Ylva Nilsson

Så hjälpte Anders Ygeman fuskarna i Östeuropa

Dåvarande inrikesminister Anders Ygeman såg till att vattna ur EU:S åklagarmyndighet – innan han sa nej. Nu ska Sverige gå med i alla fall.
Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT / TT NYHETSBYRÅN

Tack vare Sveriges agerande kan halvkorrupta länder i Östeuropa fortsätta blunda för kompisars bedrägerier.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

I december diskuterade svenska riksdagspolitiker i EU-nämnden om det inte ökar möjligheterna att begå brott när EU nu satt upp en stor återhämtningsfond, värd 800 miljarder kronor eller så. ”Har myndigheterna resurser nog?,” undrade politikerna och kom strax att tänka på den europeiska åklagarmyndigheten (EPPO).

Sverige har en färgstark historia med EPPO. Det var 2013 som EU-kommissionen föreslog en gemensam åklagarmyndighet. Problemet var att bedrägerier mot EU-kassan som avslöjats kunde vara omöjliga att driva till åtal. Brottslingar och pengar rörde sig fritt över gränserna, men utredare och åklagare hindrades av spretande olika nationella lagar.

Sverige var emot. 

Riksdagen invände skriftligen att EU-kommissionen gått för långt genom att kräva en EU-lösning på ett problem (bedrägerier) som ”huvudsakligen endast gäller vissa medlemsstater.”

Tanken slog tydligen aldrig politikerna att också svenskar förlorar om någon i ett annat land lurar till sig pengar ur den gemensamma EU-kassan.

Nå, dåvarande inrikesminister Anders Ygeman valde en listig förhandlingsmetod. Han sa inte till sina europeiska kolleger att Sverige tänkte neka att vara med. 

”Av taktiska skäl kommer vi inte att säga att vi ska rösta nej eftersom det då finns en risk att myndigheten utvecklas utan oss,” förklarade han i EU-nämnden.

Det var smart. Ygeman och Ann Linde kunde så småningom berätta att de fått igenom alla möjliga begränsningar för den europeiska åklagaren. Regeringen rapporterade som seger att nationella myndigheter fått ett ökat inflytande över vilka mål som EPPO ska handlägga, fått lättare rapporteringskrav och att beslagtagna tillgångar går till medlemsstaterna.

Det föll kanske aldrig svenska politiker in att det här ju blev stora segrar för halvkorrupta länder i EU i Östeuropa till exempel, som kan fortsätta blunda för kompisars bedrägerier.

På grund av svenskarna är det ett mer tandlöst och nedbantat EPPO än det kunde varit

Sverige försökte men lyckades inte förbjuda EPPO att utreda momsbedrägerier (vilka tros kosta EU-länderna 1 000 miljarder kronor per år). Men man fick igenom att bara bedrägerier värda över 100 miljoner kronor får utredas.

Sedan meddelade Sverige att man inte tänkte vara med. Eftersom reformen kräver enhällighet, betydde det svenska nejet att det inte skulle bli något av planerna.

Arga och trötta tog en grupp länder upp den sönderkompromissade överenskommelsen och ingick ett separat avtal om att starta EPPO för de villiga. Första arbetsdagen på den nya myndigheten i Luxemburg inföll den 1 juni i år. Sex veckor senare hade man tagit emot över 1 000 anmälningar. I november föll första domen framlotsad av myndigheten mot en korrupt slovakisk politiker.

Och i december konstaterade svenska politiker att EPPO kunde ju vara ett bra instrument om någon skulle försöka lura till sig pengar ur EU:s stora återhämtningsfond.

Justitieminister Morgan Johansson meddelade att han har en plan – en proposition till hösten och så kan Sverige komma med i EPPO under år 2023. Inga invändningar hördes.

På grund av svenskarna är det visserligen ett mer tandlöst och nedbantat EPPO än det kunde varit men tja, hurra trots allt?


Ylva Nilsson är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Läs fler av hennes texter här.