Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Ylva Nilsson

Facebook vågar inte mucka med EU

I Australien kan Facebook-användare inte se eller dela nyheter från medier eller myndigheter. Anledningen är planerna på en ny lag som ska tvinga Facebook att betala ersättning.
Foto: SOPA IMAGES / AVISHEK DAS / SOPA IMAGES/SIPA U SIPA USA

I Australien blockerar Facebook alla nyheter hellre än att behöva betala för att sprida dem. Det kommer inte hända i något EU-land.

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

I Australien kan Facebook-användare sedan i torsdags inte se eller dela nyheter – vare sig från tidningar och radio, från australiska myndigheter eller från välgörenhetsorganisationer.

Mitt under en pandemi, som just lett till nya lockdowns och med vaccinprogram rullande, var det inte så välkommet. 

Men det var straffet för att Australien vill införa en lag som kräver att de stora tech-plattformarna betalar gammelmedier för att sprida deras nyheter.

Det kommer Facebook knappast försöka sig på mot något EU-land. 

Ett starkt kommersiellt skäl är att över 300 miljoner av Facebooks användare finns i Europa – det är fler än man har i USA.

Det är användarnas aktivitet på Facebook som utgör bolagets största inkomstkälla. Att göra så stora inskränkningar i EU skulle troligen ha negativ påverkan på bolaget.

Ett annat skäl är att EU redan för två år sedan beslutade att göra exakt vad Australien hotar med: Att kräva av nätjättarna att de ska förhandla med gammelmedier om ersättning när man sprider nyheter från tidningar, tv eller radio på deras plattformar.

Det här EU-direktivet ska vara översatt i nationell lag senast den 7 juni i år. Frankrike var tidigt på hugget och har redan ett halvår i förväg förhandlat klart ett avtal med Google som ger de största franska dagstidningarna 76 miljoner dollar över tre år.

Google böjde sig inte frivilligt. Det krävdes både ett franskt myndighetsbeslut och en domstol för att få Google till förhandlingsbordet.

Risken är förstås att aktionen får motsatt effekt.

Men nu har tech-jätten avsatt en miljard dollar för de närmaste tre åren till denna typ av ersättning och Google förhandlar som bäst med Spanien och Tyskland om hur deras medier ska kompenseras. 

Sverige är inte lika snabbt ur startblocken. Regeringen lovar en proposition först till juni och de svenska tidningsägarnas företrädare Thomas Mattsson säger i ett pressmeddelande att:

”Vi får se vad som nu sker i Sverige.”

Att Google gett med sig – och även förhandlar med Australien – gör det förstås svårare för Facebook att vägra följa lagar.

Men Facebook har till skillnad från Google ännu inte offentliggjort några ersättningsavtal i Europa. I stället befinner man sig mitt inne i en annan infekterad fajt med EU, över personuppgifter om européer som Facebook för över till USA där de har sämre lagligt skydd än i EU.

Kanske är Facebooks avstängning av Australien ett sista försök att testa om tech-jättarna nu har blivit så stora och mäktiga att ett enskilt land inte kan kosta på sig att ställa krav på dem. 

Risken är förstås att aktionen får motsatt effekt.

”Det här bara stärker vår beslutsamhet,” skrev Australiens premiärminister Scott Morrisson om Facebooks uppträdande (på sin Facebooksida). Kanada lovar ilsket att bli nästa land efter Australien att jaga efter Facebook.

Och i Europaparlamentet diskuteras just nu ännu hårdare EU-regler för techjättarna i deras roll som plattformar. 

Parlamentarikerna ser inte med någon större kärlek på Facebook för tillfället och de har rätt att lägga till extra krav och uppgifter utöver de 17 nya pålagor som EU-kommissionen redan har tänkt ut.

Vågar Facebook stänga av EU då?