Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Ylva Nilsson

Putin är på väg in i värmen – tänker Löfven agera?

Rysslands Vladimir Putin välkomnas till Frankrike i mitten av augusti.Foto: ALEXEI DRUZHININ / AP TT NYHETSBYRÅN

Se upp i svenska riksdagen, nu laddar franske presidenten Macron om – och den här gången är hans mål att göra Ryssland till vän i stället för fiende.

Det vore dumt att inte ta honom på allvar.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

I juli röstades Ryssland tillbaka in i Europarådet, till stor upprördhet bland svenska politiker. Ryssland har inte haft rösträtt där sedan man gick in i Krim 2014. Och så borde det förbli, är en utbredd svensk uppfattning, för sedan dess har Ryssland gjort värre saker i Ukraina.

Bakom Rysslands återkomst i värmen låg en kampanj som drevs av Frankrike och Tyskland. Den var bara början. Några dagar före G7-mötet tog Frankrikes president Emmanuel Macron emot sin ryska motpart Vladimir Putin på sitt sommarresidens och lovade att lobba för att Ryssland ska bjudas in till nästa års G7-möte. Sedan ringde han USA:s president Donald Trump (G7-värd 2020) som gillade idén väldigt mycket.

Macron flirtar med Putin

Macron ställer inte upp för Putin utan att få något i gengäld. I utbyte för G7-öppningen fick han Putin att gå med på ett internationellt fyrpartsmöte i höst om Ukraina. Och om Ryssland vill bli mer än gäst i G7 (att gruppen ska återgå till att kallas G8) måste först ”stora framsteg” göras från rysk sida i Ukrainakriget.

Frankrikes president Emmanuel Macron tar emot sin ryska motpart Vladimir Putin på sitt sommarresidens. Foto: ALEXEI DRUZHININ / AP TT NYHETSBYRÅN

Men belöningen om Putin backar i Ukraina kan bli storslagen: President Macron vill att EU bygger en helt ny säkerhetsarkitektur för Europa där Ryssland är partner, inte fiende.

Feberdrömmar hos en fransman som tar sig för Napoleon? Här är tre skäl att ta honom på största allvar:

Först, president Macron bygger sina initiativ på en långsiktig geopolitisk analys. Ryssland är militärt aggressivt, säger han (EU bör rusta för att avskräcka) men har inte styrkan att hålla militärt i längden. Då frestas Ryssland att gå i allians med Kina.

USA, säger Macron vidare, är inte längre pålitligt, driver ”America First” och kan ge sig in i ett kallt krig med Ryssland, som kommer utspelas på europeisk mark med alla spänningar och konflikter det medför. 

Den verkligt stora faran är maktkampen som utspelar sig mellan Kina och USA, risken att bli klämd emellan om EU inte rustat sig militärt och kommersiellt för att stå emot. Där blir Ryssland en onödig fiende att ha.

Andra skälet: Emmanuel Macron svepte in 2017 full av idéer och initiativ för EU såväl som för Frankrike. Han möttes av motstånd och kallades drömmare. Men två år senare har EU föreslagit eller beslutat om de flesta av hans initiativ: En försvarsunion, euroreformer, skydd för europeiskt näringsliv, skydd mot låglönekonkurrens från öst…Urvattnat? Ofta. Men han är envis och taktisk nog att få saker att gå i hans riktning.

Tredje skälet: Många fler än Macron i Europa önskar bättre relationer med Ryssland. Italien, Grekland, Ungern och Bulgarien är ständigt Rysslands försvarare i EU. Tyskland är sedan länge en stark röst för den linjen:

”Väst finner inga svar på akuta internationella frågor utan Moskva,” anser Tysklands utrikesminister Heiko Maas.

Se också hur länderna röstade i Europarådet. Sverige var rätt ensamt att rösta emot, med bara Polen, Baltikum och Ukraina på sin sida. Sverige utmärker sig även i Norden med den starkast Rysslandskritiska rösten.

Så om statsminister Stefan Löfven inte vill se EU:s relationer till Ryssland flippfloppa är det dags att börja bearbeta EU-grannarna.

Därför har Sverige onödigt lågt inflytande i EU. Ledarsidans kolumnist Ylva Nilsson förklarar.