Ylva Nilsson
Tydligen väntar det oss en skattehöjardebatt inför valet nästa år. Finansministern är fast besluten att beskatta miljonärer, s-distrikten har höjd fastighetsskatt i sikte och någonstans ska vi ju ta pengarna för att rädda äldrevården, sjukvården och allt polisarbete.
Vad sägs om att ta EU-vägen till ökade skatteinkomster? Övriga Europas politiker är nämligen inne på precis samma spår som oss, alltså att stärka offentliga sektorn, vilket kräver mer statliga pengar.
Nu ska alltså inte EU ta ut skatter av oss. Tvärtom, varje land beskattar själv. Men EU-kommissionen har länge velat få stopp på ländernas skadliga tävlande om lägst bolagsskatt. Alla deras förslag har emellertid länge skjutits ner – framför allt av Sverige.
Motståndet har inte avskräckt kommissionen som i veckan till slut satte ett första mål. Från 2023 måste de största multinationella bolagen offentligt redovisa land-för-land var de tjänar sina pengar och var de betalar skatt.
Det låter inte så radikalt kanske men 500-700 miljarder kronor i uteblivna skatteintäkter beräknas nu hamna rätt i stället för att valsa runt bland dotterbolag till de hamnar på nollbeskattnings-territorium.
Magdalena Andersson kan snart räkna hem lite extra miljarder. Ändå har svenska regeringen, stödd av sin riksdag, stenhårt bekämpat det förslaget i fem år.
Regeringens argument i EU-diskussionerna är alltid att skattefrågor ska beslutas i Sverige. Även om det betyder att skattepengarna hamnar någon annanstans.
Som finansminister Magdalena Andersson uppriktigt sa i riksdagen om skatt på Google och Facebook:
”… det kan innebära att Sverige i denna fråga skulle föredra en lösning där mer av beskattningen sker i USA.”
För vi är ett globalt och öppet land, ju?
Rörlighet, är det stora spöket när man vill ha in mer pengar i skatt. Miljonärer kan flytta, sparare sluta spara och sura fastighetsägare byta politiskt parti.
För att våra företag inte ska flytta har Sverige sänkt bolagsskatten steg för steg från 40 procent 1991 till 20,6 procent i dag.
Men om EU-länderna kunde enas om att beskatta bolagen på samma sätt, rentav med samma skattesats – då ställs bolagen inför valet att lämna världens största konsumentmarknad eller att stanna och betala.
En bolagsskatt på 25 procent överlag i EU, sägs ge Sverige extra 53 miljarder kronor om året. Sverige är benhårt emot detta och alla förslag i samma riktning. Fast i EU börjar Magdalena Andersson bli alltmer ensam.
Inte ens USA har hon med sig. President Joe Biden har föreslagit samma sak fast globalt. Och skatten ska tas ut där bolagen har sin försäljning, inte sin hemmabas. Att skatteflytta blir då meningslöst. OECD är steget före och har fått G20 ( världens största ekonomier) att stödja denna nya modell.
Gissa vad EU-kommissionen planerar som nästa skatteförslag? Jo, att bolagen ska betala där deras försäljning är. 1 700 miljarder undflyende skattekronor ska hem.
Så, om det nu blir en svensk valfråga hur vi tar in mer skattepengar, har Biden och EU en idé som förtjänar plats i den svenska debatten.
För vi är ett globalt och öppet land, ju?