Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Ylva Nilsson

EU fick Twitter att fimpa Donald Trump

När det begav sig... Trumps sista tweet löd: ”Till alla er som frågat, jag kommer inte delta i installationsceremonin den 20 januari.”
Foto: RAFAEL HENRIQUE/SOPA IMAGES/SHUTTERSTO / RAFAEL HENRIQUE/SOPA IMAGES/SHUTTERSTOCK SHUTTERST
Twitters meddelande om att USA:s (då avgående) president Donald Trump blivit av med sitt tritterkonto. Datumet var 9 januari 2021.
Foto: PAVLO GONCHAR/SOPA IMAGES/SHUTTERSTOC / PAVLO GONCHAR/SOPA IMAGES/SHUTTERSTOCK SHUTTERSTOC
Ursula von der Leyen, ordförande för EU-kommissionen.
Foto: CHINE NOUVELLE/SIPA/SHUTTERSTOCK / CHINE NOUVELLE/SIPA/SHUTTERSTOCK SHUTTERSTOCK

Att Twitter och Facebook stängde av Donald Trump, skyll det på EU. Och räkna med att det kommer mer sånt.

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Många blev chockade när sociala medier, med Twitter i spetsen, stängde av president Donald Trumps möjligheter att dela sina åsikter efter 6 januaris våldsamheter i Washington. 

Censur, kritiserar några. Ska verkligen ett privat bolag vara den som griper in i ett krisläge?, undrar andra.

Skyll på EU, för USA har inga lagar om vad man får säga på nätet. Eller skyll mer bestämt på Brysseleffekten, alltså att vad EU lagstiftar om, sprider sig över hela världen.

EU har länge krävt att Twitter, Facebook och Youtube, med flera ska ta ansvar för vad som sägs på deras plattformar. 

Plattformarna höll emot i det längsta med argumentet att de bara var transportörer och inte kunde lastas för vad andra sa. Det vägrade EU att lyssna på. Under hot om att annars åka på sträng EU-lagstiftning, skrev till slut IT-jättarna på en uppförandekod i maj 2016.

De amerikanska bolagen fick införa EU-inspirerade ordningsregler, upprätta egen ”nätpolis” och reagera på klagomål inom 24 timmar. EU övervakar och gör en årlig rapport om hur de sköter sig.

De som vill verka på världens största och rikaste konsumentmarknad måste anpassa sig efter EU-regler.

När Twitter, Facebook, Youtube och Microsoft väl gått med på EU:s krav var det enda logiska för dem att införa samma ordningsregler utanför Europa också. Globalt, alltså även i USA. 

Fler har följt efter de fyra första. Google, Snapchat, Instagram och kinesiska TikTok har alla troppat upp till EU-kommissionen och satt sin signatur på uppförandekoden.

Det här kallas Brysseleffekten; bolag som vill verka på världens största och rikaste konsumentmarknad måste anpassa sig efter EU-regler, vilka brukar vara bland de strängaste i världen. När bolagen ändå måste införa en högre skyddsnivå är det ofta kommersiellt vettigt att göra samma sak i hela verksamheten. Globalt. 

Så sprider sig EU:s regler för internet, konsumentskydd, djurskydd, livsmedel och kemikalier över hela världen. 120 länder har till exempel infört GDPR-liknande lagar (EUs skydd för personliga uppgifter på nätet).

EU planerar nu att gå längre än att bara rekommendera gott uppförande, man vill lagstifta om näthat med dryga böter som avskräckande vapen.

I USA är det en vanligare åsikt att marknaden bör avgöra (eller stäm mig!)

I Europa råder en övertygelse om att det bör vara brottsligt att uttrycka hat. Särskilt om det riktas mot en person eller grupp på grund av deras åsikter eller ursprung. Europa dras med fasansfulla minnen av en tid när hat i ord ledde till handling vilket ledde till krig.

I USA överväger åsikten att yttrandefrihet måste tillåtas i alla sina former, även de fula.

I Europa råder en samsyn om att privata bolag inte ska bestämma vad som får sägas. Det ska politiker lagstifta om, som bland annat Europas informella ledare, Angela Merkel, sa efter Trumps avstängning

I USA är det en vanligare åsikt att marknaden bör avgöra (eller stäm mig!)

Men EU ligger flera steg före USA vad gäller reglering av internet, vilket säger oss att den europeiska synen har stor chans att vinna globalt. IT-jättarna har ju redan plockat in den i sina ordningsregler.

Fast är europeisk syn på internet och yttrandefrihet bra? Förslaget heter Digital Services Act, håll ögonen på det. 

Vi svenskar har ju fördelen framför amerikaner, att vi får vara med när det ska beslutas.