Att gå från att vara opposition till att få regeringsmakten kräver mental omställning. Det gäller inte minst på EU-området. Sverige ska redan vid årsskiftet leda EU som unionens ordförande under sex månader.
Den första förändringen som krävs: Lägg bort allt prat om hur dåligt Sverige är. Detta är ett unikt tillfälle att sälja vårt land till omvärlden.
Göran Persson fick 2001 ta emot både USA:s och Rysslands presidenter på svensk mark under sitt EU-ordförandeskap. Fredrik Reinfeldt fick 2009 dubbelvinst: Dels chansen att samla tyska förbundskanslern och brittiske premiärministern på Harpsund för krissamtal, dels att leda EU-delegationen på FN:s klimattoppmöte.
Den nya regeringen har givits ett guldläge och svenskt näringsliv kommer inte att tacka er om ni sjabblar bort det.
Så sparka inte några statstjänstemän. De har arbetat länge med de rätt enorma förberedelser som krävs för att ratta en union på 450 miljoner invånare med ett betydande globalt inflytande. Frankrike, som i somras avslutade ett lyckat ordförandeskap, la hela fyra år på planering.
Nästa omställning blir att ta EU på allvar. Märkte ni att svensk skogsindustri de senaste dagarna har gjort en 180 graders omsvängning om EU och skogspolitik?
”Jag tror inte att det är en framkomlig väg att driva linjen att `EU ska inte lägga sig i skogen…,'” säger Skogsindustriernas vd Viveka Beckeman. Samma lappkast gjorde dagen efter – lika oväntat - Skogsstyrelsens Herman Sundqvist.
En EU-ordförande har inte lyxen att säga nej.
Ett tiotal EU-beslut om skog hamnar hos det svenska ordförandeskapet, frågor där Sverige hittills sagt blankt nej. Den åsikten får nog ses som föråldrad när industrin man ville skydda har ändrat sig.
Uppdraget att vara EU-ordförande består för övrigt i att ena 27 länder, inte i att trumma igenom svenska idéer. Under ett halvår är konsensus viktigare än att få rätt.
I höstens linjetal, hållet i veckan av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, finner ni några kommande EU-förslag som hamnar i ert knä:
EU ska ha tuffare regler för partibidrag – större insyn, tvärstopp för utländska givare.
Statsskuldsreglerna ska mjukas upp. Att låna är okej till investeringar.
EU ska satsa på fler industri-allianser. Vätgas är först ut.
Antalet brandplan i EU ska fördubblas.
Småföretag ska ha gemensamma skatteregler.
Allt det är, liksom skogen, frågor som inkommande regeringspartier och dess riksdagsunderlag fram till nu har sagt nej till. En EU-ordförande har inte den lyxen.
Fast vänta, var talet inte bara Ursula von der Leyens egna, privata synpunkter? Beklagar, men nej, hon har såväl Tyskland som Frankrike med sig på så gott som allt, vilket betyder att många fler länder kommer hänga på.
Extra intressant i hennes tal:
EU bör sammankalla en bred konferens för att ändra sitt fördrag. Vetorätten för enskilda länder måste bort så att det blir lättare att nå enighet i unionen.
I våras skrev den svenska regeringen till EU och sa bestämt nej till något sådant. Nu är oddsen goda för att det blir inkommande svenska regering som får bjuda EU-vännerna välkomna till denna i Sverige icke-så-välkomna sammankomst.
Ylva Nilsson är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Läs fler av hennes texter här.