Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Ylva Nilsson

Har Sverige verkligen råd att fortsätta snåla?

Även svenska staten lånar till coronautgifter men ”inte mer än nödvändigt,” varnar finansminister Magdalena Andersson.Foto: JANERIK HENRIKSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Har Peter Hultqvist och Magdalena Andersson inte fått memot? Att spara är så passé. Låna och spendera är det nya mantrat.

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

När försvarsminister Peter Hultqvist, S, säger nej till att ge försvaret mer anslag för att det saknas pengar efter coronautgifterna går han på tvärs med trenden i Europa.

Men så inträffade den också alldeles nyss, den enorma omsvängning som Tyskland gjort. Och Tyskland sätter tonen för EU.

I Tyskland har det i decennier varit nära nog religion att spara. ”Schwarze Null” löd mottot, alltså statsräkenskaper med en härlig nolla på sista raden när plus och minus går jämnt upp. Man har hållit tummen i ögat på andra EU-länder för att falla in i ledet.

Tyskland gick bara med på euron sedan man fått strikta och exakta regler för statsfinanser inskrivna i EU-fördraget.

Tyskland skrev 2009 in en ”skuldbroms” i sin grundlag och krävde två år senare att övriga EU-länder skulle göra detsamma.

Under finanskrisen 2008-2015 begärde Tyskland tuffa offentliga nedskärningar av varje skuldsatt land innan de fick låna en cent och EU höll med.

Och så i mars överger förbundskansler Angela Merkel ”schwarze Null.” Tyska parlamentet suspenderar grundlagens skuldbroms. Staten ska spendera motsvarande 10 procent av landets bnp.

Utrikesminister Heiko Maas kallar nu, vad man gjorde då, med skuldsatta Grekland för tortyr. Thomas Wieser, Merkels starke man under finanskrisen, säger att vad Tyskland gjorde då, var ”dubbelfel” och ”dålig, ogenomförbar ekonomi”.

Plötsligt är sunda statsfinanser inte längre att vara skuldfri. Pengar ska rulla, lån är okej. Passivitet anses värre. Inte bara Tyskland men resten av Europa, Storbritannien och USA lånar och spenderar enorma summor.  

Merkels och franske presidenten Macrons förslag att EU ska låna upp 750 miljarder euro blir logiskt. Som ett tungt exportland behöver Merkel också få i gång sin industris kunder och leverantörer i grannländerna, om ekonomin ska ta fart i Tyskland.

Finansminister Magdalena Andersson verkar inte omvänd.

Hänger ni med, Peter Hultqvist och Magdalena Andersson?

Nu har förstås Sverige hållit europeiskt rekord i att med lag låsa statsfinanserna sedan statsminister Göran Persson på tidigt 1990-tal skrämdes av Wall Street-spekulanters makt och fällde de smått bibliska orden:

”Den som är satt i skuld är icke fri.”

Finansminister Magdalena Andersson verkar inte omvänd. Även svenska staten lånar till coronautgifter men ”inte mer än nödvändigt,” varnar Andersson som säger att Sverige kan göra det ”bara för att vi har muskler.” Hultqvist avbryter försvarssamtalen hellre än att ge försvaret pengar att klara de uppgifter man fått att utföra.

Det här handlar dock om mer än filosofi. Notera att våra grannländer lånar för att ge sitt näringsliv en skjuts. Tyskland lägger 70 miljarder kronor i klimatvänlig vätgas för transportsektorn i en tysk-dansk-holländsk-fransk allians.

Frankrike investerar 150 miljardr kronor i grönare flygindustri – Finland deltar.

Danmark med stark läkemedelsindustri är ett av sex länder som driver på för vaccinproduktion och hälsosamarbete i EU, medan Astra-Zeneca däremot ingår allianser utan svenskt deltagande.

Tyskland, Frankrike och Italien lägger miljarder i försvarsindustrin.

Frågan är om exportberoende Sverige har råd med att spara.