Ylva Nilsson
EU står handfallet när president Donald Trump lämnat kurderna att ensamma möta Turkiets anfall. Det finns ingen europeisk militär makt som kan stiga in i stället – trots att Europa fruktar frisläppta IS-fångar och flyktingström i svallvågorna.
Bara Frankrike har visat aptit för att bygga ett europeiskt försvar. Andra EU-länder – i högsta grad Sverige – drar fötterna efter sig.
Inte för att försvarsviljan saknas, den är tvärtom frustande stark i EU just i höst. Fast den handlar om kommers och bygger på att EU har världens största och rikaste marknad. En närliggande tanke blir: Borde inte vi själva gynnas mest av det?
EU blir mer protektionistiskt
De blivande EU-kommissionärerna la fram sina försvarsplaner under utfrågningarna i Europaparlamentet och möttes av det varma stöd de räknat med.
”Jag vill ha rättvisa villkor i offentlig upphandling”, sa Phil Hogan, irländaren som får ansvar för EU:s handel. Han vill bland annat stoppa utländska bolag från att ro hem kontrakt med myndigheter i EU-länderna (en jättemarknad, värd svindlande två triljoner euro om året) om inte europeiska företag får detsamma i andra länder. I dag är varken USA:s eller Kinas offentliga kontrakt öppna för européer.
Vice presidenten Frans Timmermans, med klimat som ansvar, lovade införa en importavgift för utländska klimatskurkar.
”Vi bör vara redo att pröva till exempel CO2-avgift för att skapa lika villkor för europeiska företag om andra länder inte vill gå lika långt som oss eller vägrar att gå i rätt riktning,” sa Timmermans.
Varför ska (amerikanska) Google och Facebook betala så lite skatt när vanliga (europeiska) bolag betalar mycket mer? Digitala kommissionären Margrethe Vestager sa att EU kommer börja beskatta IT-jättarna själv om det inte snart blir ett globalt avtal om IT-skatt.
Renodlade industrisatsningar (samla flera länders företag i gemensamma projekt och gödsla med finansiering) och en europeisk industripolitik är på gång. Europa sägs behöva egna jättebolag - champions – så EU-regler om att bolag inte får växa sig dominanta lär behöva ändras.
Alltsammans är förstås raka motsatsen till den politik som frihandelsvänliga Sverige har stått för. Så sent som i somras sa utrikeshandelsminister Ann Linde: ”Det handlar… om att hålla fast vid den öppna marknadens väg för EU och inte ge vika för protektionism.”
Frihandel på undantag
Men svenskarna blir allt ensammare om sin linje och kanske måste öva in det nya mantrat: ”Vi får inte vara naiva.” En inbiten frihandelsförsvarare som Cecilia Malmström, EU:s handelskommissionär, är redan ombord:
”EU måste göra mer för att försvara sitt näringsliv mot ett aggressivt Kina och protektionistiskt USA”, säger hon till brittiska Financial Times.
Hur tufft blir det nya EU mot omvärlden? Ja, Brasilien lär få hett om öronen över skogsavverkningar om man vill ha ett handelsavtal. Men vågar EU ta en fajt med president Donald Trump, lägga klimatavgifter på amerikansk import för att han dragit sig ur FN:s klimatavtal?
Det blir en test på styrkan i den europeiska försvarsviljan.
