sa regeringen, är en nationell fråga.

Knappast. Världens fem största IT-bolag (Facebook, Amazon, Apple, Microsoft och Google) är tillsammans värda mer än 5 tusen miljarder dollar men betalar väldigt lite skatt. Det är fullt lagligt om man som dessa bolag tjänar sina pengar i cyberrymden. Skatt följer en handfast princip, den ska tas ut där försäljningen rent fysiskt sker.

EU har diskuterat att ändra saken på egen hand, att införa en IT-skatt. För skatt krävs dock enhällighet i EU, det har ju länge ansetts vara en nationell fråga.

Och Sverige vägrar IT-skatt. 

Finansminister Anderssons argument (ett av hennes argument) är att vi borde vänta på att OECD blir klara med sina diskussioner om en global IT-skatt. USA är tyvärr inte samarbetsvilligt. I veckan klev Trumpadministrationen av samtalen med ett hot: Det land som vågar införa en IT-skatt kommer straffas av oss.

Hotet dödar inte EU-diskussionen, tvärtom. Särskilt inte i coronatider när alla länder tömt sina statskassor för att rädda näringslivet och jobben: 

Hur länge ska bolag större än stora länder, slippa betala sin del av att hålla våra samhällen gående?

Det ligger förstås i statsminister Löfven och finansminister Anderssons egna intressen att kämpa för privilegiet att ensamma få råda över svenska skattekistan. 

Men det riksdagen drömskt kallar ”Sveriges skattemässiga suveränitet” täcker snart bara fastigheter. Bolagsskatt, förmögenhetsskatt, flygskatt, CO2-skatt… det mesta annat begränsas av vad grannarna väljer att göra.

Istället för att straffa ut oss ur diskussionerna med nej-till-allt, borde Sverige aktivt vara med och utforma moderna skatteregler för en ny värld.